Vegan - Artiklar RSS

Veganska �gg till p�sk

Sun, 07 Mar 2010 12:49:51 GMT

�ntligen ett recept p� hur man g�r sitt egna �gg.

�sk�gg till p�sk. Ja varf�r inte?

M�nga av mina v�nner firar inte p�sk eftersom det �r mycket �gg och fj�drar just denna dag. Men det finns faktiskt alternativ till p�sk�gg. Recept finner ni l�ngst ner p� sidan. H�r kommer en lista p� vad man kan anv�nda som dekorationer och mat som passar bra till p�sk.

Veggo-�gg Recept :

Vill p�peka att det tar ett tag innan man f�r till detta och sv�rt med exakta m�tt, men h�r �r ett som fungerat f�r mig ett par g�nger. Det h�r receptet �r till 2 �gg, rekomenderar att man g�r ett �t g�ngen eftersom man ska vara r�tt kvick n�r man g�r dem.

1 dl sojagr�dde
gul matf�rg (vi f�rgade med gurkmeja)
2 msk mj�lkfritt margarin
1 tsk agar-agar (finns billigt i asiatiska aff�rer)

G�r s� h�r:
Koka upp sojagr�dde i en kastrull och h�ll i agar-agar och r�r om ordentligt. H�ll lite sojagr�dde i ett glas och r�r ner margarin och gul matf�rg. L�t st� och bli sval tills den b�rjar att bli fast, rulla d� en boll av denna (det blir d� �ggulan). G�r fyra bollar av sojagr�dden, g�r stor h�l i dem s� �ggulan f�r plats, och tryck f�rsiktigt ihop dem. Woalla ett veggo-�gg.

Alternativ till p�skbakelse finner ni p� min blogg www.metrobloggen.se/ekorre

Bilder och text: Oscar S�dros
Bilder och text f�r inte kopieras eller anv�ndas av andra utan till�telse.

Alla hj�rtans dagmat.

Sat, 06 Feb 2010 17:32:58 GMT

Dagen d� hj�rtat sl�r lite extra. Men vad ska man �ta? H�r �r listan.

Alla hj�rtans dag firas varje �r den 14 februari. Den har f�tt sitt namn av helgonet Sankt Valentine.

Det kan vara sv�rt att veta n�got passande p� menyn, h�r har ni listan som m�nga fr�gat efter vad som passar bra p� bordet.

�rets Valentinemat
1. Majsbiffar f�rgade med r�dbettsaft, ris, bruns�s och gr�nsaker
2. R�dbetssbiffar, ris, veggo-bearniess�s och gr�nsaker
3. Crep�s fyllda med p�ron och melon. Serveras med tofu eller havreglass.

�rets Valentinekaka
1. Lyckokaka (recept kommer)
2. Dr�mmar

�rets Valentinebr�d
Baguette med havre och vitl�ksmargarin

�rets Valentinedryck
blodappelsin med cider

�rets Valentinfrukt
1. Vattenmelon
2. Jordgubbe

Alternativ till djurf�rs�k

Fri, 25 Dec 2009 20:07:04 GMT

Vad kan man g�ra ist�llet f�r djurf�rs�k?

Ekonomi

Forskning beh�vs f�r att f� kunskap om och utveckla b�ttre behandlingar mot olika sjukdomar och funktionsneds�ttningar. F�r att denna forskning ska kunna vara djurfri kr�vs forskningsanslag till forskare som anv�nder djurfria metoder. 2006 gav djurskyddsmyndigheten 16,5 miljoner kronor till utveckling av alternativa metoder till djurf�rs�k och 2 miljoner till projekt f�r att f�rb�ttra f�rs�ksdjurens f�rh�llanden. Vid regeringskiftet �ndrades anslaget till 8 miljoner 2008. Efter protester h�jdes anslaget f�r att 2009 uppg� till 13 miljoner. Ansvaret att f�rdela pengarna har flyttats till vetenskapsr�det. Detta ska j�mf�ras med att industrins och statens budget f�r forskning uppg�r till flera miljarder kronor �rligen. Till det kommer olika organisationer och stiftelser som ger anslag till forskning. Detta kan vara n�got att t�nka p� n�r du vill sk�nka pengar till n�got v�lg�rande �ndam�l. Stiftelsen Forska utan djurf�rs�k ger anslag p� runt 1,5 miljon till forskare som inte anv�nder djurf�rs�k i sin forskning.

Alternativen

Vissa djurf�rs�k kan redan idag ers�ttas av djurfria metoder. Dessa �r:

Cell och v�vnadskulturer�
L�gre st�ende organismer (som bakterier, j�st, alger, svampar och v�xter)
Kemiska och biologiska analysmetoder�
Dator- och andra modeller�
F�rs�k p� m�nniskor och dockor

Cell och v�vnadskulturer

Celler ,v�vnader och organ kan h�llas vid liv utanf�r kroppen och anv�ndas i forskning. Dessa kan tas till vara vid t.ex. operationer. Utvecklingen av cellmodeller g�r snabbt och �kar m�jligheterna att ers�tta djurf�rs�k. Idag anv�nds cellmodeller f�r att testa kemikalier och olika produkter. �ven i forskning om sjukdomar som cancer, diabetes och reumatism anv�nds cellmodeller. Odlad hud anv�nds i forskning om s�rl�kning och allergier. I tidigt stadium vid framtagning av l�kemedel anv�nds cellmodeller , �ven vid framtagande av l�kemedel mot virus och parasitsjukdomar och hur l�kemedel tas upp genom tarmen. Cellkulturer anv�nds f�r att tillverka olika biologiska produkter som vaccin, insulin och antikroppar till forskning och vid kvalitetskontroller av vaccin ist�llet f�r p� m�ss. Att kunna odla stamceller och styra deras utveckling mot olika celltyper �ppnar m�nga m�jligheter att f� fram b�ttre celltester och cellmodeller i framtiden. Det p�g�r metodutveckling f�r att kunna odla hela organ f�r anv�ndning vid transplantationer. Dessa organ skulle ocks� kunna anv�ndas i forskning. Redan nu kan man samodla vissa celltyper f�r att skapa v�vnadslika modeller att anv�nda i forskning.

L�gre st�ende organismer

Ett exempel �r Ames test . D�r anv�nds salmonellabakterier f�r att kontrollera om ett �mne kan vara cancerframkallande. Med rekombinant DNA-teknik kan man f� bakterier att tillverka det �nskade proteinet som utvecklas i odlingsv�tskan. Med denna teknik kan t.ex. hormoner, vacciner och andra biologiska aktiva substanser tillverkas. Insulin tillverkas sedan m�nga �r p� detta s�tt.

Kemiska och biologiska analysmetoder

N�gra exempel p� detta �r PH-m�tning och proteinreaktion. PH-testet kan i vissa fall ers�tta djurf�rs�k genom att det indikerar om ett �mne �r irriterande f�r hud och �gon. Irritection Assay System �r en fysiko-kemisk metod f�r att m�ta �gon- och hudirritation. Den satskontroll som sker vid tillverkning av insulin �r ett annat exempel. Idag anv�nds en kemisk analysmetod, HPLC ( high performance liquid chromatography) som �r b�de djurfri och mer tillf�rlitlig �n tidigare djurtester. Vissa substanser kan analyseras med immunologiska metoder som t.ex. radioimmuno assay (RIA) eller enzymelinked immunosorbent assay (ELISA). Dessa h�gk�nsliga antikroppsbaserade metoder kan uppt�cka och m�ta m�ngden av olika biologiskt aktiva substanser som hormoner, vacciner och toxiner. Insulin- och glukagonpreparat kan haltbest�mmas med homogeniserade leverceller.

Dator- och andra modeller

Med datormodeller kan forskaren g�ra matematiska ber�kningsmodeller och simuleringsprogram som kan anv�ndas i utbildningen. Dissektioner, olika f�rs�k p� djur och biologiska f�rlopp kan simuleras i datorn. Utv�rdering av kemikalier och vid utveckling av l�kemedel kan datorn anv�ndas ist�llet f�r djurf�rs�k. Det g�r att tr�na operationer i virtual reality-program. SNIFFY �r ett datorsimuleringsprogram som anv�nds f�r att studera beteende och inl�rning. Det finns datorbaserade modeller av biokemiska och fysiologiska processer i kroppen s�som modeller av cirkulations- och andningssystemet, modeller f�r hur l�kemedel bryts ner i kroppen och ett virtuellt hj�rta. Datormodellerna �r �nnu bara i b�rjan av sin utveckling. Det finns stor tilltro inom EU vad g�ller m�jligheterna att kunna anv�nda datormodeller f�r att g�ra en f�rsta grov bed�mning av kemikaliers giftighet.

F�rs�k p� m�nniskor och dockor

Dockor med avancerad teknik kan ers�tta djurf�rs�k i utbildning och krocktester. D�r anv�nds inte l�ngre grisar eller apor. Traumatr�ning �r ett annat anv�ndningsomr�de med dockor. Simuleringstekniker med modeller f�r att tr�na kirurgi finns p� vissa undervisningssjukhus. Latexr�ttor och PVC-modeller av djur kan anv�ndas vid dissektioner eller f�r att �va tekniker som sondmatning, blodtagning och injicering. Frivilliga m�nniskor kan ers�tta djurf�rs�k i forskning och testning av nya produkter. Tillst�nd fr�n human-etisk n�mnd kr�vs vid dessa f�rs�k. S�kerhetstestning av kosmetika g�rs ofta p� m�nniskor. Nya l�kemedel testas p� frivilliga f�rs�kspersoner innan det f�r registreras och s�ljas. En testmetod som �r baserad p� humant blod anv�nds ist�llet f�r p� kaniner f�r att testa s� att l�kemedel som ska injiceras inte �r infekterat med bakterier eller svampar som kan orsaka feber hos patienten. I forskning anv�nds b�de friska och sjuka celler, v�vnader och organ fr�n m�nniskor. Kliniska studier p� friska och sjuka m�nniskor kan ge kunskap om sjukdomsorsaker. Epidemiologiska studier kan ge viktig kunskap om orsakerna till oh�lsa. Visualiseringstekniker som datortomografi (som avbildar organ), magnetr�ntgen och funktionell magnetr�ntgen (d�r man kan f�lja f�rlopp i organ), positronkamera (PET som bl.a. kan anv�ndas f�r att studera hj�rnans funktion) g�r det m�jligt att studera b�de normala kroppsfunktioner och sjukdomar direkt hos m�nniskan. Studier p� avlidna kan ge information om sjukdomar. Donerade organ fr�n avlidna anv�nds i liten utstr�ckning inom forskningen.

Vetenskaplig kritik

I mer �n 50 % av fallen misslyckas man att f�rutse effekterna p� m�nniska vid djurstudier. Det finns m�nga skillnader mellan djur och m�nniska som f�rsv�rar �vers�ttningen av resultaten fr�n djurf�rs�k till vad som h�nder i m�nniskokroppen. Djurfria metoder beh�vs f�r att forskningen ska bli mer tillf�rlitlig. N�r man anv�nder m�nskliga celler och v�vnader f�r man mer relevanta resultat �n med djur. Djurf�rs�k �r inget n�dv�ndigt ont. M�nga djurf�rs�k har ersatts med moderna djurfria metoder under �rens lopp. En forskargrupp utvecklade en cellmodell f�r att studera upptag av l�kemedel i tarmen och utvecklade sedan datorsimuleringsmodeller f�r snabbare utv�rdering av nya l�kemedel. Dessa metoder har nu ersatt djurf�rs�k p� l�kemedelsf�retagen. Giftighetstester p� djur ans�g m�nga f�r 5-10 �r sedan att det var om�jligt att ers�tta. Idag ers�tts fler och fler djurtester med djurfria metoder. Dessa metoder har dessutom visat sig vara b�de snabbare, billigare och mer tillf�rlitliga. Ibland har alternativa metoder anv�nts som komplement innan det har visat sitt v�rde och djurf�rs�ken kunnat upph�ra.

Att utveckla alternativ till djurf�rs�k

Det tar l�ng tid att utveckla och utv�rdera nya test- och forskningsmetoder. Detta kostar mycket pengar. F�r att kunna ers�tta de djurf�rs�k som det idag inte finns alternativ till beh�vs mer forskning och utveckling av nya metoder och tekniker. Till detta kr�vs pengar. F�r att ett testmetod ska bli godk�nd och inf�rd i OECD.s testriktlinjer kr�vs godk�nnande av ECVAM som �r EU:S center f�r validering av alternativ till djurf�rs�k eller ICCVAM som �r en amerikansk motsvarighet. Denna process kan ta 10-15 �r. Nya djurfria metoder beh�ver spridas i forskarv�rlden och till andra som kan vara ber�rda. Det sker genom vetenskapliga publikationer, p� konferenser och via databaser. P� Forska utan djurf�rs�ks hemsida finns adresser till databaser bl.a. NORICA eller Eurca. Alla djurf�rs�k beh�ver dock inte ers�ttas. Det finns djurf�rs�k som inte �r livsviktiga och som �r mycket pl�gsamma.

