Man kan göda med så kallad "aktiv kompost" i ett lager i jorden.

Så kan man fermentera brännässlor också och använda vätskan. Luktar pyton men vilka fina växter och blommor man får.

Kaffesump är bra också att blanda ner en matsked då och då, annars kan man om man får över lite kaffe blanda ut rejält med vatten och vattna vissa blommor med också.

Jag tänker vara lite bekväm och kopiera delar av ett inlägg jag skrev för ett par månader sedan🙂

Det finns de som menar med detta att det är omöjligt med en vegansk värld eftersom vi behöver gödsel från djur till våra grödor.
Det går dock utmärkt att använda mänsklig gödsel, det gör man bland annat i Haiti ,USA, England och på andra platser i världen.  Det är på gång i Sverige också och det kan givetvis utvecklas ytterligare. I ett veganskt samhälle skulle den utvecklingen prioriteras. I Kina har man använt så kallad nightsoil (mänsklig avföring) i tusentals år. Lite axplock av länkar om man är intresserad att läsa om det:
http://caminomagasin.se/bloggar/tobias-jansson/sa-funkar-det-bajs-ar-najs

http://natgeo.se/vetenskap/teknologi/haiti-mansklig-avforing-anvands-som-godning

http://michiganradio.org/post/human-waste-farming-fertilizer-detroit-may-become-top-producer-dried-biosolids

http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/merseyside/8306261.stm

Även i Japan var mänsklig avföring väldigt viktig om jag förstått det rätt, problemet är att nu innehåller gödseln massor av gifter, tungmetaller, medicinrester osv som det inte gjorde förr i tiden,

#3 Man kan rena den från det. Visst ställer det krav på rening, men en omöjlighet är det inte. I en vegansk värld skulle det också givetvis prioriteras högre.

#4 Nog för som det är nu kan man ju inte rena det, än i alla fall.

Men det används ju ibland mänsklig gödsel i Sverige för att gödsla skog (energiskog) den ska ju inte ätas så det blir inte lika "illa" då.

Även här i landet har vi använt mänsklig gödsel det mesta av tiden, med undantag för tiden efter vi började med vattentoaletter.  Och det är nödvändigt att vi igen lyckas återföra näringen till jorden.

Har man egna odlingar är det hyffsad enkelt att använda urinen (man vet ju själv om man tar mediciner, hormoner eller dyl), som dels innehåller mycket mer näring än bajset och dels  sällan innehåller tungmetaller och sjukdomssmitta i samma utsträckning som bajs. Man kan spä urinen med 9 delar vatten och vattna med det direkt, eller lagra det först eller t.ex. ha en "kisskompost", där man löpande häller kisset eller kissar direkt i en hög med halm eller hö och sen någon gång om året gödslar med denna kompost.  Det är en hög andel kväve (N) i urin och det passar utmärkt för t.ex. spannmålsodling.

Än har man inte lyckats tillfredsställande med att rensa avlopsslapp för diverse gifter (tungmetaller, bromerade flammskyddsmedel, läkemedelsrester mm). Gissningsvis handlar det inte om att det skulle vara omöjligt utan snarare att det är olönsamt?

Även om vi är ohyggligt många människor på jorden så förslår dock inte våran "gödsel" så att vi skulle kunna ersätta dagens djurgödsel med människo-dito och få ihop ekvationen. T.ex. innebär idisslarnas matsmältning att de kan tugga i sig stora mängder gräs pr dygn och bajsar desto mer.  Oj, nu har jag annat jag måste… fortsätter imorgon :-)

Jag kom på att jag kanske tänkte för mycket på den andra tråden, i mindre områden, och på vissa ställen kanske till och med större kan man odla utan tamdjur (jag räknar nu inte med de miljontals microorganismer som gör kompost möjlig, fåglar och annat som vi människor inte har som tamdjur men som är med i "systemet") men över större områden/hela jorden är det inte möjligt.

