Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (19) Senaste inläggen

Djurrätt & Veganism Frukterian (Diskussion och recept) Frågor och tips Föreläsningar / videos / audios Hälsa och Nutrition Hygien, kosmetika och kemtekniska produkter Information om sajten Köpes / Säljes / Bortskänkes Köttersättning Konservering (vin, sylt saft, inläggningar osv) Klotterplanket Miljö O.T. (Off-topic) Politiska frågor Restauranger Träning Undersökningar Kluringar Tävlingar Topplistor Vegankost Veganprat Veganska matprodukter Veganföräldrar Veganska textiler, kläder & skor Recept (Varmrätt & Övrigt) Recept (Efterrätter & Förrätter & Godis) Recept & Diskussion (Glutenfritt) Recept (Pålägg) Recept (Såser) Recept (Rawfood - Råkost) Recept (LCHF-vegan) Recept (LFD Low Fiber Diet)
Djurrätt & Veganism

Svårt att bli vegan?

2016-12-04 21:16 #0 av: vendelay

Denna fråga är FRÄMST riktad till veganer men om någon annan har något intressant att tillägga är ni välkomna Glad

Är det svårt att bli vegan? Hur lång tid från att du bestämde dig för att bli vegan dröjde det tills du faktiskt blev vegan? Vad, om något, är/var svårt?

Om du "strävar efter att bli vegan" men ännu inte är det, vad hindrar dig? Finns det någon lösning på ditt problem?

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-04 21:18 #1 av: vendelay

Jag blev vegan bokstavligen över en natt. Jag såg dokumentären Djurfabriken och efter det åt jag aldrig mer animalier eller använde djurprodukter. Det fanns liksom ingenting att tänka på, att tveka inför. Störst omställning för mig var maten men samtidigt tänkte jag "är mina smaklökar viktigare än någon annans liv?" och svaret blev och blir alltid nej. De enda svårigheter jag upplevde var "utifrån" - typ andras åsikter och liknande.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-05 07:34 #2 av: Devya

Jag har haft tankar på att bli vegan men med tanke på att jag hatar grönsaker så pass mycket att jag nästan kräks varje gång jag tvingar i mig dem så vet jag inte om det är möjligt.

Jag äter förstås ändå grönsaker! Min sambo klarar dock inte av att äta i samma rum som mig då jag tvingar i mig grönsakerna pga kräkreflexerna som sätts igång. Det ser ju inte särskilt trevligt ut. 

Jag har tidigare försökt i perioder att äta vegetariskt och jag har aldrig varit så deprimerad som då eftersom min aptit försvann helt och hållet och jag kunde inte njuta av något som jag åt.

Jag vet alltså inte om jag vågar ge mig in på den vägen igen med tanke på hur dåligt jag mådde senast. Men visst, kanske man måste bara acceptera sådant. =/

Anmäl
2016-12-05 07:42 #3 av: Tänkpådet

Jag och min fru blev ifrågasatta av våran då 5årigz dotter när vi käka en helgrillad kyckling, (man får inte vara dum mot djur) då såddes ett frö... Senare såg vi "101 orsaker" och "garys-best speech ever" och våra köttätande dagar var över... Gått lite över ett år nu... Det svåraste har varit hur "omvärlden" har reagerat, har hittills bara stött på en person som varit positiv och uppmuntrande...

Anmäl
2016-12-05 12:16 #4 av: Gen

jag tänker att det har att göra med om man motiveras mest av känslomässiga skäl (compassion) eller av rationella skäl. Det finns så klart en skala däremellan och är inte svart eller vitt. 

Jag blev vegan av rationella skäl, främst utifrån filosofisk litteratur.  Det började med en gnagande oro att de värderingar jag ansåg mig upprätthålla medförde att jag borde äta vegetariskt. Det tog mig 10 år att ställa om. Jag hade ingen i min bekantskapskrets som var vegetarian. Men jag sa ibland att jag tyckte man borde vara vegetarian, även fast jag inte var det. Försökte med vegetarisk torsdag och sånt men inget fastnade. 