Definitioner

N�r jag skriver om alternativ till djurf�rs�k menar jag djurfria metoder precis som Forska utan djurf�rs�k och Djurens R�tt. Det finns dock andra definitioner p� alternativ till djurf�rs�k. Svenska staten definierar alternativa metoder enligt de 3R:ens princip vilket inneb�r att man st�djer annat �n att ers�tta djurf�rs�ken. De 3 R:en st�r f�r replace, reduce och refine. Replace inneb�r att djurf�rs�k ers�tts med djurfria metoder. Reduce inneb�r att antalet djur minskas i ett djurf�rs�k genom t.ex. b�ttre forskningsuppl�gg. Refine inneb�r t.ex. att minska lidandet f�r djuren genom att ge dem sm�rtlindring och b�ttre djurh�llning. Det har tillkommit 2 R. Det �r Reject och Redirect resources. Reject inneb�r att avsl� djurf�rs�k som saknar allm�nintresse eller som �r s� d�ligt planerade att de inte kan ge n�gon intressant information. Redirect resources inneb�r att omf�rdela resurserna s� att forskning som leder till att f�rebygga sjukdomar st�ds ist�llet f�r forskning som syftar till att bota dem. Enligt lagstiftningen i Sverige och de andra EU-l�nderna f�r djurf�rs�k inte utf�ras om det finns alternativ. P� s� s�tt �r alternativen inget alternativ utan det enda till�tna. Det tar dock tid f�r en ny metod, modell eller teknik att utv�rderas, publiceras, spridas och ibland modifieras f�r att kunna ers�tta djurf�rs�k. Begrepp som ofta anv�nds �r "in vivo", "in vitro" och "in silico". In vitro betyder " i glas" och avser provr�rsmetoder som cellodling. Idag odlas cellerna i plast men begreppet h�nger kvar. In vitro-metoder �r inte alltid djurfria. Cellerna kan komma fr�n djur som d�dats i detta syfte. In vivo betyder "i det levande" och betyder oftast djurf�rs�k. Det kan ocks� inneb�ra f�rs�k p� frivilliga m�nniskor. Ex vivo betyder att djuret �r avlivat och unders�kningarna forts�tter p� celler, v�vnader och organ fr�n djuret. In silico betyder " i kisel" och inneb�r anv�ndning av datormodeller eller -simulering.

Djurf�rs�k ersatta med alternativa metoder

Idag sker graviditetstest med en teststicka som k�ps i aff�ren. Innan 60-talet gjordes graviditetstesterna p� kaniner. Inom s�r- och br�nnskadeforskningen har djurf�rs�ken kunnat begr�nsas genom att bl.a. anv�nda odlad m�nsklig hud. Inom cancerforskningen anv�nds till stor del cellmetoder. Inom l�kemedelsproduktionen anv�nds till viss del cell och datormodeller. Celler som manipulerats med RNA-interferens kan ers�tta vissa f�rs�k p� genmodifierade m�ss. Giftighetstester som �r mycket pl�gsamma f�r djuren har till viss del ersatts med cellmetoder (MEIC-projektet). Ist�llet f�r att anv�nda apor vid framst�llning av poliovaccin anv�nds numera celler. F�r framst�llning av kattpestvaccin anv�nds idag inte katter utan celler. Inom utbildningen finns m�nga alternativ till djurf�rs�k. D�r borde inte f�rekomma djurf�rs�k. Datorsimulering, djur som d�tt naturligt eller slaktmaterial, attrapper eller dockor och cellmodeller �r n�gra alternativ. Veterin�rstudenter kan g� bredvid och l�ra sig. InterNICHE �r en organisation f�r studenter och l�rare vid h�gskolor och universitet som inte vill anv�nda sig utav djurf�rs�k. Insulin framst�lls och testas numera med odling i bakterier eller j�st ist�llet f�r p� hundar eller grisar. Monoklonala antikroppar kan framst�llas med alternativa metoder utan att pl�ga m�ss.

L�s mer om alternativ till djurf�rs�k h�r. http://www.forskautandjurforsok.se/moderna-metoder/

Att inte anv�nda djurtestade hygienprodukter och liknande hj�lper till med utvecklingen att f� bort djurf�rs�ken. Du kan f� information om hur du kan g�ra h�r: http://www.gocrueltyfree.org/

Bes�k dessa hemsidor om du vill ha mer information om djurf�rs�k och alternativ till dem: http://www.animalaid.org.uk/h/n/CAMPAIGNS/experiments/ALL///

http://www.stopanimaltests.com/index.aspx

http://www.peta.org/

http://www.sv.eceae.org/

http://www.uncaged.co.uk/vivisect.htm

http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djurforsok

k�lla:Forska utan djurf�rs�k och Djurens R�tt

Julmaten

Thu, 05 Nov 2009 16:03:36 GMT

Klassisk julmat varierar men ett klart val f�r m�nga �r julskinka, ost, inlagd sill men det finns andra alternativ.

Fick en fr�ga f�r inte s� l�nge sedan som ligger grunden till artikeln, vad kan en vegan/vegetarian �ta f�r n�got under julen som passar bra p� matbordet? Efter att ha kollat runt lite och fr�gat lite olika familjer som �r veganer har jag f�tt ihop en liten lista p� de vanligaste r�tterna en vegan/vegetarian vill ha eller �ta p� julbordet.

Julgranens bakgrund kommer fr�n en tradition som tog sin b�rjan i Tyskland under 1500-talet, granen fick ljus under 1600- och 1700-talet och man b�rjade �ven att kl� den med dekorationer. Kring mitten av 1700-talet b�rjade de f�rsta kl�dda granarna dyka upp i Sverige och under 1800-talet blev det vanligare med julgran med julprydnader. Under 1920-1930-talet kom adventsljusstaken som har fyra ljus och denna svenska tradition har spridit sig v�rlden runt om.

Under 1700-talets b�rjan delades paketen ut i Sverige av julbocken, som var helgonet Sankt Nikolaus f�ljeslagare. Firandet av Sankt Nikolaus f�rsvann i samband med reformationen men �r fortfarande en julsymbol. Under 1800-talet b�rjades pepparkaksbaket och gl�ggtillv�rkningen bli en jultradition och den r�da f�rgen blev julens f�rg, slutet av 1800-talet b�rjade Jenny Nystr�m m�la och ge ut kort med en ny typ av tomte, vitt sk�gg och r�da kl�der och julkorten b�rjades att skickas runt bland folket.

Det vanligaste p� k�ksbordet hos veganer:

Tofukorv eller Seitankorv (delade p� mitten och kryssade p� �ndarna)
Griljerad k�lrot eller seitanskinka eller tofuskinka
Sojaost (penslad med lite wiskey dagen innan)
Scrable Tofu
Tzay
Risgrynsgr�t (kokt p� soja/ris/havre-mj�lk)
Ris � la Malta
Inlagd aubergin eller sparris
Sojak�ttbullar, Aubergink�ttbullar eller Linsbullar
Veggopastej (hemmagjord eller tartex)
Janssons Frestelse (vegansk variant)
Gravad aubergine (ist�llet f�r lax)
Brysselk�ll�da
Quinoasylta (ist�llet f�r kalvsylta)
V�rtbr�d
Korngrynsbr�d
Havreflarn
Lussebullar/Lussekatter
T�ngkaviar
Kn�ck (vegansk variant)
Chokladbollar
R�dbettsallad (vegansk version)
Pepparkakor
Mjuk Pepparkaka
Ostkaka (vegansk version)
Gl�gg (Ica's recept)
Julmust (fakta om julmust)

Recept kommer ni att hitta p� www.metrobloggen.se/ekorre

Skriven av Oscar S�dros
Bild Cerrolyn Wedin

Djurf�rs�k 2

Sun, 25 Oct 2009 18:46:29 GMT

Kort information om hur olika sorters djurf�rs�k g�r till.

Nedan f�ljer en mycket kort beskrivning av olika sorters djurf�rs�k. F�r mer utf�rlig information h�nvisas till Forska utan Djurf�rs�ks hemsida. http://www.forskautandjurforsok.se/djurforsok/djurtester-hur-gar-de-till/

�gonirritation

�gonirritationstester g�rs f�r att unders�ka om ett �mne orsakar irritation eller fr�tskador som inte l�ker (korrosion) p� �gat. �ven l�kningsprocessen kan ibland studeras. Numera �r detta test f�rbjudet n�r det g�ller hygienprodukter men andra kemikalier testas fortfarande med detta test. Alternativ till detta test finns . N�r en testmetod godk�nts av OECD kommer den automatiskt med i EU.s regelverk �ver godk�nda testmetoder vilket inneb�r att motsvarande djurtester f�rbjuds inom EU.

Hudirritation

Detta test ska visa om ett �mne orsakar irritation eller korrosion d�r �mnet lagts p� huden och �ven hur skadorna l�ker. Till detta test finns alternativ s� det borde inte f�rekomma i Europa och inte n�gonstans f�r test av hygienprodukter som ska s�ljas i Europa.

Hudallergi

M�ssen f�r test�mnet insprutat i huden dagligen i tre dagar. Efter n�gra dagar avlivas djuret och resten av testet sker i provr�r. Man unders�ker d� om en allergireaktion har skett. P� marsvin finns olika metoder t.ex. GPM som inneb�r att djuren injiceras med �mnet i h�g koncentration. En adjuvans kan l�ggas till p� den rakade huden under ett t�ttslutande f�rband f�r att ge starkare reaktion. Efter tv� veckor testas �mnet om p� annat st�lle p� ryggen. Marsvin uts�tts ocks� f�r Buehlertestet som ocks� inneb�r att ett �mne l�ggs p� rakad hud t�ckt av f�rband. Till dessa tester finns �nnu inga alternativ godk�nda och det �r d�rf�r undantaget fr�n EU:s f�rbud mot f�rs�ljning av djurtestade hygienprodukter. �ven EU:s kemikalielagstiftning REACH inneb�r att m�nga djur kommer att drabbas av detta test. Det finns alternativ som �r under utveckling och f�rhoppningsvis blir de godk�nda snart s� dessa f�rs�k blir f�rbjudna.

Akut (omedelbar) giftighet

Detta test g�rs f�r att se vid vilken dos ett �mne �r s� giftigt att en m�nniska kan d� av det. Detta test �r f�rbjudet n�r det g�ller test av hygienprodukter men enligt REACH kr�vs detta test f�r att kemikalier ska f� registreras. Testet utf�rs antingen via munnen, genom inandning eller d�r �mnet l�ggs p� huden. Det kr�vs oftast att tv� olika administrationsv�gar har testats, t.ex. inandning och p� huden. Detta �r ett mycket pl�gsamt djurf�rs�k som ger djuren mycket lidande i form av ex. skador p� inre organ, andningsproblem, kramper, bl�dningar fr�n �gon, nos och anus. Det saknas godk�nda alternativ till detta f�rs�k men det h�ller p� att utvecklas alternativ till det orala toxicitetstestet (via munnen). Det g�r dock att minska antalet djur genom att inledningsvis anv�nda celltester f�r att best�mma giftigheten p� ett �mne.

Cancertester

Dessa tester ska unders�ka om det finns risk f�r att ett �mne eller en produkt kan ge m�nniskor cancer. Cancertester p� djur �r undantagna i EU:s f�rbud mot djurtester av hygienprodukter. Djuren uts�tts dagligen f�r ett �mne i h�g dos. De f�r �mnet blandat i maten eller vattnet. De kan ocks� tvingas andas in �mnet eller f� det lagt p� huden. Testet kan ta upp till 5 �r att genomf�ra. Djuren m�ste avlivas f�r att det ska kunna unders�kas ifall test�mnet ger cancerf�r�ndringar. Djuret obduceras och f�rekomsten av cancertum�rer registreras. Det finns inte godk�nda alternativ till alla former av cancertest �nnu. I OECD:s riktlinjer finns tre olika metoder att testa f�r�ndringar i generna (mutagenicitet) utan djurtester. QSAR-metoder, andra databaserade expertsystem och celltester kan anv�ndas f�r att prioritera vilka kemikalier som beh�ver testas vidare. Detta skulle minska antalet djur som uts�tts f�r cancertester.