Sen ska man komma ihåg att det inte bara är gödsel som djuren bidrar till (vilket till viss del har glömts i mordern odling) utan mycket mycket mer. Växter och djur är ju beroende av varandra så att totalt utesluta djur är omöjligt och en djurras (människan) kan inte ersätta alla djur som behövs för alla slags växter.

#5 Det kan förstås utvecklas med effektivare rening och i större skala. Det prioriteras dock inte i dagsläget skulle jag tro.

Enligt den här artikeln så används dock en liten del som gödning i jordbruket i Sverige.

#6  Det går åt väldigt mycket gödsel till att gödsla grödorna som produktionsdjuren äter.

Om vi inte odlar mat åt produktionsdjuren, så kommer vi också att behöva mindre gödsel.

Jag ser det inte heller som orimligt att man kommer att finna nya lösningar om frågan prioriteras. Jag tror som du att det anses olönsamt i dagsläget.

#9 För att odla mat till 2000grisar på en stor dansk grisgård ( äter huvudsakligen spannmål) så går det åt nästan lika mycket gödsel som till att odla samma spannmålsareal till vete för mjöl åt människor. En spdan grisfabrik är långt ifrån att vara ekologiskt resurshushållande jordbruk ( förutom diverse annat problematiskt som antibiotikaresistens, övergödsling mm, etik mm) I ett ekologiskt och resurshushållande jordbruk finns också grisen med i pusslet, men väldigt mycket färre till antalet och grisens rill i det pusslet är att äta sånt vi människor inte kan äta och omvandla det till kött. För sådana hushållsgrisars mat används altså ingen gödsel alls, den äter restprodukter. Ungefär samma gäller för höns/kyckling/ägg. Betesdjur är en helt annan historia. Nöt, får, get kan äta enbart vall och naturbete altså gräs örter och bärris och vall behöver inte gödslas. Tvärtom så innebär det för en åker när den får vara bevuxen med ogödslat vall några år att näringsnivåerna i marken ökar för att gräset hjälpar till att ta upp näringsämnen från djupare i jorden. Det pågår hela tiden en vittringsprocess från varje lilla sten/ sandkorn i jorden där näringsämnen frigörs och blir tillgängliga. Så, för köttproduktion från naturbetesuppfödning alternativt vall så gpr det åt mindre gödsel än vi får tillbaka. I ett resurshushållande ekologiskt jordbruk har man därför köttproduktion åtminsone på naturbetesmarkerna, där det inte går att odla grldor och där det finns en stor biologisk mångfald som är beroende av bete. Idag är det många nötdjur om inte föds upp på naturbete eller igödslat vall, t.ex. Ungtjurar som föd upp på stall med stor andel kraftfoder ( spannmål mm) och för ders mat går det därmed åt gödsel. En tjurkalv skulle också kunna födas upp i ett ekologiskt resurshushållande jordbruk, där den kunde äta spannmål som inte håller kvslite nog för människomat, och då skulle det inte krävas gödsel för odling av dens mat. Sammanfattning: för animalisk produktion i stor skala så går det åt mycket gödsel för odling av foder åt djuren, med undantag för naturbeteskött. I ett ekologiskt resurshushållande jordbruk går det inte åt gödsel för att odla djurfoder.

Stenmjöl kan ev vara en dellösning som gödsel i ev veganskt jordbruk. Som jag nämde u förra inlägget så frigörs kontinuerligt och långsamt näring från jordens små stenpatiklar. Inte i sådan utsträckning att det räcker för odling-då hade man ju inte behövt gödsla kanse ( vissa ämnen änddå). Men det går att mala ner sten och gldsla med detta . Inte vilken sten som helst doch, några stenar består av rent silisium, där är altså inget att hämta, andra kan innehålla giftigheter. Men rätt sten malen kan vara värdefullt komplement till annan gödsling.

Vegan society "open door" finns en dokumentär på youtube där en kvinna berättar om just alternativ till gödsel från avföring.