Med vegetarian menar jag här lakto-ovo, för jag hade ingen aning om att ägg och mjölk var så hemskt som det faktiskt är. Det gick långsamt upp för mig, så efter att jag blev vegetarian fasade jag successivt ut mejeri och ägg under ytterligare 5 år. Det var svårt att se hur man skulle kunna sluta med ost, eftersom det var en sådan central del i min vegetariska kost, också för att det i princip inte gick att äta ute utan att utsättas för ost. Hemma lagade jag nästan uteslutande veganskt. Däremot var det rätt lätt att sluta köpa kläder med djurprodukter så det gjorde jag tidigare. Så det var en ganska lång period då jag "strävade". 

Nu när man ser tillbaka så skäms man såklart att det tog sån tid. Det har ju dock blivit mycket lättare med tiden. Utifrån min bekanskapskrets känner att jag har påverkat andra mycket under resan. Det hjälper när någon går före så jag är glad att det kunde vara jag. Men ja... 15 år, inte särskilt smickrande. Gick från att inte äta en ända grönsak, inte gurka, inte tomat, avskydde bönor, avokado, nötter, osv till att äta helvegetariskt. 

Svårast var att förändra självbilden. Mat är en stor del av ens identitet och ens sociala samspel, i alla fall för mig.  Bästa jag gjort!

Anmäl
2016-12-05 17:34 #5 av: vendelay

#2 Funkar inga grönsaker? T.ex. i gryta, blandat med sås, marinerade osv? Är det konsistensen eller smaken (eller båda)?

#3 Barn är så himla smarta Hjärta

#4 Håller med dig, mat är och har alltid varit en enorm del av mig och det var en grej jag tänkte sjukt mycket på. När jag var yngre var jag väldigt kräsen, åt knappt någonting alls, och när jag väl började uppskatta mat åt jag och smakade jag på allt. Jag hatar verkligen att kallas "kräsen". Nu brukar jag säga att "jag äter allt - så länge det är MAT". Underförstått att levande individer inte är mat Skrattar

Tycker inte att du ska skämmas för att det "tog lång tid". Huvudsaken är ju vart du är idag. Nu vet jag inte hur länge sen du blev vegan men eftersom det tog 10 år att ställa om kan jag ändå tänka mig att utbudet kanske var mer begränsat då? Du säger att du inte kände några vegetarianer och nu för tiden är det ju ändå ganska vanliga med vegofolk. Så jag tycker ändå att du ska vara stolt för att du gjorde ditt bästa innan det blev "en så stor grej" :)

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-05 19:02 #6 av: Ominous

Det roligare är att i efterhand, när man svarar på denna frågan, så känns det så löjligt. Jag tycker inte alls det är svårt överhuvudtaget, så jag förstår inte vad jag tycker vara svårt!

Jag skulle säga att det tog ungefär ett halvår för mig att gå över helt kostmässigt, jag började för ungefär 1.5år sen att sträva dit. Många produkter som smör, glass och matlagningsgrädde hade jag redan vegetariskt sedan innan dessutom pga vuxensjukan(laktosintolerans).

Jag hade några månader där jag letade nya produkter, och även några månader där jag åt lo-vegetariskt ute och hos andra. Jag har även stort skafferi och frys, och det hände att jag hittade oveganska produkter efter att jag gått över helt som jag ändå åt upp. Det blir lätt så att när man hittat ett nytt roligt alternativ att man blir väldigt osugen på att äta "de gamla". Jag minns att jag hittade qorunbitar längst inne i frysen efter jag varit helt vegan i över ett halvår. 