L�ngre giftighetsstudier

Dessa tester g�rs f�r att unders�ka om ett �mne ger akuta f�rgiftningssymtom eller d�dar djuren n�r de f�r i sig �mnet vid upprepade tillf�llen. Djuren f�r upprepade doser av �mnet i maten, genom en sond direkt i magen, de f�r inandas �mnet eller l�ggs det direkt p� huden. Tester kan p�g� fr�n 28 dagar upp till flera �r. Djuren f� bl.a. dessa symtom: f�r�ndrat blodtryck, onormal salivproduktion, anemi, f�rsvagade muskler, skakningar, diarr�, koma, hundar kan f� kr�kningar och ibland d�r de av testet. Tyv�rr saknas det godk�nda alternativ till dessa pl�gsamma tester. Brist p� finansiering har gjort att det arbetet knappt kommit ig�ng �nnu.

Fosterskador, p�verkan p� reproduktionen och hormonst�rningar

EU:s kemikalielagstiftning REACH kommer att inneb�ra en �kning av denna typ av djurtester. EU:s f�rbud mot djurtester av hygienprodukter undantar dessa tester. Fosterskador ( teratogentester) utf�rs f�r att unders�ka risken f�r d�d, utvecklingsskador eller missbildningar hos foster. Reproduktionstester utf�rs f�r att unders�ka �mnets effekter p� den kvinnliga och manliga reproduktionsf�rm�gan. Vissa st�rningar anses bero p� att �mnet liknar v�ra hormoner eller p�verka v�r hormonproduktion. Det kan antas att mellan 6 och 15 miljoner djur kommer att anv�ndas vid tester av kemikalier som en f�ljd av REACH. 80% av de testerna kommer att vara inom reproduktionsomr�det. Fosterskador och utvecklingsstudier g�r till p� s� s�tt att djuren f�r ett test�mne dagligen via sond i mags�cken fr�n den dag man konstaterat att hon �r dr�ktig och under den period d� fostrens organ bildas. Strax f�re nedkomst avlivas honan. Hon kan ocks� ha d�tt tidigare under testperioden. Fostren tas ut och unders�ks. Vid reproduktionsstudier unders�ks en eller tv� generationer. Djuren tillf�rs �mnet genom foder, vatten eller p� annat s�tt. Doserna kan variera. Vissa djur f�r f�da ungar och moderns och ungarnas beteende studeras. Hannarna f�r �mnet dagligen under spermaproduktionstiden och under parningsperioden. Honorna f�r �mnet under minst tv� veckor f�re parning, under parningsperioden, dr�ktigheten och diperioden. I b�da dessa tester kan djuren f� viktst�rningar, rinnande nos, h�ravfall, uttorkning, diarr� och ibland d�d. Det finns mycket kritik mot reproduktions- och fosterskador p� djur. Man anser dessa har d�lig �verenskommelse med riskerna f�r m�nniska. Ett h�gt antal falskt positiva testresultat �r troligen inte skadliga f�r m�nniskan trots skador hos djuren. Det finns alternativ som kan begr�nsa fosterskadetester. Projekt p�g�r f�r att komplettera med nya testmetoder f�r att kunna ers�tta dem helt. Samma g�ller reproduktionstesterna.

Mutagenicitetstester

I dessa f�rs�k unders�ks i fall test�mnet orsakar f�r�ndringar i arvsmassan (generna). Det vanliga �r att man unders�ker f�r�ndringar i blodceller eller celler fr�n benm�rgen. Mutagenicitetstester kan ocks� anv�ndas som korttidstest f�r att se om ett �mne orsakar cancer. M�nga cancerformer uppst�r genom f�r�ndringar i arvsanlagen och de kan uppt�ckas med dessa testmetoder. �ven kombinerade mutagenicitets- och toxicitetstester finns. Mutagenicitetstester g�rs ofta med djurfria metoder. Senare g�rs djurtester f�r att bekr�fta resultaten. Testerna g�r till s� att djuren f�r �mnet injicerat i bukh�lan eller via munnen en g�ng eller upprepade g�nger och avlivas inom 48 timmar. D� unders�ks v�vnaderna. Blodprover kan tas medan djuret lever. Det finns andra testvarianter �n denna. I OECD:s riktlinjer finns tre godk�nda celltester som kan anv�ndas ist�llet. Ibland kr�vs dock att resultaten konfirmeras i djurtester.

Metabolism- och kinetikstudier

Toxikokinetiska studier g�rs f�r att unders�ka �mnets vandring i kroppen. Hur �mnet tas upp (absorberas), hur det f�rdelas i kroppen (distribueras), hur och var i kroppen det omvandlas och bryts ner (metaboliseras) och hur det l�mnar kroppen (elimineras). Dessa tester �r undantagna fr�n EU:s djurtestf�rbud av hygienprodukter. Testerna genomf�rs genom sondmatning, inhalation eller att �mnet l�ggs p� huden. Metabolism sker ofta i levern eller andra organ. Eliminering kan ske t.ex. i urin, avf�ring eller utandningsluften. Djuren placeras en och en i speciella burar sk. metabolismburar. Denna bur har gallergolv vilket g�r det l�ttare att samla upp urin och avf�ring. En kateter kan s�ttas in i gallg�ngarna f�r att samla upp galla. N�r f�rs�ket �r avslutat avlivas djuren och deras organ och v�vnader unders�ks. Det finns alternativ till detta som inte �nnu �r godk�nda. Det beh�vs ytterligare utveckling och utv�rdering.

Fototoxicitet

Att ett �mne �r fototoxiskt inneb�r att det blir skadligt i solljus. Denna typ av djurtester �r f�rbjudna i EU:s djurtestf�rbud av hygienprodukter. Det finns inga standardmetoder, olika djurslag anv�nds, olika ljusk�llor och m�ngd UV-str�lning, olika l�ngd p� testperioderna och olika metoder att tillf�ra testsubstansen. Ett kosmetikaf�retag sm�rjde in nakna m�ss med test�mnet och kl�dde in dem i folie och tejpade fast dem p� en skiva som placerades framf�r en sollampa! Metoden fungerade inte f�r m�nga djur dog i v�rmen. Djurens skador i dessa test best�r av hudrodnad, br�nnskador och hudutslag. Det finns en av OECD godk�nd testmetod i den anv�nds celler.

Denna information �r h�mtad fr�n Forska utan djurf�rs�ks hemsida, www.forskautandjurforsok.se

F�r mer information bes�k �ven www.djurensratt.se�hemsida, www.eceae.org

�eller www.uncaged.co.uk

�

Djurf�rs�k 1

Sun, 25 Oct 2009 18:38:23 GMT

Kort information om inom vilka omr�den djurf�rs�k f�rekommer, lagstiftning och om djurf�rs�ksetisk pr�vning.

Djurf�rs�k f�rekommer inom en m�ngd olika omr�den.

N�gra omr�den �r undervisning, biologisk grundforskning ( forskning f�r att f� kunskap om grundl�ggande biologiska f�rlopp) och till�mpad forskning ( om sjukdomar och behandling av dem), biologisk produktion ( att framst�lla och tillverka polyklonala och monoklonala antikroppar eller vaccin), testning av l�kemedel, kemikalier, avloppsvatten fr�n industrier, krut och mycket mer, forskning om djur och om djurs sjukdomar, provfiske och m�rkning av fisk.

Undervisning

Om en student inte vill utf�ra ett djurf�rs�k ska de utbildningsansvariga presentera l�mpliga alternativ. Detta g�ller dock inte om utbildningen leder till ett yrke d�r djurf�rs�k kommer att utf�ras. Djuren f�r dock inte uts�ttas f�r ingrepp som medf�r lidande f�r djuret. Djurf�rs�k som utf�rs i undervisning ska pr�vas i djurf�rs�ksetisk etisk n�mnd. L�s mer i f�reskrifter och allm�nna r�d om djurf�rs�k DFS 2004:4, 3 kap. 17�, 3 kap 18� och allm�nna r�d till 3 kap. 18�.

Beh�ver du hj�lp eller information kan f�ljande l�nkar kanske vara till nytta: www.ethical-learning.org/home/home.php

H�r finns en databas med 900 alternativ till djurf�rs�k.

www.avar.org

American veterinarians for animal rights. Databas med alternativ till djurf�rs�k i veterin�rutbildningen.

www.eurca.org

European Resource Center for Alternatives

http://oslovet.veths.no/NORINA/

F�rs�ksdjursenheten vid norska veterin�rh�gskolan. H�r finns 4000 multimedia- och audiovisuella hj�lpmedel som kan ers�tta djurf�rs�k i undervisning.

www.interniche.org

H�r kan du ladda ner organisationens bok om alternativa metoder. �ven p� Forska utan Djurf�rs�k och Djurens R�tt finns hj�lp att f�.

Biologisk grundforskning och till�mpad forskning

Det kan vara mycket olika syften p� dessa f�rs�k. Det kan vara f�rs�k som studerar konsekvenserna av att anv�nda olika slags droger inklusive koffein. Djur kan uts�ttas f�r kemikalier t.ex. metylkvicksilver eller studerar man effekterna av str�lning fr�n mikrov�gsugnar eller mobiltelefoner. Genforskning �r ett annat omr�de. D�r anv�nds genmanipulerade djur. Akupunktur testas p� djur och olika sjukdomar. Djur uts�tts f�r virus och bakterier av olika slag. Djur uts�tts f�r buller och kemiska stridsmedel. Djur anv�nds inom transplantationsforskningen. Det finns m�nga fler omr�den men vi stannar h�r.

Biologisk produktion

Djur anv�nds f�r att framst�lla och tillverka polyklonala�och monoklonala antikroppar och vaccin.�

Testning

Krav fr�n myndigheterna inneb�r m�nga djurf�rs�k d� l�kemedel, kemikalier och annat ska testas.

Forskning om djur och om djurs sjukdomar

H�r finns beteendestudier b�de i f�lt och i laboratorier. Det forskas kring djur som h�lls av m�nniskan b�de som s�llskap och som produktionsdjur. Det kan vara sjukdomar men ocks� kring djurh�llningen.

Provfiske och m�rkning av fisk

Provfiske g�rs f�r att f�lja upp effekten av en viss �tg�rd och p� uppdrag av EU �ven l�nsstyrelsen och kommunen kan initiera provfiske.

H�r finns n�gra filmer fr�n djurf�rs�kslaborationer: http://www.forskautandjurforsok.se/djurforsok/exempel-pa-djurforsok/

Lagstiftning

Det �r till�tet att anv�nda djur i f�rs�k och uts�tta dem f�r lidande enligt svensk lag. Olika best�mmelser ska dock f�ljas. Djurf�rs�ksverksamheten �r reglerad i djurskyddslag, djurskyddsf�rordning och i f�reskrifter och allm�nna r�d. Enligt 19� djurskyddslagen f�r djurf�rs�k utf�ras om syftet �r anv�ndning enligt den svenska definitionen och under f�ruts�ttning att syftet med f�rs�ket inte kan uppn�s med andra metoder, att djuren inte uts�tts f�r st�rre lidande �n vad som �r n�dv�ndigt och att de djur som anv�nds �r uppf�dda f�r att utnyttjas i djurf�rs�k. Om en djurf�rs�ksetisk n�mnd godk�nt ett f�rs�k anses djuren inte vara utsatta f�r on�digt lidande eller sjukdom!

Enligt f�reskrifter om djurf�rs�k DFS 2004:4 �r det f�rbjudet att anv�nda primater av arter tillh�rande m�nniskoapor (gorilla, dv�rgschimpans, schimpanser och orangutang) i djurf�rs�k, att utf�ra djurf�rs�k som syftar till att fastst�lla ett LD50- eller LC50v�rde f�r ett �mne eller en blandning av �mnen och att testa hygieniska eller kosmetiska slutprodukter p� djur. LD50 och LC50 �r toxicitetstester.

Djurf�rs�ken regleras bl.a. av f�ljande lagstiftning: Djurskyddslag (1988:534) Djurskyddsf�rordning (1988:539) Centrala f�rs�ksdjursn�mndens (CFN) f�reskrifter om den etiska pr�vningen av anv�ndning av djur f�r vetenskapliga �ndam�l m.m. (LSFS 1988:45) Djurskyddsmyndighetens f�reskrifter om statistikf�ring vid djurf�rs�k (DFS 2004:13) CFN:s kung�relse med f�reskrifter och allm�nna r�d om utbildningskrav vid anv�ndning av djur f�r vetenskapliga �ndam�l m.m. (SJVFS 1992:11) Djurskyddsmyndighetens f�reskrifter om uppf�dning, f�rvaring, tillhandah�llande och anv�ndning m.m. av f�rs�ksdjur (DFS 2004:15) och Djurskyddsmyndighetens f�reskrifter och allm�nna r�d om djurf�rs�k m.m. (DFS 2004:4) B�de djurskyddsmyndigheten och CFN �r nerlagda s� denna lagstiftning torde g� att finna via jordbruksverket .