#8 Fast i länken erkänner dom ju att man inte kan rensa det nog, det är därför man använder så lite i jordbruket.

Men som sagt på mindre områden kan man få det att funka med rätt växter (det finns vissa växter som "bryter" stenmjölet #11 talar om tex, med rätt växtföljd, med rätt växtsamarbete, med smarta lösningar med att locka vilda djur in på ens mark, med väldigt mycket arbete då man kopierar de andra viktiga områdena som djur använder, med inte för stora fält, med bra kompost, compost tea etc så funkar det.

Men jag förstår inte varför man skulle vilja ha det över hela jorden (och utrota massor av djurarter och djurraser) eftersom djur och växter lever i ett samspel, sen säger jag inte att man måste ha en köttindustri som det är idag (både odlingsindustrin och köttindustrin är långt ifrån naturlig) men man skulle kunna använda djuren mer till dom naturvårdare som dom är (och folk som inte kan leva på vegansk mat kan också få leva).

Sen så kan det ju i enskilda fall kanske gå att använda människogödsel till odling av  mat tex om man i princip odlar all sin egen mat utan massa konstigheter osv, att man då och då odlar iris på ens jord (iris tar upp tungmetaller så man kan "skörda" iris och köra det på deponi) osv. Men även om vi planerar att använda mulltoa i framtiden så kommer vi nog bara använda det till att gödsla vår vedskog.

#13 Man säger att det ställer större krav på rening, inte att det är omöjligt.

Sen är ju inte djurgödsel heller helt ren precis.

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/infektion/svingodslad-aker-kopplas-till-mrsa/

Klart det måste gå att rena. Sen skulle det inte räcka så långt änddå, men det är ju en annan sak.

Slutet på #6: gldselmängd från en ko: 500-1100 kilon/månad Kiss+bajs från en människa 30-60 kilon/månad Näringen i nöt-gödseln kan komma enbart från vallgräs, altså sådant vi människor inte kan äta och därmed kan vi få ut människonäring (indirekt) även från sådana ytor och grödor.

#14 Jag litar då inte på reningen som det är nu med tanke på att fiskar blir påverkade av alla mediciner vi äter tex.

Djurs avföring är fortfarande mycket renare än människors avföring, de flesta bakterier, virus och parasiter som är till för att skada människor blir inaktiva el dör ganska snabbt  (man gödslar ju inte direkt innan man skördar) det finns ju undantag (tex Ebola) men oftast så är djurgödsel inte farlig eftersom dom inte i samma utsträckning inte får i sig lika mycket gifter, mediciner etc (nu finns det ju undantag där också men man kan ju ha djur på ett vettigt sätt också).

Men människogödsel är för ensidigt för att det ska funka till allt även om det skulle vara rent nog för att använda det som gödsel, naturen är inte skapt för att bara en djurart ska funka till alla växter.

#17 Men om djuren dricker vatten med t.ex PFOS m.m. kan det väl finnas i avföringen? Och om inte gödseln är ekologisk så kan det ju finnas läkemedelsrester i den likaväl som i avföring från människor. Jag litar inte på något längre.

Om man vill odla ekologiskt så kan man också gröngödsla och eller täckodla. Jag har förbättrat dåliga odlingslotter bara genom att mylla ner blast, kaffesump, det som blir över när man kokar saft och gör vin m.m. Blev en enorm växtkraft helt utan gödsel från kor. Det plus att gödsla lite med urin skulle fungera om det är en mindre odling.

#18 kväve funkar hyffad med gröngödsling, altså att man odlar en växtblandning med stor andel ärtväxter i som fixerar kväve från luften med bakteriers hkälp. Sen dkördar man inget därefrån utan slår av materialet några gångar under växtsäsongen och låter det ligga kvar o förmultna. Efter 5-7 års gröngödling funkar det att odla spannmål igen utan att marken utarmas. Det går altså åt 5-7 gångar så mycket mark som man har själva spannmålen på. Det blir inga jätteskördar men praktiseras. Fosfor och kalium är svårare att få till, det kan växterna inte bilda eller hämta från luften som de kan med kvävet.