Jag hade anammat lite av den veganska livsstilen långt innan jag blev vegan och var lo-vego. Jag har tex aldrig köpt läder, päls, djurtestat smink eller dylikt. Men div hygienartiklar hade jag som inte är veganska, dessa har jag nu nästan bytt ut helt.(Tyvärr gekås-människa med stooort lager hemma)

Det som var svårt var ost och choklad, vilket säkert är rätt vanligt. Choklad slutade jag typ äta, blev att jag åt mer glass(med oreokross, chokladsås, bananer och kolasås) och bakelser som gottit istället. Jag vande mig vid det rätt fort och har börjat baka allt själv nästan dessutom.

Ost blev lättare när jag slutade att fokusera på att ersätta. Jag slutade helt enkelt äta ost bara. Jag hade sås på pizzan istället, och körde utan ost på lassangen. 
Efter ett tag slutade "begäret" komma och jag började använda violife och lärde mig tillslut få till den rätt bra :)
Flera lokala pizzerior har dessutom börjat med veganpizzor, vilket gör det hela mycket enkelt :)

Anmäl
2016-12-05 21:38 #7 av: sp0ngeb0b

Det började med att min syster, som jag bor med, blev lakto-ovo-vegetarian vilket gjorde att jag för det mesta åt samma mat som henne för att slippa laga egen mat hela tiden. Jag gillade maten men trodde aldrig jag skulle kunna ge upp kött och andra animalier helt. Jag var en sån som sa "jag kommer aldrig kunna bli vegan pga detta och detta..". Men sedan hälsade jag på mina föräldrar som bor utomlands, och som är stora köttätare, och eftersom de lagade maten blev det mycket kött. Efter det besöket sa det bara POFF och jag klarade inte av tanken på att äta kött längre. Jag var lakto-ovo-vegetarian i ungefär en månad innan jag bestämde mig för att försöka bli vegan. Jag åt nästan bara veganskt i ungefär en månad, och gick sedan med i Veganutmaningen nu i november och har sedan den började (1 november) varit vegan. Så det tog väl ungefär en månad innan jag committade på riktigt. 

I princip ingenting i matväg är svårt enligt mig. Det som jag tycker kan vara lite klurigt är hygien- och skönhetsprodukter. Jag försöker läsa innehållsförteckningen på de jag har hemma men jag är nog ännu mer förvirrad efter jag läst än jag var före haha. Funderar Men det finns ju listor på internet man kan kolla när det är dags att köpa nytt. Så jag ser inga egentliga problem! Glad Och det är skönt att min syster och 2 kompisar är lakto-ovo-vegetarianer samt att jag har en kompis som är vegan så att man kan få stöd, hjälp och tips.

Hund"Before you ask someone why they're vegan - ask yourself why you're not."Katt

Anmäl
2016-12-05 22:47 #8 av: vendelay

#7 Jag förstår inte heller någonting av innehållsförteckningarna på allt sånt som inte är mat, jag brukar maila företagen och fråga och oftast är de otroligt hjälpsamma!

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-06 00:42 #9 av: Vegamaze

Jag skulle vilja säga att nej, det är inte svårt att bli vegan Ler Det har aldrig varit lättare att leva veganskt än vad det är i dagens samhälle anser jag. Det finns ersättning för allt animaliskt och det kommer veganska nyheter titt som tätt. Till och med i den lilla hålan jag bor i finns det ett café som har stort veganskt sortiment och serverar "dagens veganska lunch", veganska kakor m.m. LerTummen upp

För många är det ju en lång process med flera babysteps innan man är där.. Så var det för min del. Först slutade jag äta rött kött, sedan slutade jag äta kyckling. Efter ett tag slutade jag även med fisk/skaldjur och gick då över till att vara lakto-ovo-vegetarian som jag sedan var i  ett år ungefär innan jag tog beslutet att bli vegan. Bästa beslutet i mitt liv! Hjärta

Det som kan va lite klurigt enligt mig är smink/skönhetsprodukter/hygienartiklar.

