2011-01-26 17:47 #0 av: sighni

Lite om vad proteiner är för något och om proteinkombinationer.

Proteinerna behövs för tillväxt och underhåll av kroppens vävnader. Fett och kolhydrater kan lagras i kroppen vilket proteiner inte kan på samma sätt. Normalt proteinbehov brukar anges till cirka 50 gram för en vuxen person som väger 70 kilo. Cirka 0,8 gram protein per kilo för en vuxen. Det råder dock oenighet om hur stort dagsbehovet är. Det finns biologiskt inriktade läkare som anser denna siffra vara för hög. Barn under ett år behöver cirka 2 gram per kilo kroppsvikt och dag. Fysisk anspänning, vissa sjukdomar och psykisk press kan öka proteinbehovet. Rätt bakterieflora i tarmen anses minska proteinbehovet.

Överskott av protein används av kroppen som bränsle eller omvandlas till fett vilket blir onödigt dyrt. Ett proteinöverskott ger även högre mottaglighet för sjukdomar enligt vissa läkare. Det finns olika slags protein ex. muskelprotein, äggprotein, växtprotein osv. skillnaden är hur de är uppbyggda. Alla proteiner är byggda av aminosyror som det finns ett tjugotal olika. Varje livsmedel har sin speciella kombination av aminosyror. Åtta aminosyror kan den mänskliga kroppen inte bilda själv.

Dessa är livsnödvändiga och måste tillföras varje dag i viss mängd och i rätta proportioner sinsemellan och med någorlunda jämna tidsintervaller för att kroppen ska kunna utnyttja dem bäst. Dessa åtta kallas essentiella aminosyror och de heter: Fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, treonin, tryptofan och valin. Barn behöver antagligen också histidin och arginin.

Ett livsmedel som har högt biologiskt värde innehåller protein med de åtta essentiella aminosyrorna i rätta proportioner. Högsta biologiska värde betecknas med 100. Säd har 65, ris 63, sojamjöl 63, nötter 50, helt vete 50, majs 46 som jämförelse har kött 68 och komjölk och fisk 80 enligt Laurell, Lööf-Johansson. Sojaprodukter har ungefär lika högvärdigt protein som animalier.

Som vegan måste man mera medvetet kombinera vegetabilierna för att få i sig tillräckligt utav samtliga essentiella aminosyror. En god regel är att alltid ha med någon form av baljväxter i måltiderna. För friska vuxna är detta dock inte helt nödvändigt så länge energibehovet är tillgodosett. För barn däremot är det av stor betydelse att proteinsammansättningen är högvärdig.

För att få högvärdigt protein av vegetabilier görs kombinationer av dessa grupper: Baljväxter, spannmålsprodukter och nötter och frön t.ex. Spannmål+ baljväxt, ris+ baljväxt eller sesamfrö+ baljväxt.

Bladgrönsaker och potatis innehåller högvärdigt protein men i små mängder. Likaså gör näringsjäst, miso och sojasås. Nötter och frön speciellt solrosfrön och sesamfrön ger ett bra proteintillskott. Enligt nya rön räcker det om man får alla aminosyror under samma dag. Symtom på proteinbrist kan vara trötthet, avmagring, täta infektioner, håravfall och sköra naglar. Proteinbrist är ovanligt i västvärlden.

Referenser:

Vegetarisk mat. 1 Grundkurs av Elsa Laurell, Margaretha Lööf-Johansson

Vegetariska kokboken. Grundkokbok av Inga-Britta Sundqvist

Vegansk näringslära på vetenskaplig grund av Björn Pettersson