När man köper jord på typ Plantagen när man ska planera, så innehåller väl det lite gödsel eller har mitt huvud hittat på nu? I så fall, är vanlig planeringsjord veganskt?

#20 Så vitt jag vet är det en liten del kogödsel i vanlig planteringsjord. Men man kan blanda sin egen jord.

#18 Bra tips!👍

I övrigt tycker jag att mänsklig gödsel även är ett bra alternativ som jag tror att man kommer att utveckla ytterligare och kunna rena bättre i framtiden. Skulle det inte räcka, så kan man säkert hitta något att komplettera med.  Stenmjöl är ju ett alternativ som nämnts här av #11. Jag kan inte tänka mig att det skulle vara helt omöjligt att hitta fler alternativ om man prioriterar det och lägger resurser på det. Man kan ju dock inte ha alla svar färdiga idag.

Med tanke på hur lätt det är art blanda jord själv, så är det lite tankeväckande hur mycket pås-jord som säljs! I ett land som Sverige där det bara var två -tre generationer sedan flertalet var självhushållande lantbrukare… Att lösa gödselfrågan utan djur inblandade på begränsade områden, enstaka gårdar eller för egna odlingar är inget problem. #21 när man börjar med något "nytt" har man sällan alla svar och oftast behöver det finnas firmulerade utmaningar eller problem innan nya uppfinningar o lösningar hittas på. Personligen tror jag inte vi hamnar i det läget att flertalet människor vill leva veganskt. Men jag kan ha fel.

#18 Jo det funkar en stund, odlar man bara lite kan det funka ganska länge men olika växter har på samma sätt som olika djur olika näringsbehov.

Så om man flera år i rad odlar växter med bara gröngödsel så kommer marken att utarmas på näringsämnena som det finns mindre av i gröngödsel så tillslut blir det brist på vissa näringsämnen (hur mycket och hur snabbt beror på hur mycket växten behöver) vilket ger dålig växt, sjukdomar, svårighet att skydda sig mot rovinsekter och dåligt näringsvärde för den som ska äta av växten.

Så det är definitivt inget långvarigt alternativ eller nått alternativ för större jordbruk.

Samma princip gäller för människogödsel. Olika gödsel är rik på olika ämnen och även växter behöver en "varierad kost" för att vara hälsosamma och näringsrika.

Odling är faktiskt mycket svårare än vad man tror, jag har försökt att odla i ca 5 år nu och ser mig fortfarande som en superdupernybörjare. Min man som utbildat sig till permakulturdesigner kan ju lite mer än jag men jag tror att han också räknar sig till nybörjare.

#18 Vilka ämnen är det då som man får brist på? Om man gröngödslar, återför all blast, kaffesump m.m. från hushållet plus urin, varför skulle det bli brist? Aska kan man också lägga på plus eventuellt stenmjöl. Hos mej växer det bra i alla fall. På dom odlingslotter där det inte växer så bra, är där det gödslats under många år med konstgödsel. En del av dom har fått nematoder i jorden.

#24 (jag gissar det är jag du syftar på) Det beror som sagt på vilken växt som växer där helt enkelt, som sagt alla växter har olika näringsbehov.

Eftersom man äter upp en del av växterna går ju inte allt tillbaka, och även om man gödslar med människogödsel så kan vissa ämnen bli inaktiva (i brist på bättre ord) i gödsel (så att växterna inte kan ta upp det på flera flera år).

Ju fler olika slags växter man odlar sprider man ju däremot riskerna så har man tur kan det ta väldigt många år innan man märker nått.