Anmäl
2016-12-07 02:36 #10 av: Schhh

Jag är inte strikt vegan... Jag faller fortfarande för frestelsen att använda aromat på mina popcorn (ja...), och jag har inte hunnit konsumera alla oveganska produkter i frysen, samt använda upp mina hygienartiklar. Därtill händer det att jag tackar ja till ovegansk mat (typ fika) om jag bjuds bort för att jag inte klarar av att stå på mig. Som tur var bjuds jag nästan aldrig bort. 

Men det har blivit bättre. Det var sensommaren 2015 som jag blev vegetarian officiellt, därefter "skolvegan" när jag började plugga. Svårast för mig när jag bodde hemma var äggen. Jag älskar ägg. Jag tänker på ägg nästan hela tiden. Jag är nog smått beroende av ägg. När jag bodde hemma föll jag rätt ofta för frestelsen att konsumera ägg, detta i stunder av moraliskt förfall (och hunger).

Ost var inget problem, för det hatar jag sedan innan. Mjölk gillade jag att dricka, men det gick snabbt att vänja sig av med. Idag äcklas jag av mjölk. Ägg är fortfarande frestande och kommer nog förbli det ett bra tag framöver. :(

Fisk och skaldjur kunde jag känna mig sugen på, och jag åt det faktiskt vid ett par tillfällen efter att jag officiellt blev vegetarian, men därefter har jag skärpt mig och idag frestar det mig inte. Rött kött liksom kyckling är vidrigt. 

Svårast har nog varit, förutom ägg och aromat, diverse hygienartiklar och produkter som inte är lika uppenbart (o)veganska. Det är nyligen jag tagit tag i att finna alternativ till dessa. 

Jag har länge tänkt på vegetarianism och beundrat människor som väljer vegetabilisk föda, ända sedan högstadiet. Men tanken att jag själv skulle kunna anamma en vegansk livsstil har jag aldrig funnit rimlig, inte förrän på senare tid. Därför dröjde det fram tills förra året innan jag gjorde något. Innan det "tjuvstartade" jag dock och testade olika veganska produkter, under mer kravlösa former.

Tips på ersättning till aromat på popcorn uppskattas <3

EDIT: Jag minns när jag för första gången skulle ta steget och testa köttsubstitut. Köpte hem ett paket med quorn som jag stekte på (utan krydda eller sås eller någonting), sedan berättade jag detta för min veganska vän. Hon påpekade då att quorn ändå inte var veganskt... :(

Anmäl
2016-12-07 05:48 #11 av: vendelay

#10 Testa att googla "vegan aromat", det kommer upp massor med resultat. Bland annat en länk till en produkt från Knorr som verkar vara vegansk och tips för att byta ut det mot något annat.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-07 09:38 #12 av: Sarafiaklara

#11 Tänk bara på att Knorr ägs av Unilever

Anmäl
2016-12-07 12:00 #13 av: FredTillSonen

Innan jag blev vegan så hade jag varit intresserad av miljöfrågor under ett tag, jag försökte leva utan onödig plast och liknande men jag förändrade inte min kost för jag hade inte fått upp ögonen för vilket stort problem de var. Sedan fick jag en skoluppgift som skulle handla om något som vi gör som är dåligt för planeten, först hade jag tänkt skriva om plast men när jag googlade vad det största hotet var så stod det kött industrin, jag blev genast "nyfiken" så jag tittade på forks over knifes och cowspiracy då bestämmde jag mig för att ta steget mot en vegansk livsstil, så under en vecka åt jag vegetariskt men kände mig hemsk och smutsig, jag hade fortsatt läs mer och sett mer som förespråkade veganism så jag kunde bara se hur alla djur behandlades, hur rädda de var.... Jag var alltså vegetarian i en vecka sedan klarade jag inte mer och blev vegan och det var inte alls svårt jag kände en stor lättnad. matiställningen eller att sortera bort kläder med läder och päls var inte alls svår.