Den svenska definitionen p� djurf�rs�k �r enligt 19� i djurskyddslagen n�r djur utnyttjas f�r " vetenskaplig forskning eller undervisning, sjukdomsdiagnos, framst�llning av l�kemedel eller kemiska produkter eller f�r andra j�mf�rliga �ndam�l".

EU:s definition �r anv�ndning av djur f�r f�rs�ks- eller annat �ndam�l som kan tillfoga djuret sm�rta. Att det finns olika definitioner inneb�r att det redovisas olika antal utnyttjade djur. 2007 anv�ndes 7 130 653 djur i f�rs�k f�rsta g�ngen enligt den svenska definitionen. Djur kan anv�ndas i flera likadana f�rs�k under l�ng tid . Det redovisas i statistiken enbart med det f�rsta �ret de utnyttjas. D�rf�r kan fler djur utnyttjas �n vad som st�r i statistiken.

Vilka djur anv�nds? Det �r m�ss, r�ttor marsvin, kaniner och andra gnagare, apor, hundar, katter, illrar, �vriga rovdjur, h�star och �snor, svin, f�r, n�tkreatur, getter, �vriga d�ggdjur, "�vriga f�glar" = bl.a. h�nsf�glar, kr�ldjur, groddjur, fiskar och rundmunnar som anv�nds i djurf�rs�k i Sverige.

Olika huvudm�n som utf�r djurf�rs�k �r universitet, h�gskolor, landsting, l�kemedelsindustrin, �vriga f�retag och myndigheter.

Djurf�rs�ksetisk pr�vning

Djurf�rs�ksetiska n�mnder utf�r pr�vningen av ans�kningar om att anv�nda djur i f�rs�k eftersom det enligt djurskyddslagen kr�vs att ett f�rs�k �r godk�nt av en djurf�rs�ksetisk n�mnd f�r att f� utf�ras. Det finns sju stycken n�mnder. Dessa �r Ume�, Uppsala, Stockholm norra och s�dra, Link�ping, G�teborg och Malm�/Lund. N�mnderna utses f�r fyra �r. Varje n�mnd best�r av ordf�rande, vice ordf�rande som b�da �r jurister och 12 ledam�ter. Sex ledam�ter �r djurf�rs�kare, varav fyra �r forskare och tv� f�rs�ksdjurspersonal. �vriga sex ledam�ter �r lekm�n varav fyra �r (lokal-)politiker och tv� f�resl�s av djurskyddsorganisationer. Det finns en massiv kritik mot hur n�mnderna utf�r sitt arbete. Det beh�vs b�ttre beslutsunderlag och mer kunskap om djurfria metoder hos ledam�terna bl.a. Det �r enbart f�rs�ksledaren som har m�jlighet att �verklaga ett beslut. V�ldigt f� f�rs�k har f�tt avslag och d� har det fr�mst handlat om felaktigt if�rda blanketter. Vid ny ans�kan har djurf�rs�ket godk�nts. Tillsynen av djurf�rs�ken utf�rs p� samma s�tt som �vrig djurskyddstillsyn dvs numera av l�nsstyrelserna p� lokal niv�. Jordbruksverket har det centrala ansvaret. SJV ansvarar f�r utformandet av f�reskrifter och allm�nna r�d, statistikredovisning och liknande.

Informationen �r h�mtad fr�n Forska utan djurf�rs�ks hemsida www.forskautandjurforsok.se

och "Djurf�rs�k i Sverige" av Staffan Persson, Djurens R�tt 2006. www.djurensratt.se

L�stips: Pl�gsamma djurf�rs�k. En rapport om djurf�rs�k i Sverige av Staffan Persson m.fl. 2007. Det finns ocks� ett nyutkommet h�fta om den djurf�rs�ksetiska pr�vningen "etisk pr�vning- n�stan alla djurf�rs�k godk�nns" av Staffan Persson 2009. B�da kan laddas ner fr�n Djurens R�tts hemsida eller k�pas d�rifr�n.

F�r mer information bes�k �ven www.eceae.org

�eller www.uncaged.co.uk

�

Internationella Vegandagen

Sun, 18 Oct 2009 14:33:08 GMT

Den 1 november sm�ller det d� �r det veganernas dag.

1994 skapade Donald Watson och v�nnerna p� Vegan Society "World Vegan Day" den 1 November.

Vart? World Vegan Day firas v�rlden runt men �r som st�rst i UK d�r flera resturanger har lagt till som allternativ veganska alternativ.

I sverige firas det men �r r�tt s�llsynt eftersom det �r s� pass m�nga som inte k�nner till det, men de har tr�ffats i Malm� p� Aphuset och i Sthlm p� flera olika st�llen. D�r samlas b�de veganer, vegetarianer och nyfikna och kan f� information och prata med liksinnade om mat och djurens v�lm�ende/behandling och liknande.

Mer information p� http://vegan.se/ram_hoger_sida6.htm

http://www.communigate.co.uk/london/worldveganday/
http://www.worldveganday.org.uk/
http://www.worldveganday.org/
http://www.weltvegantag.de/home/veganismus.html
http://www.blissorganiccafe.com.au/

bild/picture och text Oscar S�dros

Gr�ns�pa till n�stan allt

Sun, 18 Oct 2009 13:50:53 GMT

H�r �r st�dtipsen d�r s�pan kan komma bra till anv�ndning, oftast ser man gr�ns�pa som bara till golv men det finns flera anv�ndningsomr�den f�r s�pan.

Det �r skillnad p� s�pa och s�pa, jag anv�nder bara gr�ns�pa eftersom av egen erfarenhet att den ger b�sta resultat.

�

S�PA I K�KET:

Vidbr�nda kastruller �r l�tt att f� rena igen genom att koka upp vatten tillsammans med s�pa och l�ta det st� i en timme och sedan diskas av. Om det inte l�ser sig l�t det st� under natten.

Tr�bord och m�lade bord/m�bler �r l�tta att reng�ra genom att att h�lla s�pavatten i en vanlig sprayflaska och spruta p� och torka av. S�pan �r fettl�sare och tar bort smuts effektivt.

Reng�ra en ugn kan vara sv�rt och dessutom dyrt att anv�nda kemikalier som inte heller fungerar men det fixar s�pan l�tt genom att sm�rja in ugnen med koncentrerad s�pa och v�rma upp ugnen till 100�C, l�t ugnen sedan svalna och tv�tta av med den lena/mjuka sidan av en tv�ttsvamp (den grova sidan repar).

S�PA I TV�TTSTUGAN:

Fettfl�ckar p� kl�derna �r l�tt genom att gnugga in lite s�pa och l�ta st� i en timme och sedan tv�tta plagget i tv�ttmaskin

P� sommrar �r det l�tt att f� gr�sfl�ckar p� byxorna och det �r l�tt att bli av med genom att gnida in s�pa och l�ta st� i 1-2 timmar och sedan tv�tta plagget i tv�ttmaskin, �ven blodfl�ckar g�r bra p� detta s�ttet.

Att k�pa vanligt tv�ttmedel till som sliter p� kl�derna �r r�tt vanligt och g�r att kl�derna tappar sin f�rg men det finns ett billigare alternativ. Till vit tv�tt blandar man 1 msk guls�pa ist�llet f�r tv�ttmedel eftersom den l�ter det vita vara vitt l�ngre. Till m�rk tv�tt anv�nder man 1 msk gr�ns�pa ist�llet f�r tv�ttmedel vilket g�r att det h�ller l�ngre. (till sk�ljmedel kan man blanda 1 tsk aloevera)

F�rgfl�ckar p� kl�derna �r inte s� rolgit och sv�ra att f� bort, testa att gnugga in s�pa och l�ta st� i n�gon timme och tv�tta sedan i tv�ttmaskin.

GLAS I ALLA FORMER:

Glas�gonen �r det l�tt att f� rena genom att droppa en droppe p� glaset och massera in det l�tt med fingret p� b�da sidorna och sk�lja under rinnande vatten, tarka av med en ren och torr mjuk trasa.

F�nsterputs kan f�rst�ra f�nster och speglar genom att repa eller g�ra dem flammiga men lite s�pavatten tv�ttar f�nstrer och speglar rena. Man kan �ven anv�nda n�gra droppar diskmedel ist�llet ger samma effekt. �ven glasprydnader g�r bra att reng�ra med lite s�pa.

BLOMMOR OCH ANDRA V�XTER:

Bladlus �r n�got som �r irriterande att ha p� �ppletr�det eller andra tr�d och �ven bananflugor innomhus men det �r l�tt att f� bort dem genom att spraya lite s�pavatten med en vanlig sprayflaska.

Djur i l�dor silverfisk bland annat, b�rja med att ta ut och t�mma alla l�dor och sk�p,� b�rja med att damsuga alla sk�p och l�dor sedan fukta en ren trasa och droppa p� lite s�pa och torka av alla sk�pen och l�dorna och torka sedan av med en ren och torr trasduk. diska av allt du haft i sk�pen och l�t det torka s� det �r helt torrt, om de inte f�rsvinner g�r det igen, va envis s� f�rsvinner de tillslut.

I BADRUMMET:

Det h�r kan l�ta galet men att tv�tta h�nderna i s�pa ist�llet f�r vanlig tv�l fungerar alldeles utm�rkt f�r s�pan torkar inte ut h�nderna.

Kakel och porslin �r l�tt att reng�ra med s�pavatten.

ROLIGT F�R DE SM� MEN �VEN DE VUXNA:

Bl�sa s�pbublor passar bra till sommaren och det �r dessutom l�tt, recept:
1 dl s�pa (gul eller gr�n)
1/2 dl koncentrerad diskmedel
1 krm bakpulver
4 dl vatten
Blanda vatten med bakpulver noga r�r sedan ner diskmedel och s�pan och bl�s bubblor.

FLERA TIPS!

G�ngj�rn p� d�rarna kan b�rja gnissla, sm�rj in dem lite med s�pa s� f�rsvinner ljudet.

Silverbestick �r bara att doppa i lite s�pavatten och sedan torka av s� blir de fina igen.

Informationen �r skriven av egen erfarenhet, information jag fick av mormor n�r hon fortfarande levde och av grummes hemsida.

Bild tagen och text skriven av Oscar S�dros.

Djurtester av kosmetika och hygienprodukter

Sat, 19 Sep 2009 11:40:35 GMT

Information om EU:s f�rs�ljningsf�rbud och lite annat som r�r omr�det. L�nk till ejdjurtestade hygienprodukter. K�p dem!

�

Det finns inget land som kr�ver djurtester av hygienprodukter eller kosmetika. Ingen tvingar f�retagen att anv�nda djurtestade ingredienser. Eftersom det finns tusentals kosmetikaingredienser p� marknaden borde f�retagen kunna tillverka nya produkter utan nya djurtester. De djurtester som redan �r genomf�rda g�r ju inte att g�ra ogjorda. Det �r mycket s�llsynt idag att f�retagen testar sina slutprodukter p� djur.

Den 11 mars 2009 inf�rde EU f�rs�ljningsf�rbud f�r kosmetika och hygienprodukter som djurtestats men med flera undantag. F�rbudet g�ller b�de ingredienser och f�rdiga produkter och �ven produkter som djurtestats i andra l�nder. Tyv�rr inneh�ller f�rbudet flera undantag d�r det fortfarande blir till�tet att testa p� djur. Det g�ller f�ljande tester: allergitester, cancertester, tester f�r att unders�ka giftighetseffekter vid upprepad anv�ndning, metabolism/kinetikstudier ( f�r att unders�ka hur ett �mne tas upp och vart det tar v�gen i kroppen samt hur det bryts ner och f�rsvinner ur kroppen) och skador p� foster och reproduktionsf�rm�gan.. Undantagen finns s� l�nge det inte finns alternativa metoder att anv�nda.