Konstgödsel har jag aldrig talat i god för det är värre än att bara använda en slags gödsel till allt eftersom även om det innehåller N, P och K så innehåller det ju noll spårämnen och konstgödsel svälter ut microlivet i jorden så att dom inte kan hjälpa växterna att ta upp näringen (det är inte växterna själv som tar upp näringen utan det är växterna i symbios med svamp, bakterier osv som tar upp näringen).

edit: sen kan du ju ha tur och just dom växterna som du odlar med får det just dom ska ha med just din gröngödslingskombination.

# 25 Ja jag syftade på dej 😃 Har odlat i mer än 40 år och tvivlar starkt på att man inte kan klara sej utan kogödsel. Har tagit över mark där det knappt inte ville växa någonting och fått den bördig med min metod. Gödslade bl.a. med mycket nässla. Sedan är ju växelbruk mycket viktigt. Men har man kor och odlar ekologiskt, så klart man använder gödseln. Däremot är det nog inte så bra att köpa oekologiskt i säckar. Inte bra för miljön och kan innehålla läkemedelsrester. Färsk kogödsel kan också innehålla ehec bakterier.

#26 Vi använder själv inte kogödsel utan  egen kaningödsel, egen hönsgödsel, trädgårdskompost, marktäckning, aska och lite annat smått och gott.

Att bara använda kogödsel skulle ha samma effekt som att bara använda människogödsel, det är ju det jag menar, det finns inte en lösning utan man måste använda många olika lösningar för att det ska bli hållbart i längden. (nog för jag har aldrig sagt att man bara ska använda kogödsel, det skulle ju vara galet).

Växelbruk är ju också en slags gödslingsmetod eller att använda vänskapsväxter.

Det är ju också stor skillnad på storskalig odling och småskalig odling för i små skalig odling kan växter sammarbeta mera (eftersom det ofta är flera olika slags växter i närheten av varandra) och olika växter med olika näringskrav växer i "samma jord" så en växt som kanske behöver mycket kväve kanske växer bredvid en växt som inte alls behöver mkt kväve osv.

Så det är enklare med en "vegansk" odling i mindre skala och få det att funka (som jag skrivit tidigare).

Absolut, och för miljöns skull bör man ta tillvara det man har. Och jag menar småskalig odling.  Tänk om många människor började odla sin egen mat, i stället för att köpa från utlandet.

Vänskapsväxter är intressant, och att man odlar växter med djupa rötter som kan hämta upp näring från djupet. Man kan lära sej att se på växterna om något fattas i jorden om den är kalk eller kalkfattig m.m.

#28 Jo det absolut bästa vi skulle kunna göra för jorden skulle nog vara att alla odlar i alla fall nån mat (bor man i en liten etta kan man ju åtminstånde grodda), det är nog det som enskilt skulle göra störst skillnad (även om man inte kan lita på att det gör så att allt blir bra).

N P och K är de som behövs i störst mängd. Men det finns en drös ämnen till som behövs för att odling ska fungera och där brist på dessa ämnen medför missväxt. På dom flesta jordar kan man odla med enbart gröngödsling i 10-15 år utan att det uppstår några brister, eftersom det finns visst lager av det mesta i jorden från början.

Alla dessa ämnen är grundämnen. Det finns alltså en viss mängd på jorden av varje ämne. Vi kan inte skapa mer av ett grundämne och vi kan inte få något att försvinna (med mindre vi skjuter ut det i rymden). Men vi kan flytta på ämnena och det gör vi i stor utsträckning hela hela tiden. Och vi kommer inte ifrån att hela jordklotet ingår i detta omkringflyttande av ämnen

Om man t.ex. gödslar sin odling med kaffesump, då kommer näringsämnena i denna  i kaffesump från jorden där kaffet är odlat. Vi har alltså flyttat näring från t.ex. Brasilien till våran köksträdgård. Våran köksträdgård har blivit lite näringsrikare och marken i kaffeodlingen har blivit lite mindre näringsrik.