Det svåra var gensvaret jag fick från mina vänner och min familj, de förstod inte alls och gör det fortfarande inte heller. I själva verket så levde jag mycket dåligt innan, jag hade haft perioder där jag spydde upp mat eller då jag bara åt en gång om dan. Nu äter jag en varierad kost och jag äter flera ggr per dag med gigantiska portioner, och jag känner mig inte äcklig på samma sätt jag kände innan. Jag känner mig helt enkelt säkrare i mig själv och jag står äntligen för den jag är.

Nu har jag varit vegan sedan i mitten av mars, och det var ett så bra val!
Det är även så mycket saker jag upptäck efter att jag blev vegan innan så åt jag inte broccoli, majs, bönor, yogurt, äpplen, ruccola... ja listan kan göras lång, och nu bara älskar jag grönsaker och växtbaserade saker som yogurt och mjölk!! 😁

Anmäl
2016-12-07 15:25 #14 av: veggie4every1

Det är inte svårt att bli vegan idag i vårt samhälle, praktisk sett. Det är mycket lättare än jag trodde det skulle bli, men jag hade blivit vegan även om det varit lite svårare. 

Dock kan det hamna i ett annat läge när det finns bakomliggande sjukdom eller ångestproblematik. Jag tycker att det behövs vårdresurser för att hjälpa till här, vilket inte prioriteras idag.

Men om alla som ändå faktiskt kan bli vegan idag också blir vegan, så har vi kommit riktigt långtGlad

Sajtvärd på Vegan iFokus & Djurrätt iFokus         
Krossa speciesism - Bli vegan Hjärta

Välkomna till nya Djurrätt iFokus

Anmäl
2016-12-07 16:55 #15 av: vendelay

#12 Vad innebär det? Vad gör Unilever?

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-07 17:59 #16 av: Sarafiaklara

#15 Så vitt jag vet är Unilever ett av de värsta företagen när de kommer till djurtester. Googla Unilever och animal cruelty så får du några exempel. Många märken i Sverige är ju ägda av större internationella företag och i USA verkar vissa företag utföra djurtester på livsmedelsprodukter. Här finns ett intressant blogginlägg om detta: https://crueltyfreeblog.wordpress.com/2015/06/15/the-truth-about-brands-part-2/

Sedan kan det ju vara, så som det är för vissa företag i kosmetika industrin, att det uppköpta företaget fortsätter att följa en policy som inte innefattar djurtester.

Anmäl
2016-12-07 18:31 #17 av: vendelay

#16 Okej, tack för informationen!

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-08 18:53 #18 av: Schhh

#11 Jag vet inte vad du får upp för resultat, men alla aromat jag hittar innehåller laktos/mjölksocker. Det kan väl inte vara veganskt?

Ersättningar har jag försökt mig på själv, typ grillkrydda etc., men det är svårt att återskapa smaken av aromat och när sambon handlar hem det till sig själv är det svårt för mig att avstå, så att säga. Hm. 

Anmäl
2016-12-08 20:03 #19 av: vendelay

#18 Oh, jag såg inte det! Nej, det är inte veganskt. Sorry! Ska kika på om jag hittar andra länkar när jag har mer ork

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-08 20:17 #20 av: Schhh

#19 Det är lugnt! Jag letade själv efter veganska varianter men det verkar inte finnas. Någon får ta och starta ett eget aromatföretag, helt enkelt. :)

Anmäl
2016-12-08 21:04 #21 av: vendelay

#20 Gör det, jag lovar att stödja dig SkrattarKramas

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-12-08 21:59 #22 av: veggie4every1

#20 Men köp bara glutamat, salt och de där kryddorna som aromat innehåller så har du en vegansk variantGlad

Du kan ju smaka dig fram så det blir rätt mängder ungefär.