F�r att vara s�ker p� att inte djur lidit vid framst�llningen av dessa produkter �r det s�krast att anv�nda produkter fr�n de f�retag som har inf�rt ett frivilligt djurtestf�rbud. Djurens R�tt har en f�rteckning �ver vilka produkter som �r godk�nda enligt HCS.

http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/aktuellt/kampanjer/kosmetikakampanjen/lista_over_ej_djurtestade_produkter

Det g�r inte att lita p� n�r f�retag eller f�rs�ljare s�ger att deras produkter inte �r testade p� djur. Amerikanska f�retag kan p�st� att deras produkter �r "ejdjurtestade" trots att m�ngder av m�ss och r�ttor anv�nds i olika tester, eftersom den amerikanska djurf�rs�kslagstiftningen inte anser att m�ss och r�ttor �r djur!

Djurr�tts- och djurskyddsorganisationer i Europa och USA har g�tt samman f�r att f� bort djurtester vid framst�llning av hygienprodukter och kosmetika. De har en gemensam standard som kallas "Humane Cosmetics Standard (HCS). Djurens R�tt �r den svenska organisationen i detta samarbete. F�r att godk�nnas enligt standarden m�ste f�retagen fylla i en omfattande enk�t med fr�gor om hur de kontrollerar sina leverant�rer. De m�ste ha kontroll l�ngs hela r�varukedjan och det ska finnas intyg fr�n leverant�rer och legotillverkare p� detta. F�retaget m�ste aktivt kontrollera att leverant�ren uppfyller kraven. Om en leverant�r djurtestar en ingrediens trots avtalet k�ps inte r�varan d�r igen. Finns inte n�gon annan leverant�r dras produkten in eller �ndras receptet. F�retagen m�ste ha ett system f�r kontroller av sina leverant�rer att de klarar en revision utf�rd av ett oberoende ackrediterat certifieringsf�retag. Standarden g�ller djurtester som produkttillverkaren kan ha inflytande �ver. Det g�ller inte djurtester som gjorts innan avtal skrevs eller djurtester som m�ste g�ras enligt lag ex. l�kemedel) eller som g�rs av tredje part. Mer om detta p� www.gocrueltyfree.org

Symbolen f�r att man uppfyller HCS standarden �r en kanin.

�

Eu har en ny kemikalielagstiftning som inneb�r att fler r�varor till kosmetika och hygienprodukter kommer att djurtestas. Den nya lagstiftningen kr�ver att m�nga kemikalier ska djurtestas f�r att f� registreras och s�ljas. Kemikalielagstiftningen g�ller �ven vid framst�llning av kosmetika och hygienprodukter d� de tillverkas av kemikalier. Under de kommande tio �ren kommer gamla kemikalier att djurtestas f�r att registreras f�rutom alla nya �mnen. Det inneb�r m�nga djurtester och mycket lidande f�r djuren. L�s mer om det p� http://www.forskautandjurforsok.se/aktuellt/fordjupningsartiklar/djurtestforbud-eller-krav-pa-djurtester-for-kosmetikaravaror.php

Forska utan Djurf�rs�k ger anslag till forskare som vill finna djurfria metoder. Dessa projekt f�r anslag fr�n Forka utan djurf�rs�k just nu: Utveckling av en cellmodell f�r att unders�ka om en produkt orsakar mild �gonirritation, utveckling av allergitest i provr�r, utveckling av cellbaserade tester f�r att unders�ka risker f�r fosterskador och reproduktionsst�rningar. Du kan l�sa mer om detta p� Forska utan Djurf�rs�ks hemsida. Dessa nya testmetoder kan �ven anv�ndas f�r att testa andra produkter och kemikalier �n just hygienprodukter.

Det finns f�retag som s�ger att de inte testar sina produkter p� djur �nd� finns de inte med p� HCS-listan. Det beror p� att de inte kan garantera att ingen av deras underleverant�rer anv�nder djurtester. Det kan vara ett nytt m�rke och f�retaget har inte brytt sig om att skriva p� de papper som beh�vs f�r att bli godk�nd. Kontakta de f�retag du vill k�pa ifr�n och be dem skriva p� n�dv�ndiga papper. Alla f�retag f�rst�r inte vilken konkurrensf�rdel det kan vara att vara finnas med p� listan. Listan �r internationell s� finns det ett internationellt kontor m�ste det skriva p� formul�ren.

Varf�r inf�rdes det d� djurtester?

Djurtester av hygienprodukter och kosmetika blev standard under1970- och 80-talet f�r att ingen ville att produkterna ska orsaka hud- eller �gonirritation, allergier, cancer eller fosterskador. P� 30-talet blev flera kvinnor blinda och en dog som hade anv�nt mascara. I USA kan konsumenten st�mma producenten om skada uppst�r. F�r att skydda sig mot st�mningar b�rjade producenterna testa sina produkter p� djur. M�ngder av djur av olika art har anv�nts i detta syfte.

Idag �r kritiken st�rre. Man vet att djurf�rs�k inte �r en s�rskilt bra metod f�r att utv�rdera risker f�r hud- och �gonirritation, allergier eller andra risker f�r m�nniskor. Ingen vill tyv�rr betala utvecklingen av djurfria metoder. Myndigheterna tycker det �r industrins sak. Industrins intresse beror p� konsumenterna. Om vi k�per deras djurtestade produkter s� �r de n�jda och g�r ingenting f�r att f�r�ndra sina testmetoder. Nu n�r EU:s f�rs�ljningsf�rbud inf�rts har intresset �kat. Men det �r upp till oss konsumenter att visa vad vi tycker om djurtester.

Forska utan djurf�rs�k tror att flera hundratusentals djur anv�nds runt om i v�rlden f�r att dessa djurtester. Det finns ingen tillf�rlitlig statistik. Under 2005 och 2006 utf�rdes allergitester p� 40 djur/�r i Rum�nien och i Frankrike som anv�nder flest djur i kosmetikatester anv�ndes 100-250 djur/�r i f�ljande omr�de: hudirritationstester, �gonirritationstester, fotosensitivitetstester och giftighetstester. Flest djur anv�ndes i allergitester 1473 djur under 2005 och 455 djur under 2006. Det finns ingen officiell statistik fr�n USA, Japan och andra l�nder utanf�r EU d�r det f�rekommer kosmetikatester. �ven statistiken inom EU �r bristf�llig enligt EU-kommissionen.

Hur djurtester g�r till och vilka alternativ som finns t�nker jag beskriva i separata artiklar.

Likas� inom vilka omr�den det f�rekommer djurf�rs�k. Tills vidare bes�k Forska utan Djurf�rs�ks hemsida.

Mer information finns att f� hos:

www.uncaged.co.uk

http://www.djurforsok.info/fakta/testassminkpadjur.4.41038e13113fc555eb88000190.html

http://www.sv.eceae.org/

Informationen till denna artikel �r h�mtad hos

www.forskautandjurforsok.se och www.djurensratt.se

�

Vaccin Svininfluensan

Thu, 03 Sep 2009 00:56:59 GMT

KONTAKT MED MEDICINAVDELNING OCH EN FORSKARE I DANMARK (�ven sjukv�rdsupplysningen) ang�ende Pandemrix1

�r det tv�ng att ta svininfluensan?
Nej.

�r det n�got animaliskt i vaccinet?
Ja, �ggprotein.

Vanliga biverkningar?
Rodnad, �verk�nslighet, svullnad, feber, influensliknande (men inget livshotande), ett d�dsfall (d� felbed�mnd och var �ggallergiker.) Inga allvarliga reaktioner. Fortsatt observation.

�r det verkligare farligare �n vanlig influensa?
Nej, d�rmemot eftersom de har en kampanj �r f�r att detta viruset aldrig setts innan och de vet inte om viruset kan �ndra form, smittorisken �r st�rre och fler insjuknar fortfare �n med vanlig influensa.

Ang�ende d�dsfallen man l�ser om?
Europa �r det 1 av 1000 och l�gre som d�tt av denna influensan, det d�r fler av vanlig influensa.

K�LLA:
Kontakt med, Katrin ??? Smittskyddsinstitutet, Johanna ??? Svarar p� test av vaccin, Jacob ??? Forskare. (Fick svar att jag fick l�gga ut informationen men inte deras efternamn.)

Hon blev vegan 1940.

Wed, 26 Aug 2009 12:04:16 GMT

Lin �r 83 �r gammal och varit vegan sedan hon var 14 �r gammal.

Jag blev lite f�rv�nad n�r jag fick ett mail fr�n en ung person som ber�ttade om sin farmor som var vegan och varit det i n�stan hela sitt liv och gav mig adress s� jag kunde kontakta henne och det st�mde mycket bra hon har varit vegan sedan hon var 14 �r gammal.

Lin �r nu 83 �r gammal och blev vegan under 1940-talet hon var d� laktosintollerant och fick magsm�rtor och liknande problem n�r hon �t k�tt och �gg vilket fick familjen att t�nka om och hitta nya ers�ttningsprodukter. De �t mycket potatis och b�nor under hennes uppv�xt s� det var inte s� varierad kost under flera �rs tid innan de b�rjade k�pa linser. �pplen var n�got hon �lskade och plockade j�mt som ung och gjorde �pplegr�t till frukost. De hade bes�k av en resande munk som �vernattade hos dem och f�rklarade att det fanns n�got som kallades f�r Mien Ching (Seitan) och l�rde dem hur man gjorde detta.

L�rare var ett yrke som lockade och hon b�rjade studera och flyttade till stockholm d�r hon tr�ffade en vegetarian vid namn Harold W. de var v�ldigt missf�rst�dda och kunde inte �ta ute p� den tiden d� det inte var s� vanligt att de f�rstod att man kunde ha matallergier.

Idag �r hon glad att det finns s� mycket man kan v�lja mellan som �r veganskt.

Trots sin �lder �r hon forfarande aktiv promenerar ca en timme om dagen och sk�ter hand om sina blomor och sin katt.

Citat - "Lev medans du kan, kan du leva l�ngre s� g�r det valet."

Jag tackar s� mycket f�r att jag fick intervjua dig Lin. Hon ville inte vara med p� bild men godk�nde att jag gjorde en m�lad silluette

D-vitamin

Tue, 25 Aug 2009 12:01:23 GMT

Man beh�ver inte ta tillskott f�r att f� i sig D-vitamin l�t solen g�ra jobbet.

D-vitamin �r viktigt eftersom det hj�lper kroppen att tillgodog�ra sig viktiga �mnen som fosfor och kalcium. Vitaminen kan �ven motverka vissa sjukdommar. Det finns tv� s�tt att f� i sig D-vitamin det ena �r genom UV-str�lning vilket man inte beh�ver s� mycket av bara 10-15 minuter med sol p� ansiktet och armar f�r att t�cka dagsbehovet.

Men t�nk p� att mer sol ger mer D-vitamin eftersom huden st�nger av n�r behovet �r fyllt, �r man h�rkhya beh�ver man mer UV-str�lning f�r att kroppen ska bilda D-vitamin detta �r f�r att m�rk hud filtrerar bort mer av str�lningen �n vad ljusare hud g�r.

P� vintrarna i Sverige blir det lite sv�rare eftersom str�lningen inte �r lika stark och man �r varmt kl�dd d� kan det vara bra att ta tillskott det finns margariner (som �r veganska) som inneh�ller D-vitamin men d� �r D-vitaminen oftast animaliskt.

Animalisk D-vitamin f�r man fr�n ull det �r fettet som f�ren uts�ndrar som man samlar upp. Det finns D-vitamin fr�n naturen men det �r oftast dyrt och sv�rt att f� ur d�rf�r man v�ljer den enklaste och billigaste metoden genom ullen.

VARNING! Att sola i solarier �r ingen bra meot eftersom det inte ger ifr�n sig samma sorts str�lning utan �kar risken f�r hudcancer.

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/UV--laser/Solen/Sol-och-D-vitamin/

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1640

http://bums.nu/jagbloggarom/d-vitamin

http://sv.wikibooks.org/wiki/Veganism

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22040&epslanguage=SV

Bild: veganen (Angered)

Litteraturlista

Thu, 20 Aug 2009 18:14:58 GMT

F�rslag p� litteratur att f�rkovra sig med. Vissa B�cker kan k�pas fr�n Svenska vegetariska f�reningen, Veganf�reningen eller Djurens R�tt. Om inte det g�r f�rs�k p� n�got antikvariat om inte f�rlaget har den. www.antikvariat.net

Kokb�cker

Vissa av dessa kokb�cker inneh�ller recept d�r �gg och mj�lk f�rekommer. Det g�r enkelt att utesluta om man vill det.