Om man köper en stor del av det  man äter i affären och sen tar vara på allt sitt kiss o bajs i sin trädgårdsodling, då kan man få överskott på näringsämnen i sin lilla trädgård. Näringen har förflyttats från alla olika platser och jordar och hem till det egna lannet.

Där man skördar kaffet/spannmålen/grönsakerna o.s.v. tar man bort näring och måste tillföra ny om man ska kunna fortsätta odla och skörda.

Om t.ex. Sverige under många år importerar mycket livsmedel och inte "skickar tillbaka" näring så ansamlas mer näring här medans exportländer får brist och har behov av  mer näring "någonstans ifrån".

P (fosfor) kanske är det näringsämne som först blir global brist på.  Förekomsterna som bryts och används i konstgödsel håller på att ta slut. Och vi människor har varit och är katastrofalt dåliga på att hushålla och ta vara på Fosforn. Det pågår en kontinuerlig förflyttning av fosfor från land till havet pga näringsläckage från odlingar och otillräcklig återföring av mänskliga kiss/bajs och annat avloppsnäringsämnen. I havet gör fosforn skada. Och samtidigt kommer vi få brist på den på land för våra odlingar inom nära framtid. 

Alltså: Så länge man odlar en mindre del av sin mat själv, så är det inget problem att få kiss o bajs o kompost att räcka för sina små odlingar därför att man flyttar näring från andra jordar, där det i sin tur gödslas med djurgödsel. Men skulle man inte äta annat än det man själv odlar på sin markbit, då skulle inte den egna kiss o bajs o kompost  räcka för att gödsla den ytan. Man äter mer än man bajsar, det går inte att komma ifrån.  På dom flesta jordar skulle det går bra 10-15 år eftersom det finns reserver i jorden från början, men sen skulle det uppstå problem.

#30 Man borde ju kunna ta gödsel från havet för att kompensera det hela (när det gäller forfor), Japanerna gjorde ju det länge. Däremot vet jag inte om alger el fiskrens innehåller mest fosfor så det kan hända att det inte blir veganskt (Vad jag förstår använde Japanerna fiskrens)

Vi kan nog inte ta upp mer fisk än vi redan gör. Art efter art blir rödlistade pga överfiske…

#32 Jo jag vet men det skulle inte skada om man faktiskt tog vara på resterna istället för att slänga det (som det vanligtvis görs). (eller när det gäller allt skulle det ju vara bättre om man faktiskt skulle ta tillvara saker istället för att slänga el förstöra som man gör nu).

Det skulle ju däremot vara bäst om man skulle kunna odla alger i havet och sen använda det som gödsel men jag vet som sagt inte vad som innehåller mest fosfor.

Fiskrens brukar bli djurfoder.

#34 Jag tänkte ifrån våra hem också (men det kanske inte är så mkt köpt fisk som man rensar kom jag på nu, jag växte upp med att fisken man äter är den som man fiskar upp)

Fiske löser inte uppgiften att transportera fosfor från hav till land. fosformängderna i fisken som tas upp är mycket mindre än mångden vi släpper ut i havet. Och veganer fisker väl inte alls så då är fiske ju inget att ens väga in om vi ska hålla oss till trådens ämne. Fosforföroreningen av Östersjön ger dessutom grumligt vatten pga algtillväxr och syrefria bottnar vilket i sin tur ger mindre fisk..

#36 Det var därför jag tänkte på alger också för det är ju veganskt, men som sagt jag vet inte hur stor fosfordelen är i alger så jag vet inte om det funkar. Jag vet att man använder tex alger för andra ämnen som det är brist på, jag tror det var selen.

Men att odla vassbäddar i "slutet" av varje fastighet skulle ju också kunna hjälpa (dvs där vattnet rinner bort från en fastighet). Vass är ju skapt för att filtrera och ta upp näringsämnen.

Att sluta med konstgödsel skulle ju såklart också hjälpa.

Som det är sagt tidigare, man kan inte ha bara en lösning.