Sajtvärd på Vegan iFokus & Djurrätt iFokus         
Krossa speciesism - Bli vegan Hjärta

Välkomna till nya Djurrätt iFokus

Anmäl
2016-12-08 22:09 #23 av: Schhh

#22 Enligt Wikipedia finns det en liknande kryddblandning som heter Vegeta, och inte innehåller laktos. Kan den vara vegansk tro? 

http://www.vegeta.com/en/products/classic/vegeta-universal

Anmäl
2016-12-09 00:34 #24 av: Schhh

Uppdatering: Jag mailade företaget och fick svar inom en halvtimme, att deras produkter är veganska. Hurra. :D

Uppdatering 2: Läste att importerade kryddor kan orsaka salmonella ibland. Kanske inte borde köpa ändå. :( 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6207310

Anmäl
2016-12-09 17:04 #25 av: TicTac

Jag vallades in i fållan att äta helvegetariskt av min partner, som tillsammans med min mamma, gjorde denna förändring i mitt och min pappas liv... I hela mitt liv har jag varit lakto-ovo-vegetarian, med något avsteg i tidiga tonåren då jag ville vara "normal". Man kan lätt tro att det på något sätt skulle göra saken lättare, men inte nödvändigtvis. Det förstås, värderingen att inte äta döda djur är ju redan där, och vi åt ganska traditionell vegetarisk mat med mycket baljväxter, men lagrad ost... Jättesvårt att vara utan i början och jag köpte det ibland ändå, men nu saknar jag det inte ens.

Steget från vegetarian till vegan var dock inte så stort sen, när äggen och mjölken redan var borta. Med vilken rätt kan jag kritisera den som äter yoghurt när jag bär ylletröja själv? Dålig jämförelse då jag inte hade så mycket yllekläder men ändå...

Anmäl
2016-12-09 20:58 #26 av: Tjeja

Jag tycker ärligt talat att det är viktigare att välja gott producerade produkter än nödvändigtvis veganska. Det finns gott om veganska saker som inte är speciellt bra för miljön och definitivt inte för djuren i miljön de utnyttjar och dessutom är skadliga på olika vis. Men de är ändå veganska liksom. Typ plast och olja... katastrof för haven och alla djur i dem. Men de är knappast producerade av några "människoutnyttjade djur".

Men då tycker jag faktiskt att en ylletröja producerad av ull från ett får som mår bra och är lyckligt (typ egna får på liten farm) är betydligt bättre än att köpa en billig fleecetröja som visserligen är "återbrukad plast" men som skadar haven och djuren och långt många fler individers lidande än det lyckliga fåret som faktiskt mår bra av att slippa sin tjocka päls på sommaren dessutom!

Ett exempel på att livet och verkligheten inte är så enkelt svartvitt hela tiden.

Får och människor har levt i symbios i årtusenden, har man får rätt handlar det inte om ensidigt utnyttjande utan om gemensamt nyttjande. Fåren får skydd och hjälp med pälsen av människor. Människorna får ull från dem. (och i icke veganers värld kan man ta kött från dem också men räknar man bort att äta deras produkter och använder ull så är det faktiskt inte ens som att utnyttja kornas behöv av mjölkning).

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-09 21:42 #27 av: Smultronfia

#26 Ja men problemet är att de flesta av oss inte har en aning om hur fåren haft det när vi köper en produkt i butik gjord av ull. Det finns väldigt mångs bevis på djurplågeri och stress när fåren klipps. Hur vet du att just den tröjan du köper är från ett får som inte råkat illa ut? De flesta av oss har inte egna får.

Kornas mjölk är till för kalvarna. När kalven blir större så avtar mjölken hos korn precis som hos oss människor när vi ammar. Problemet är att kalven tas bort från sin mamma och ej får sin mjölk för att vi ska ha en mjölk som inte ens är till för oss. Kor har inte magiskt mjölk i sig från början.