Anne-Charlottes gr�na frestelser av Anne-Charlotte Nilsson, 1987, Rab�n och Sj�gren,

Ayurvedisk vegetarisk kokbok av Cecilia Kjerrulf, 1999, Natur och kultur f�rlag/Lts f�rlag, Stockholm

Banta vegetariskt av G�rel Kristina N�slund, 1983, Ica- f�rlaget, V�ster�s

B�sta kosten f�r mage och tarm av Maija Ruisniemi, 1996, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Cranks b�sta recept. Vegetarisk mat fr�n den ber�mda London-restaurangen av David Canter, 1987, Bonnier fakta bokf�rlag, Stockholm

Cranks gr�na kokbok av Nadine Abensur, 1996, Rab�n Prisma, Stockholm

De gr�na alternativen av K�re Engstr�m och Anna-Lisa Stenudd, 2001, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Den stora vegetariska kokboken av red. Susan Tomnay, 1998, Bokf�rlaget Replik AB/ K�nemann, K�ln

Fullkornskost med gr�nsaker av Birgitta Lagerstr�m och Karl Wernhart, 1980, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Gott med gr�nt av red. Agneta Hyll�n m.fl.. 1981, Semic, Sunbyberg

Gott och gr�nt- gr�na l�ckerheter fr�n allt om mat av red. Astrid Abrahamsson, 2004, Prisma, Stockholm

Gott med svamp av red. Carin Lindh,1986, Semic, Sundbyberg

Groddar, alger och tofu av Per Frisk, 1992, H�LSAb�cker, Orsa

Gr�n barnmat av Elisabeth Kylberg och �sa Strindlund, F�rlagshuset Gothia

Gr�n festmat av Anna-Lisa Stenudd, 1994, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Gr�n h�lsomat. R�d och recept f�r dig som vill �ta vegetariskt av Lillemor Brorstr�m, 1980, Allerbok, Helsingborg

Gr�n mat med l�gt proteininneh�ll av Elsa Laurell ,Nygren och Sj�lin, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Gr�n matgl�dje av Ir�ne von Arronet och Anna-Lisa Stenudd, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

H�lsohemmens b�sta recept av red. �ke F�rnl�f, 1989, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

100 goda gr�na r�tter av Barbro L�nnegren, 2002, Semic, Sundbyberg

Laga gott av gr�nsaker och frukt av red. Eva Falk m.fl., 1985, Semic, Sundbyberg

L�cker veganmat av Elisabeth Karlix, 1993, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Magproblem. M� bra och �t gott av Per Ove Lind, 2005, Prisma,Stockholm

Matbr�d - du alltid lyckas med av Britt Sandquist-Bolin, 1986, Bra b�cker, H�gan�s

Maten som botar av Per Ove Lind, 2009, Prisma, Stockholm

Matgl�dje och h�lsa. Vegetariska recept av Inga-Britta Sundqvist, 1992, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Naturn�ra mat utan mj�lk, sm�r och ost av Ingrid St�n, 1980, Ica bokf�rlag, V�ster�s

R�kost - levande f�da av Paul D. German, 1983, best�lles fr�n Kenth Carlson tel. 031-42 22 08 eller Ing-Marie Sundling tel. 0470-461 22

Sarah Browns h�lsoserie: b�nor, n�tter och linser av Sarah Brown, 1987, Allerbok, Helsingborg

Sarah Browns h�lsoserie: soppor och f�rr�tter av Sarah Brown och Roselyne Masselin, 1987, Allerbok, Helsingborg

Snabblagat vegetariskt av Eva Strand, 1996, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Sp�nnande gr�na r�tter - f�r smak- och matgl�dje av Louise Hammarberg, 1999, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Terneborgs lyckliga kokbok- helt enkelt vegetariskt av Gabriella och Jim Terneborg, 2000, H�LSAb�cker/Energica f�rlag, Orsa

Ung och gr�n. Vegetariskt a-� av Debra Shipley, 1994, Alfabeta bokf�rlag AB, Stockholm

Veganska julrecept utgivna av Uppsalaavdelningen av Djurens R�tt, anders.kemi@sk.uppsala.se

Vegetarisk barnmat - laktovegetariska m�ltidsf�rslag till barn under 2 �r av Elsa Laurell, 1995, H�lsa-b�cker, Liding�

Vegetarisk julmat av Lena Brorsson Alminger, 2001, Semic, Sundbyberg

Vegetarisk mat av Sarah Brown, 1986, Bokf�rlaget Alba, Stockholm

Vegetarisk mat. 1 grundkurs av Elsa Laurell och Margaretha L��f-Johanson, 1987, Larsons f�rlag, T�by

Vegetarisk smalmat av Maude Anderberg, 1994, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Vegetariska festm�ltider av Kirsten Skaarup, 1981, Ica bokf�rlag

Vegetariska kokboken av Inga-Britta Sundqvist, 2001, Ica bokf�rlag, V�ster�s Stockholm

Vegetariskt? Ja. H�lsosam och smal mat av Judith Wills, 1997, Wahlstr�ms, Stockholm

Vegolandet Veganias kokbok av Nina och Linda Andersson, 2004, Intellecta Docusys, Malm� vegania@bredband.net

Vego paradiso - en smak av det veganska k�ket av Pia Hall, 2000, Natur och kultur/LTs f�rlag, Stockholm

�t dig frisk med gr�n mat av K�re Engstr�m och Ola Johansson, 2007, Prisma, Stockholm

�t vegetariskt av Ingrid St�n, 1981, Ica bokf�rlag, V�ster�s

H�lsa och livsstil

Compassion the ultimate ethic. An exploration of veganism av Victoria Moran, 1997, the American vegan society, Malaga NJ

Friskare leder. Handbok f�r reumatiker och ledsjuka av red. Dr Ralph Bircher, 1979, Bircher-Benner Verlag och H�lsa-b�cker, Liding�

Friskare Framtid. R�d i egenv�rd av Lilly Johansson och Ullrica Hannu, 1994, Utomskogens f�rlag tel. 0278-46035

Friskare liv med r�tt kost + vitaminer och mineral. En uppslagsbok i till�mpad n�ringskunskap av Peter Wilhelmsson,1999, Ica bokf�rlag, V�ster�s Gr�na

Konsumentguiden av John Elkington och Julia Hailes, 1990, Wahlstr�m och Widstrand, Stockholm

Handbok f�r den kr�sne konsumenten. Tips och r�d hur du undviker problem orsakade av kemikaliematen av Tommy Svensson, Utbildningscenter, �by

Kom i form med Alf Sp�ngbergs h�lsoprogram och Lilly Johanssons recept, 1988, H�lsokostr�det, Stockholm

L�ttviktsguiden. Banta med joule/kalorier och kolhydrater, 1999,Ica bokf�rlag, V�ster�s

Naturligt-vis. En handbok f�r en ny livsstil av Ingrid och Lena Olausson, 1983, F�rlagshuset Hagaberg, Vallentuna

Nya naturl�karboken av Raimo Heino, 1997, Rab�n Prisma, Stockholm

Syra-bas-balansen av �ke F�rnl�f, 1994, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Syster M�rtas husapotek av M�rta Arman, 2002, FALK, f�reningen f�r antroposofisk l�kekonst, J�rna Tallmog�rdens v�g till h�lsa.

Praktisk biologisk medicin av dr. Karl - Otto Aly, 1985, Ica bokf�rlag, V�ster�s och H�lsokostr�det, Stockholm

Vad� vegan - handbok f�r veganer, vegetarianer och andra nyfikna av Lisa G�lmark, 2000, Rab�n och Sj�gren bokf�rlag, Stockholm

Vegansk n�ringsl�ra p� vetenskaplig grund av Bj�rn Petterson, 1999, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Vitaminer och mineraler - f�r ett friskare liv av Matti Tolonen, 1988, Bokf�rlaget insikt, Malm�

Odling och vilda v�xter

Anjas 20 b�sta h�lso�rter av Anja Arneving, 1992,Eget f�rlag

Biologisk odling. Odlingssystem med helhetssyn av Artur Granstedt m.fl., 1983, Samarbetsgruppen f�r alternativ odling, SAO och Bokskogen

Frukt och b�r - naturligt l�kande av Anna och Gunvor Lindvall, 1996, Bra b�cker, H�gan�s

Gr�nsaker - naturligt l�kande av Anna och Gunvor Lindvall, 1997, Bra b�cker, H�gan�s

Kan man �ta s�nt? av Inger Ingmanson, 1978, nytryck 1996, Rab�n Prisma, Stockholm

Kloka boken av Anja Arneving,1996, Eget f�rlag

Kryddor ist�llet f�r medicin? Av Anja Arneving, 1995, Eget f�rlag

Kryddv�xter av Christine Recht, 1998, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Linneas �rsbok av Lena Andersson och Christina Bj�rk, 1982, Rab�n och Sj�gren, Stockholm

L�kev�xter fr�n hela v�rlden. En modern �rtabok av red. William A R Thomson MD, 1980,P A Norstedt & s�ners f�rlag, Stockholm

Norstedts stora svampbok av Roger Phillips och Stig Jacobsson, 1982, Norstedt & s�ners f�rlag, Stockholm

Odla med k�rlek av Hannelore Aly, 1986, Allerbok, Helsingborg

Svampguide i fickformat av Gro Gulden, Kolbj�rn Mohn Jenssen, Jens Stordal, 1999, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Tidens stora bok om l�kev�xter. S� anv�nds v�xterna inom medicinen och kokkonsten av Jiri Stodola och Jan Volak, 2000, Prisma, Stockholm

Vall�rt och vitl�k- om folkmedicinens l�ke�rter av Matts Bergmark, 1981, Prisma, Malm�

Vanliga b�r av Ulf Schenkmanis och Lars-Eric Samuelsson, 1997, LL-f�rlaget , Stockholm

Vanliga vilda v�xter till mat, krydda, h�lso- och kroppsv�rd av Pelle Holmberg och Marie.Louise Ekl�f, 1998, Rab�n Prisma, Stockholm

Djurh�llning och annat som r�r djur

Alternativa metoder till djurf�rs�k, h�fte av Cecilia Clemedson, Nordic information centre for alternative metods (NICA) c.clemedson@cctoxconsulting.a.se

Alternatives to factory farming av Paul Carnell, 1983, Earth resources publication, London

Bakom st�ngda d�rrar. En rapport om lidandet i kycklingindustrin av Kristina Od�n, utgiven av Djurens R�tt 2005

Djur m�nniskor moral av Stanley och Roslind Godlovitch och John Harris, 1976, Bokf�rlaget Aldus, Stockholm

Djur och m�nniskor. En antologi i djuretik av red. Lisa G�lmark, 1997, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djur som brottsoffer av Helena Striwing, 1998, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens beteende och orsakerna till det av Per Jensen, 2006, Natur och kultur, Stockholm

Djurens frig�relse av Peter Singer, 1992, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens R�ttigheter. En filosofisk argumentation av Tom Regan, 1999,Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens spr�k - samtal om makt, sex och barnuppfostran av Per Jensen, 2001, Natur och kultur/LTs f�rlag, Stockholm

Djurf�rs�k h�r och nu. Ett studiematerial fr�n Nordiska samfundet mot pl�gsamma djurf�rs�k som numera heter Djurens R�tt av Kristina Mattsson, 1989

Djurf�rs�k i Sverige av Staffan Persson, utgiven av Djurens R�tt 2006

Djurr�tt. En fr�ga om frihet, j�mlikhet, solidaritet av Lisa G�lmark, 1998, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Farmade p�lsdjur m�r d�ligt. Ett kompendium om farmade minkars v�lf�rd, Djurens R�tt 2001

Forskning f�r djur, Humanimal 1 av red. Birgitta Forsman, 1991, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, H�gersten

40 �r av framsteg f�r djuren och forskningen, Humanimal 6 av red. Cecilia Clemedson, 2004, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, �lvsj�

F�rbundet Djurens R�tts steg 1-utbildning i lantbrukets djur, p�lsdjur, eller f�rs�ksdjur

Grisarnas liv och d�d. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige av Linda Bj�rklund, Roger Pettersson, Siw �gren och Staffan Persson, utgiven av Djurens R�tt 2006

Jakten ur psykologisk och social synpunkt av Barbro Eklund, 1977, Bokf�rlaget Robert Larson AB, T�by

Mat milj� r�ttvisa. K�ttkonsumtionens p�verkan p� milj�n och den globala livsmedelsf�rs�rjningen av Jens Holm, 2000, Djurens R�tt, �lvsj�

Med andra metoder - om alternativ till djurf�rs�k, Humanimal 3 av red. Karin Gunnarsson, 1996, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, �lvsj�

Prata med djuren av Jean Craighead George, 1985, Rab�n och Sj�gren, Stockholm

P�lsn�ringen. Koloss p� lerf�tter? Av Bertel Klinkmann, 1989

P�lsriket - en debattbok av Bertel Klinkmann, 1986

Resursbevarande lantbruk av Artur Granstedt m.fl., 1988, LTs f�rlag, Stockholm

Skydda f�glarna av Anthony W Diamond m.fl., 1987, Streiffert & co bokf�rlag HB, Stockholm

Stress i djurv�rlden av Per Jensen, 1996, LTs f�rlag, Stockholm

Tala med djuren av Ann Walker,1983, Ica bokf�rlag, V�ster�s

The ugliest show on earth, the use of animals in circuses. The circuses and their animals accommodation, health, travelling, training, physical and psychological effekt, circus animal trade and movement, the law av Animal Defenders, London, 1998 navs@cygnet.co.uk

Ur den jagades synvinkel. En rapport om djur som uts�tts f�r lidande och d�d av Angelica Berg, Ingegerd Erlandsson, Staffan Melin och Roger Pettersson, utgiven av Djurens R�tt 2005

H�r �r n�gra l�nktips:

Thu, 20 Aug 2009 17:56:07 GMT

L�nkar f�r veganer, djurr�ttsintresserade och andra som vill veta mer.