#37 jo, alger innehåller rätt mycket fosfor och jordbruk nära kustarna brukade förr hämta tång och alger på stranden och sprida på åkrarna. Innehåller en del salt så man får vara måttlig med mångden. Och slgsorterna som ökat så mycket är småttingar… Hur ska man få tag i dom? Vass som du skriver om är bra och det görs faktiskt jättemycket i Sverige för att minska näringsläckagwt från jordbruk till hav. T. Ex. Inom ramarna för Landsbygsprogrammen där insatser inom "Greppa Näringen" bland annat inbefattar anläggning av våtmarker, fosforfällor. Skyddszoner ( så man inte odlar o gödslar helt ut till kanten på bäckar och andra vattendrag), att man alltid har åkrarna beväxa på vintern, att man räknar noga på hur mycket man gödslar o.s.v. Sen hjälper det inte så mycket på helheten om Sverige blir jätteduktiga om andra länder inte blir det. Det finns fortfarande länder där avlopp leds direkt ut i havet. Det skulle vara betydligt lättare att leva veganskt och även lösa helhetspusslet med gödseln om vi inte var så flrskräckligt måna munnar att mätta. Menar här både människors ich djurs munnar, flr det är samma jordklot vi delar på. Vi människor har inte bara förökat oss själva till många miljsrder ex, vi har också uppförökat vissa djur till helt onaturliga antal. Bara i lilla Danmark "producerar" msn 20 millioner grisar om året. Klart det inte är ekologiskt hållbart. Förutom djur som människor äter så har vi uppförökat "kompisdjur" till helt absurda antal. T.ex.finns det nästan 800 000 hundar i Sverige. Hunden (avlat från vargen) befinner sig högt i näringskedjan och flr att naturen ska kunna föda en varg /hund behövs flera tusen hektar. Klart att det inte är ekologiskt hållbart.

#38 Det finns ju dom som odlar microalger, däremot sker det i bassänger
 men på nått sätt borde det gå 🤔

Men metoden för att fixa "alggödsel" av microalger för att förflytta fosfor överlåter jag till folk som kan

Algomin finns ju att köpa. Det är gjort på alger.

#38 Jag utgår alltid ifrån att vi inte har domesticerade djur, inte heller då domesticerade sällskapsdjur, i en vegansk värld.

Flera tusen hektar till att föda en hund, det är helt otroligt. Det tror jag inte att det är många som tänker på eller kanske ens vet om.

För naturen att föda en varg. Såklart inte för jordbruk. Med jordbruk producerar vi enormt mycket mer mat pr hektar.

#42 Haha, tyckte väl att det lät mycket😃

Men frågan är intressant och jag tror ändå inte att många tänker på hur mycket mark det går åt att föda hundar  och katter och alla andra sällskapsdjur som vi håller.

Det brukar ju mest talas om hur mycket mark det går åt till att föda djuren i industrierna.

Någon som såg "Korrespondenterna" igår som handlade om problemen i Anderna där man odlar quinoa? Förr när man odlade den quinoa man själv pt så gödslade man med lamagödsel. Det funkade bra. Nu när det blivit en populär exportvara sim rika i vöst köper har efterfrågan lkar och lamagödseln räcker inte. Iatället anvönder man konstgödsel som funkar bra några år men sen blir jirdarna utarmade och gpr inte längre att odla på…. En påminnelse till (av många) om att äta så mycket närproducerat som möjligt. Att . annat än undantagsvis äta mar som enbart kan idlas på flera tusen meters höjd på sndra sidan jordklotet är inte hållbart!

Vilken intressant tråd! :)

Om man har mark som en gång odlades på men som idag är för näringsfattig så skulle det alltså kunna gå att få den näringsrik igen om man gödslar med olika slags gödsel?