Anmäl
2016-12-09 22:01 #28 av: Tjeja

#27 Det är väldigt svårt att veta när man köper kläder förstås! Lika svårt som att veta säkert när man köper färdig mat istället för råvaror. Man behöver ta reda på hur fåren har det och hur det gått till helt enkelt!

Själv älskar jag att spinna garn av olika slag (lin, viscos och bomull mest när det är "naturliga" material) och jag har även saker jag själv spunnit av ull från får jag själv varit med när de klippte! 

Det var på några bekantas gård där de hade några får och getter som väl egentligen fanns där för att hålla efter ängsmarken "naturlig". Men grejen är ju den att de fåren levde ju liksom så naturligt det går då. Visst de har inhägnade områden att röra sig på. Men det var ju stora ängar och hagar som var inhägnade för att skydda dem från rovdjur, hundar och fel folk snarare än för att hålla dem lättåtkomliga/lätthanterade.

Visst, fåren var inte jätteglada när de skulle klippas, Jag upplevde det ungefär som trotsiga barn när de inte vill tvätta sig eller borsta tänderna eller byta kläder osv liksom. De var inte rädda, men de gillade inte att stå eller ligga stilla eller hållas.

Men jag lovar, ingen av fåren tog skada och alla fåren mådde bättre i sommarvärmen sedan! Speciellt eftersom de hade bekväma stall att gå in i när de ville skydda sig mot regn eller steksol i början innan första pälsen vuxit ut någon cm igen. 

De flesta fårraser fäller ju dessutom sin päls ovh byter mellan sommar och vinterpäls. Då behöver man ju inte ens klippa utan kan bar plocka fällpälsen helt enkelt. Fast det kräver mer "pälsvård" allt eftersom, eftersom inte hela pälsen trillar av i ett enda stort sjok så att säga utan lite i taget.

Risken då är bara att fåren kan fastna i buskar och grejor och få alla möjliga problem på vägen som man undviker om man klipper dem när det börjar närma sig fällning. Man kan slippa en helt del veterinärvård och lidande då faktiskt.

Och tja.. jag kan ju tycka att 5 minuters irritation över att hållas kvar och inte springa runt väger ganska lätt jämfört med skavsår, tovor som inte lossnar och vassa saker man skadar sig på när de fastnar i pälsen. Eller att trassla in sig och fastna i någon buske och inte komma loss ändå fast på flera timmar kanske tills någon människa ser och kan hjälpa till. 

Säg mig, är det en ovegansk handling att använda fjädrar och päls man hittar ruggade/fällda i naturen naturligt från vilt levande djur? 

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-09 22:17 #29 av: veggie4every1

#28 Jag har givit min åsikt om det i en annan tråd och även om den tråden handlade om att plocka och sälja fällda horn så är ju principen densamma. Så jag tycker att det svaret kan passa in om man bortser från att du inte vill sälja det du hittar och att det är fjädrar istället för horn. Kopierar in svaret här:

"Det skadar ju uppenbarligen ingen eftersom hornen är fällda på naturlig väg om vi talar om vilda hjortdjur och inte från exploaterade renar i fångenskap.

Ska man använda det för eget bruk, så anser jag det som djurvänligt åtminstone.

Om man däremot ska börja sälja och producera saker i fällhorn så tycker jag inte att det är veganskt eller djurvänligt pga att man förstärker uppfattningen att djur och delar av djur är produkter och man skapar en efterfrågan på en animalisk produkt.

I en vegansk värld där alla förstår att exploatering av djur är moraliskt fel så skulle man kunna sälja produkter av fällhorn från vilda djur om det skulle kännas rätt. Men i dagens djurexploaterande samhälle där djur anses vara produkter så skulle jag inte anse det veganskt eftersom man då bryr sig mera om eget nöje och profit än att man sätter en efterfrågan på en animalisk produkt. Jag tycker inte det är en vegansk moral att sälja några djurprodukter idag oavsett var de kommer ifrån pga djurens utsatta situation. Att få folk att förstå att djur inte är produkter är svårt nog.