Djurens R�tt www.djurensratt.se

Uncaged. Engelsk f�rening som grundat internationella djurr�ttsdagen. www.uncaged.co.uk

Forska utan djurf�rs�k. www.forskautandjurforsok.se

Furbearer defenders. Kanadensisk f�rening som jobbar mot saxf�ngst av p�lsdjur. www.banlegholdtraps.com

Greyhound Action. Engelsk f�rening som jobbar mot kommersiell hundkappl�pning. www.greyhoundaction.org.uk

Hundar utan hem . Svensk f�rening som letar hem �t svenska och irl�ndska hundar utan hem. www.hundarutanhem.se

Kattkommando syd, letar hem �t �vergivna katter. www.kks.nu

Vegetariska kokboken. Inga-Brita Sundqvist hemsida med recept och annan info. www.vegkokboken.com

Jurist Helena Striwing har grundat djurskyddsresursen. http://www.djurskyddsresursen.se/

Veganf�reningen i Sverige. http://www.vegan.se/

Katastrofhj�lp f�r f�glar och vilt. http://www.kfv-riks.se/

Sveriges konsumenter i samverkan. www.konsumentsamverkan.se

Risenta. H�r finns goda recept p� b�nor! http://www.risenta.se/sv/hem/

Kung Markatta, stor grossist i vegobranschen. www.kungmarkatta.se

Riksf�reningen h�nsynsfull jakt. http://home.swipnet.se/~w-167671/rhj/start.htm

Vegan i Sverige, Ulla Troengs hemsida. M�ngder av l�nktips till andra vegansidor. http://veganisverige.blogspot.com/2008/05/vegetarism-rddar-miljn.html

Hemsida med recept och en hel del annat. http://vegweb.com/ Vegania.net http://vegania.net/

N�ringstabell http://www.hertzmanfrukt.se/html/naring.html#

Aff�r f�r l�derfria skor http://www.blueturtle.se/

Varf�r mer vegetariskt och mindre k�tt http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html

Veganmatpepp http://www.b-s.se/recept/

Vegetariska kokb�cker att k�pa http://www.bokpunkten.com/sv/dept_324.html

Veganlife http://www.veganlife.se/Pillans_vegankokbok.html

Gogreen http://www.gogreen.se/gogreen/se2.nsf/page.items.www/468F58C20F0ECED7C125725D003720A3?open

Svenska vegetariska f�reningen http://www.vegetarian.se/

Vegetarisk husmanskost http://www.vegetariskhusmanskost.se/

Livsmedelsverkets milj�smarta matval: http://www.slv.se/upload/dokument/miljo/livsmedelsverkets_%20miljosmarta_matval_till_EU.pdf

Klimatanpassad mat fr�n naturv�rdsverket: http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/

k�ttskatt minskar v�xthusgaser fr�n Ny teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article65856.ece

Om man har ett �ppet sinne finns h�r mycket information om k�ttproduktionens p�verkan p� milj�n bl.a. och �ven info om k�ttskatt: http://smmi.nu/

Jens Holm, k�ttskatt �r l�sningen: http://www.jensholm.se/2008/02/22/kottskatt-ar-losningen/

Rapport: Djurindustrin och klimatet. http://www.jensholm.se/wp-content/uploads/2007/05/djurindustrin_klimatet.pdf

Debatt i Aftonbladet. H�r listas n�gra av argumenten upp. http://www.aftonbladet.se/debatt/article5168838.ab

Sveriges Radio P3: http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=2712945

FN f�resl�r k�ttskatt: http://www.djuretik.nu/?p=105

Svenska naturskyddsf�reningen. L�ge f�r k�ttskatt: http://www2.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?id=1178

Fr�n Djurens R�tt: Om jordbruk och skogsbruk, http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/samhallsbyggande/jordbruks-skogsbruk

om grisar: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/grisar

om h�nor och tuppar: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/honor-tuppar

om kor och kalvar: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/kor-kalvar

om kycklingar: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/kycklingar

om djurtransporter: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/transporter

om slakt: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/slakt

Detta kan du g�ra: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/dettakandu

Animal Aid http://www.animalaid.org.uk/h/n/AA/HOME/

Click to give http://www.theanimalrescuesite.com/clickToGive/home.faces?siteId=3&ThirdPartyClicks=ERA_051709_ARS

Go cruelty free http://www.gocrueltyfree.org/

Djurf�rs�k.info http://www.djurforsok.info/fakta/testassminkpadjur.4.41038e13113fc555eb88000190.html

WSPA,v�rldsdjurskyddsorganisationen, http://www.wspa-international.org/

ECEAE, europeisk kampanjorganisation mot djurf�rs�k http://www.sv.eceae.org/

Greyt exploitations, mot kommersiell hundkappl�pning http://www.greytexploitations.com/

P�lsfri handel http://www.palsfrihandel.se/

�

Djuren i livsmedelsindustrin

Thu, 20 Aug 2009 17:42:58 GMT

En genomsnittlig svensk �ter under sin livstid ungef�r 644 kycklingar, 4 kor, 2 f�r, 27 grisar och tusentals fiskar.

Ur djurskyddslagen: �2 " Djur skall behandlas v�l och skyddas mot on�digt lidande och sjukdom. �4 " Djur skall h�llas och sk�tas i en god djurmilj� och p� ett s�dant s�tt att det fr�mjar deras h�lsa och ger dem m�jlighet att bete sig naturligt". Det �r numera l�nsstyrelsen�som ska tillse att djurskyddslagen efterlevs. I den industrialiserade uppf�dningen betraktas djur som saker, inte individer med egna k�nslor och behov.

Kor, tjurar och kalvar

I Sverige finns ca 1 500 000 kor, kalvar och tjurar enligt statens jordbruksverk (sjv). Ca 370 000 av dem �r mj�lkkor. 450 000 kalvar och tjurar slaktades under �r 2007 enligt sjv. F�r att en ko ska producera mj�lk m�ste hon regelbundet f�da en kalv. Det vanligaste �r att kalven tas ifr�n kon direkt eller n�gon dag efter f�delsen. Kalven f�r inte dia kon, mj�lken ska ju till mejeriet. Ko och kalv stressas av separationen. Det �r inte naturligt beteende att separera ko och kalv och l�ta dem leva �tskilda. De handjur som f�ds blir k�ttprodukter. En ko lever i genomsnitt i 5 �r i mj�lkindustrin innan hon skickas till slakt. En ko kan leva upp till 25 �r i det "vilda". Man kan inte skilja p� mj�lk- och k�ttindustrin eftersom 65 % av n�tk�ttet i Sverige kommer fr�n mj�lkkor och deras kalvar enligt Swedish meat. Kalvar och tjurar har inte r�tt att vara ute (betesr�tt). Under vinterhalv�ret h�lls de flesta kor uppbundna inomhus.

Grisar

�r 2007 slaktades 3 000 000 grisar i Sverige enligt sjv. Hangrisar kastreras utan bed�vning n�gra dagar efter f�dseln. Detta ingrepp g�rs f�r att p�verka k�ttets lukt och smak och �r mycket sm�rtsamt f�r grisen. Den naturliga tiden f�r avv�njningen av sm�grisarna �r ca 4 m�nader. I djurfabriken avv�njs sm�grisarna vid 4 veckor. Efter 3 m�nader blir uppf�dningen mer intensiv. D� h�lls sm�grisarna i boxar inomhus i stora stallar med ca 10 individer i varje. Tr�ngsel och konkurrens vid m�ltiderna g�r att grisarna stressas. Detta kan leda till diarr�, mags�r och beteendest�rningar. 99% av alla grisar i Sverige f�r aldrig vara utomhus. I naturen b�kar de, gyttjebadar och sm��ter hela tiden. N�r grisen �r 6 m�nader skickas de till slakt. P� slakteriet hissas de ner i koldioxid f�r att f�rlora medvetandet. Enligt forskning �r koldioxid stressande, ger �ngest och kv�vningsk�nslor. Grisen slaktas genom att halsen sk�rs upp och de f�rbl�der.

H�nor och tuppar

Enligt tidningen "Fj�derf� 3:2008" som �r en branschtidning, finns det ca 6 000 000 �ggproducerande h�nor i Sverige. 40% av dem h�lls i burar. Upp till 16 h�nor kan h�llas i samma bur och varje h�na ska ha tillg�ng till yta som motsvarar ett A4-papper enligt de f�reskrifter som finns, DFS 2004:17. De h�nor som inte h�lls i burar lever oftast inomhus i grupper p� tusentals djur. I en naturlig flock �r det s�llan fler �n 20 individer. I stora grupper finns allvarliga problem som onormala beteenden t.ex. fj�derplockning. Tuppkycklingar som kl�cks sl�ngs direkt i en k�ttkvarn, d�r de mals ner levande! De l�gger ju inga �gg. H�norna slaktas vid ca 1,5 �r d� de anses uttj�nta. De transporteras ofta mycket l�ngt till n�got av de tv� v�rph�nsslakteri som finns i landet eller s� fylls deras stall med koldioxid vilket �r mycket obehagligt f�r dem.

Kycklingar

Enligt sjv slaktades n�rmare 75 000 000 kycklingar i Sverige �r 2007. Kycklingarna tr�ffar aldrig sin mamma utan kl�cks i maskiner. De h�lls inomhus i stallar som rymmer 10.000-tals individer. Kycklingarna �r avlade att v�xa fort vilket inneb�r lidande f�r djuret i form av bl.a. benproblem. Kycklingarna v�xer och det blir tr�ngre i stallarna. Upp till 24 kycklingar kan h�llas p� varje kvadratmeter enligt de f�reskrifter som finns, DFS 2004:17. Det smutsiga underlaget ger allvarliga fr�tskador under f�tterna p� flera miljoner kycklingar varje �r. De lever ungef�r 35 dagar. Sedan samlas de ihop, packas i burar och k�rs till ett slakteri. Varje �r skadas och sj�lvd�r ca 150 000 kycklingar under transporter i Sverige. P� slakteriet h�ngs de upp i f�tterna , vid fullt medvetande. Deras huvuden f�rs genom ett elektriskt vattenbad f�r att de ska bed�vas innan halsen sk�rs upp och de f�rbl�der.

H�star

�ven h�star kan r�knas till djuren i matindustrin �ven om m�nga h�lls f�r t�vlingar och som s�llskapsdjur. H�star h�lls inte lika storskaligt som grisar och h�ns men m�nga h�star far illa p� grund av d�lig kunskap hos sina �gare. M�nga "o�nskade" h�star hamnar ocks� p� transport vidare ut i Europa till marknader och slakthus.

F�r och getter

Dessa djur h�lls inte lika intensivt som grisar och h�ns. Mer specialiserade raser och en intensivare typ av djurh�llning med t.ex. lamning vintertid g�r dock insteg �ven h�r. F�r getter finns ingen officiell statistik men antalet f�r ber�knas till omkring 200.00 och antalet lamm till n�stan 250.000.

Ankor, g�ss och kalkoner

Mycket av denna uppf�dning sker sm�skaligt �ven om det f�rekommer stordrift under intensiva f�rh�llanden. Det finns inga officiella siffror p� hur m�nga ankor, g�ss och kalkoner som f�ds upp och slaktas i Sverige.