Supergrödan quinoa kan man nu odla i kallare klimat. Så förhoppningsvis kan vi snart köpa svenskodlad quinoa🙂

Funderade förresten på om det går att använda hund- och kattskit som gödsel?
nu äter iallafall mina katter och hund några stora mängder vegetabilier så det dom äter går ju inte tillbaka till jorden på det sättet ni pratar om men det dom äter har ju i sin tur ätit vegetabilier så på så sätt borde det väl gå tillbaka i jorden?

#45 Delvis men det krävs annat också (är det tex lågt PH på jorden kan man måsta höja beroende på vad man ska odla etc etc)

#46 Jo mjölmålla (Svenska namnet på quinoa) kan man odla här i Sverige men jag vet inte om det finns planer på större odlingar med mjölmålla (vill man testa i liten skala finns eller i alla fall fanns det frön på Impecta).

#47 Det negativa med att använda rovdjurs skit är att ju högre upp i näringskedjan ju mer gifter är det i gödseln. Sen vet jag inte om man vet katt/hundgödselns sammansättning.

#48 Ah, jag misstänkte att det var något sånt! Annars hade det ju varit rätt så smidigt att kunna använda det också :)

#49 Jag använder sådan skit till rabatterna och ängsväxter istället.

#46 Och jorden blir inte utarmad här då? Att byta land på problemet löser det inte.

Målla är släkt med quinoa och går utmärkt att odla här. Det är inte quinoa eller målla i sig som är dåligt för jorden. Som med alla andra växter man odlar så behövs växtföljd och att alla ämnen som tas bort vid skörd på något vis också återförs. #45 om utarmningen handlar om att specifika ämnen saknas då kan marken bli odlingsbar igen efter tillförsel av dessa ämnen. Andra gångar är utarmning värre. Tex kan markens innehåll av organiskt matrisl ha minskat så att markens struktur gör att odling inte längre fungerar. Det är en av flera stora skillnader mellan konstgödsel och djurgödsel. Ett annat problem på många håll är att salthalten i jorden blivt så hög att inget längre kan växa i den. Detta händer ffa där man bevattnar grödor. Skräckexempel på detta är tusentals hektar tidigare bördig mark vid Aralsön i Rysland.

#52 Man kan odla växter som kan binda saltet på ett sätt så att man kan börja odla matprodukter igen (tex Geoff Lawton har gjort det i Greening the desert, däremot så användes ju djurgödsel där, främst duvgödsel om jag minns rätt)

#42 Nu när barf har blivit populärt, så går det väl åt mycket mera mark för att föda en hund.

Jag provade att odla quinoa i år, bara en enda planta. Sådde först inne och den gav ganska tidigt frön. Kanske kan det gå att så direkt.

Jag tror att skall man förbättra en jord så är det viktigt att tillföra så mycket olika växter och kompost som möjligt. Inte bara t.ex. klöver som gröngödsling. Så gjorde jag när jag tog över en odlingslott där det nästan inte fanns en enda mask. Olika vilda växter, ogräsrens och alla matrester. Nu kryllar det av dom små liven 😃
En annan odlare körde på med konstgödsel och var mycket noga med att rensa bort allt ogräs och köra bort all blast och slänga utanför området. På den lotten vill det knappt inte växa nu. Allt blir smått och dåligt.

#54 Det beror väl delvis vad man använder för kött och hur man föder upp köttdjuren. (intressant med quinoan/mjölmållan, tog det mindre än 90 dagar kanske? jag vill testa att odla det själv men har inte kommit dit än).

#54 Var det den nya sortens quinoa  för kallt klimat som du provade?🙂

#54 Nu utgår du ifrån att hundmaten produceras i Sverige, tvärtom tyvärr.

#55 Minns inte när jag sådde, men kanske tog det ca 90dagar.
#56 Vet inte vilken sort det var, tror jag fått den från någon frökedja eller från Föreningen Sesam. Är inte så jätteförtjust i quinoa. Nästa år skall jag prova att odla amarant.

#57 Gissar att ditt svar skall vara till tlover?

#58 Nope.