Men som sagt, för eget bruk och från vilda djur, så tycker jag att det är djurvänligt."

Sajtvärd på Vegan iFokus & Djurrätt iFokus         
Krossa speciesism - Bli vegan Hjärta

Välkomna till nya Djurrätt iFokus

Anmäl
2016-12-09 22:19 #30 av: Smultronfia

#28 ja men precis det är ju det som är så svårt. Mmm garn. Jag gillar garn av naturliga material som lin och bomull. Hade gärna fått tag i hampa men det verkar omöjligt.
Rent spontant så är det väl bra att ta vara på saker som bara ligger och "skräpar" men sen om det är så veganskt när det är från djur är väl åter igen en sån där tolkningsfråga. Man får helt enkelt känna efter själv. Jag ser dock inget fel i det. Djuret gav upp det själv utan lidande. Tar nån upp mina hårstrån från marken så gör det inte mig nåt. :)

Anmäl
2016-12-09 22:24 #31 av: Tjeja

#29 mycket bra svar tycker jag! Håller helt och hållet med dig i grunden där! Glad 

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-09 22:36 #32 av: Tjeja

Samtidigt tycker jag det är fel att säga att plast är veganskt rent moralist egentligen. För det orsakar så mycket lidande för miljö och natur och därmed djur, att det skadar mer än många "veganska" produkter och handlingar i praktiken. Bensin är en annan sådan vara som i sig är vegansk rent definitionsmässigt men som rent praktiskt inte alls är bättre för djuren än djur som har ett bra liv fast de är i "fångenskap" typ många husdjur etc.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-10 07:50 #33 av: Sarafiaklara

#32 Det är utifrån det jag skulle säga att det kan vara svårt att vara vegan; att det räcker inte att bara titta om en produkt innehåller något animaliskt utan man måste även ta hänsyn till hur produktionen gått till (har den innefattat djurtester?) och vilket företag som producerat produkten och hur de behandlar djur och människor. Ett problem där är att många internationella företag äger mindre företag och att det i vissa länder kan vara obligatoriskt att djurtesta vissa livsmedelsprodukter. Internationell produktion av livsmedel och jordbruksprodukter kan ju även innefatta barnarbete och slavlika arbetsförhållanden. Det är ju också enligt mig tveksamt om man samvetsenligt kan äga och nyttja en bil, både om man ser till hur bilars utsläpp förstör miljön men även om man ser till hur oljeframställningen förstör haven.

Anmäl
2016-12-10 08:05 #34 av: Sarafiaklara

Tänker tillägga att jag själv inte är vegan och inte har några starka åsikter kring vem som "får" kalla sig vegan och vad veganer får eller inte får göra. Anser bara att det i dagens samhälle kan vara lätt att endast titta på innehållsförteckningen och inte se till produktionen eftersom den är osynliggjord för oss konsumenter. Ska också säga att jag tycker att veganer gör en beundransvärd insats i djurrättsfrågor.

Anmäl
2016-12-11 15:26 #35 av: TicTac

#26 Jag är på din linje här med produktionen av det jag äter. Vi äter aldrig industriprocessad mat, dvs. köttimitationer. Förmodligen mest för att jag inte ätit kött tidigare och därför inte saknar det.  Mejeriimitationer blir det ibland men för det mesta gör vi våra egna. Eh... kanske inte vi, men min partner. Jag är mer ett sällskap... Kramas

Närproducerat och ekologiskt är också viktigt för oss.

Jag tycker dock det viktigaste för nybörjaren är att i första välja bort sådant som kommer från djur och djurhållning. Vi har ingen rätt att sätta oss över en annan art på det sättet som vi människor gör idag. Därifrån får man ju sedan göra val som känns bäst för en själv.

Anmäl
2016-12-11 16:50 #36 av: Tjeja

#35 Jo men precis! jag håller helt med dig!

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.