Fiskar

Omkring 6 miljarder fiskar d�das varje �r i svenska vatten. De flesta fiskarna f�ngas i havet , men det blir allt vanligare med fiskodlingar. Vi vet idag att fiskar kan uppleva sm�rta och lidande. Trots det behandlas de som ok�nsliga ting. De flesta fiskar d�das genom att kv�vas i luften vilket naturligtvis �r mycket pl�gsamt. Att f�ngas med krok, n�t och tr�lar �r ocks� sm�rtsamt och stressande f�r fisken. Fiskar som f�ds upp i "odlingar" lever t�tt sammanpackade. De uts�tts f�r hantering, transporter, m�rkning och en mycket pl�gsam bed�vning med koldioxid. De avlivas genom att strupen sk�rs upp och in�lvorna tas ut. Bed�vningsmetoden �r ineffektiv s� detta kan ske vid fullt medvetande hos fisken.

Denna information �r h�mtat bl.a. fr�n ett h�fte som heter "V�gen till vegoland". Det kan best�llas fr�n Djurens R�tt, www.djurensratt.se . D�r finns mycket information och recept som underl�ttar en �verg�ng till vegetarisk kost. L�s g�rna Per Jensens b�cker t.ex. "Djurens beteende och orsakerna till det". Per Jensen �r professor i etologi vid Link�pings universitet.

Hur det �r att vara vegan p� jobbet.

Tue, 18 Aug 2009 15:18:10 GMT

Intervju med Hanna Petersson av Oscar S�dros 18/8-09

Hur det �r att vara vegan p� jobbet.

Hanna �r 31 �r och jobbat som butikschef p� Lush, kungstorget i G�teborg. Hon blev vegetarian 1993 och gick �ver till vegan 1999.

Hon blev vegan p�grund av att hon tyckte att djuren behandlas illa, att de bara ses som varor och inte som k�nnande individer.

Det �r l�tt att vara vegan p� hennes jobb eftersom m�nga som jobbar d�r �r veganer och vegetarianer, flera av grundarna till Lush �r veganer och har ett djurr�ttslig bakgrund. Arbetskollegorna har inga problem alls eftersom m�nga �r intresserade av djurfr�gor och milj� �ven m�nga kunder �r veganer och d� kan det vara bra att man har erfarenhet av det ocks�.

Att �ta ute med arbetet och kollegor �r absolut inga problem tycker hon eftersom de vet att hon �r vegan s� blir det l�ttare att leta upp ett bra matst�lle. N�r de �r p� huvudkontoret har de alltid fixat mycket mat, eftersom m�nga �r vegetarianer blir det l�ttare att v�lja. Under ett m�te i england de har varje �r �r allt veganskt, vilket kan vara sk�nt s� man slipper fr�ga om allt inneh�ll.

N�r det blir bjudningar brukar de g� r�tt bra alla vet att Hanna �r vegan eftersom hon har varit det s� pass l�nge s� vet de vad man kan g�ra f�r mat, men brukar ta med sig n�got om det �r n�gon fest hos n�gon man inte k�nner.

Det h�nder att hon �ter produkter som inneh�ller honung, men hon skulle inte g� och k�pa en burk med honung. V�dprodukter och tandkr�m ser hon till att det �r veganskt. Hon v�ljer �ven bort skin, p�ls och ull. Hon k�per g�rna secound hand och begagnat.

Hon har inte k�nnt att hon blivit kr�nkt, men d�rimot ifr�gesatt n�r hon blev vegan f�r m�nga �r sedan fick hon h�ra att det skulle g� �ver men det �r inte direkt en kr�nkning. F�r nytt folk brukar det n�stan vara att man f�r f�rsvara sig men idag �r det inte s� jobbigt n�r man sj�lv vet s� pass mycket och man l�r sig mer hela tiden om djuren och naturen.

Favoritmat Vegansk sm�rg�st�rta och muffins.

�

Intervjuade Hanna Petersson och jag som skrivit denna artikel heter Oscar S�dros

Hur jag �tervann en stol.

Thu, 13 Aug 2009 21:26:06 GMT

Jag har fick namnet "gummimannen" n�r jag �kte till cykelaff�rer och tiggde till mig lite innerslangar.

Jag tycker det �r tr�kigt att djuren ska lida, men jag t�nker �ven p� m�nniskorna och naturen, t�nker p� alla d�ck som br�nns och gamla stolar som kastas f�r att de g�r s�nder eller f�r att folk �r f�r lata att laga dem d� jag kom p� att jag hade tv� stolar i f�r�det som b�da sitsarna var trasiga. Stolarna kostade 99 kr fr�n b�rjan och gick s�nder efter ett �r. Jag funderade l�nge p� vad jag skulle g�ra och kom p� att man kunde v�va sitsar av inneslangar fr�n cyklar. De vill g�rna bli av med innerslangar d� det oftast kostar dem att bli av med dem.

Jag b�rjade med att ta bort det som fanns kvar av de trasiga sitsarna och sl�ngde iv�g de (eftersom jag inte kom p� vad jag skulle g�ra med dem, plastet i dem �r otroligt d�ligt och g�r s�nder l�tt.)

Sedan skar jag bort sj�lva ventilen s� jag hade sladden kvar, jag sn�rrade den runt ena sidan och la runt slangen s� slangen pressas mot kanten och inte lissnar, t�nk p� att sp�nna ordentligt s� det blir tajt!

H�r ser ni hur jag lagt sj�lva sidan.

N�r jag var klar p� sista b�rjade jag att v�va.

N�r jag var klar hade jag en f�rdig sits som jag f�sta fast den sista slangen p� undersidan genom att binda fast den.

Eftersom det �r inneslangar �r det inte s� trevligt att b�rja anv�nda den p� en g�ng s� jag tog och tv�ttade av stolen noga innan genom att anv�nda en sprayflaska med vatten och vanligt diskmedel och diskborste, tv�tta �ver och undersidan. Man kan �ven tv�tta av och sk�lja ur slangarna innan man s�tter ig�ng ocks� om man �r r�dd att bli smuttsig.

S� fick jag en f�rdig stol. Jag ska f� bord sj�lva ryggst�det och g�ra om den ocks� men blev tr�tt efter 2 timmar att pilla med stolen s� den f�r v�nta n�gra dagar, l�gger upp en bild p� den n�r jag �r klar.

Animaliska E-nummerlistan

Tue, 11 Aug 2009 20:14:54 GMT

H�r kommer listan p� de e-nummer som kommer fr�n djurriket. Informationen kommer fr�n Livsmedelsverket i broshyren "Vilka tillsatser kan ha animaliskt ursprung?". Tillsatserna tills�tts f�r att �ka h�llbarheten eller p�verka konsistens, f�rg, smak eller lukt.

H�r har vi flera E-nummer som kan vara animaliska tillsatser.

E-nummer fr�n k�tt och fett
E 304 Askorbylpalmitat och askorbylstearat
E 322 Lecitin (F�rekommer i alla celler och framst�lldes f�rr ofta ur hj�rna och �ggula)
E 422 Glycerol
E 431 Polyoxietylenstearat
E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat
E 433 Polyoxietylensorbitanmonooleat
E 434 Polyoxietylensorbitanmonopalmitat
E 435 Polyoxietylensorbitanmonostearat
E 436 Polyoxietylensorbitantristearat
E 445 Glycerolestrar av tr�hartser
E 470 a Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror
E 470 b Magnesiumsalt av fettsyror
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror
E 472 a Mono- och diglyceriders �ttiksyraestrar
E 472 b Mono- och diglyceriders mj�lksyraestrar
E 472 c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar
E 472 d Mono- och diglyceriders vinsyraestrar
E 472 e Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar
E 472 f Blandade �ttiks- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider
E 473 Sackarosestrar av fettsyror
E 474 Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat
E 477 Propylenglykolestrar av fettsyror
E 479 b Termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror
E 481 Natriumstearoyllaktylat
E 482 Kalciumstearoyllaktylat
E 483 Stearoyltartrat
E 491 Sorbitanmonostearat
E 492 Sorbitantristearat
E 493 Sorbitanmonolaurat
E 494 Sorbitanmonooleat
E 495 Sorbitanmonopalmitat
E 570 Fettsyror
E 1517 Glyceryldiacetat
E 1518 Glyceryltriacetat

E-nummer fr�n andra djurdelar
E 630 Inosinsyra
E 631 Dinatriuminosinat?
E 632 Dikaliuminosinat?
E 633 Kalciuminosinat?
E 634 Kalcium-5'-ribonukleinsyra?
E 635 Dinatrium-5'-ibonumkleotider?
E 920 L-cystein
E 1105 Lysozym. (kommer fr�n �gg)

E-nummer fr�n insekter
E 120 Karmin (carmin/cochinelle)
E 901 Bivax (beeswax)?
E 904 Shellack?
E 903 Paraffin

Det �r inte veganskt, vanliga misstag.

Mon, 10 Aug 2009 11:09:02 GMT

Qourn, �r INTE vegansk, h�r kommer de vanligaste fel som m�nga k�per och tror det �r vegansk fast det inte �r det.

Jag har f�tt flera fr�gor och de b�rjar n�stan g� mig p� nervena, �ven n�r man ska hem till kompisar s� g�r de samma misstag de k�per produkter som de tror �r veganska som inte �r det. Det l�ttaste man man g�ra �r att man l�ser p� f�rpackningen eller ber personen som �r vegan att ber�tta vilka produkter eller varf�r inte l�ta veganen vara med och laga mat?

H�R �R LISTAN P� ICKE VEGANSK MAT SOM FOLK TROR DET �R:

Qourn (alla deras produkter inneh�ller �gg)
Sojakorv (inneh�ller �gg) (finns 2 m�rke som �r vegansk, l�s p� f�rpackningen)
Veggo - Ist�llet f�r bacon (inneh�ller �gg)
ICA Solhavre (havremj�lk - Animalisk D-vitamin)
Oatly's Havredryck (Animalisk D-vitamin)
Mildas Mj�lkfria Margarin (Animalisk D-vitamin)
Milda Culinesse (Animalisk D-vitamin)
H�lsansa K�ks F�rs (Kan inneh�lla sp�r av �gg)

L�s p� f�rpackningarna innan ni k�per detta f�r inte produkten inneh�lla:

�gg
Mj�lk
Laktos
Gelatin
Honung

�

Texturerat Sojaprotein och Sojagranulat

Fri, 07 Aug 2009 18:11:11 GMT

Sojab�nan inneh�ller ca 39% protein och 17% fett och �r en �rtv�xt som odlats �ver 5000 �r.

Sojaprotein �ven kallat Texturerat Sojaprotein �r avfettat och inneh�ller fullv�rdigt protein, miniraler, fibrer och inneh�ller inget kolesterol. Den finns i flera former b�de i pulverform som �r vanligt att kroppsbyggare anv�nder men �ven i bitar, som bitar, f�rs, strimlor och liknande. F�rdelen �r att de �r helt smakl�sa och tar bara upp smaken som kryddorna ger.

Sojagranulat �r torkade sojab�nor som �r hackade vilket g�r att de f�r en annan konsistens som kan vara lite mer knaprig eller som flera har f�rklarat den att ha konsistens som rivna mor�tter. Om man kokar den f�rl�nge blir den mjukare men tyv�rr blir det mos av den, f�rdelen �r att den �r billigare �n sojaprotein i f�rsfarm.

H�r har vi sojagranulat som ni ser �r den oftast v�ldigt sm�tt krossat. Sojagranulat f�r bland bland annat som en restprodukt av tofuproduktionen, men �ven genom att man hackar och torkar sojab�nor. Den �r torr och ska bevaras torrt �ven �ppnad f�rpackning. Man kokar den tillsammans med gr�nsaksbuljong och sojas�s om man vill ha lite f�rg p� den sedan h�ller manbort vattnet och steker den tillsammans med kryddor. Det �r mer tuggmotst�nd och konsistensen �r v�ldigt likt morot.

H�r ser vi texturerat sojaprotein i f�rsform Den �r mer matlig och trevligare konsistens, man kokar upp den tillsammans med gr�nsaksbuljong och sojas�s (om man vill ha f�rg p� den, man kan �ven ha i sojas�s n�r man steker den sedan). Sedan h�ller man av och pressar ur vattnet och s� steker man den tillsammans med kryddor.

H�r har vi stekt sojaf�rs tillsammans med majs och kryddor utan sojas�s. Det vanligaste man anv�nder sojaprotein i �r tacos men �ven andra f�rsr�tter. Ska man g�ra soppor �r det b�st att anv�nda sojagranulat.

H�r har vi sojaprotein som har man har kokat och sedan lagt i marinad och grillat.