Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (19) Senaste inläggen

Djurrätt & Veganism Frukterian (Diskussion och recept) Frågor och tips Föreläsningar / videos / audios Hälsa och Nutrition Hygien, kosmetika och kemtekniska produkter Information om sajten Köpes / Säljes / Bortskänkes Köttersättning Konservering (vin, sylt saft, inläggningar osv) Klotterplanket Miljö O.T. (Off-topic) Politiska frågor Restauranger Shopping Träning Undersökningar Kluringar Tävlingar Topplistor Vegankost Veganprat Veganska matprodukter Veganföräldrar Veganska textiler, kläder & skor Recept (Varmrätt & Övrigt) Recept (Efterrätter & Förrätter & Godis) Recept & Diskussion (Glutenfritt) Recept (Pålägg) Recept (Såser) Recept (Rawfood - Råkost) Recept (LCHF-vegan) Recept (LFD Low Fiber Diet)
Information & fakta

Djurförsök 2

2009-10-25 19:46 #0 av: sighni

Kort information om hur olika sorters djurförsök går till.

Nedan följer en mycket kort beskrivning av olika sorters djurförsök. För mer utförlig information hänvisas till Forska utan Djurförsöks hemsida. http://www.forskautandjurforsok.se/djurforsok/djurtester-hur-gar-de-till/

Ögonirritation

Ögonirritationstester görs för att undersöka om ett ämne orsakar irritation eller frätskador som inte läker (korrosion) på ögat. Även läkningsprocessen kan ibland studeras. Numera är detta test förbjudet när det gäller hygienprodukter men andra kemikalier testas fortfarande med detta test. Alternativ till detta test finns . När en testmetod godkänts av OECD kommer den automatiskt med i EU.s regelverk över godkända testmetoder vilket innebär att motsvarande djurtester förbjuds inom EU.

Hudirritation

Detta test ska visa om ett ämne orsakar irritation eller korrosion där ämnet lagts på huden och även hur skadorna läker. Till detta test finns alternativ så det borde inte förekomma i Europa och inte någonstans för test av hygienprodukter som ska säljas i Europa.

Hudallergi

Mössen får testämnet insprutat i huden dagligen i tre dagar. Efter några dagar avlivas djuret och resten av testet sker i provrör. Man undersöker då om en allergireaktion har skett. På marsvin finns olika metoder t.ex. GPM som innebär att djuren injiceras med ämnet i hög koncentration. En adjuvans kan läggas till på den rakade huden under ett tättslutande förband för att ge starkare reaktion. Efter två veckor testas ämnet om på annat ställe på ryggen. Marsvin utsätts också för Buehlertestet som också innebär att ett ämne läggs på rakad hud täckt av förband. Till dessa tester finns ännu inga alternativ godkända och det är därför undantaget från EU:s förbud mot försäljning av djurtestade hygienprodukter. Även EU:s kemikalielagstiftning REACH innebär att många djur kommer att drabbas av detta test. Det finns alternativ som är under utveckling och förhoppningsvis blir de godkända snart så dessa försök blir förbjudna.

Akut (omedelbar) giftighet

Detta test görs för att se vid vilken dos ett ämne är så giftigt att en människa kan dö av det. Detta test är förbjudet när det gäller test av hygienprodukter men enligt REACH krävs detta test för att kemikalier ska få registreras. Testet utförs antingen via munnen, genom inandning eller där ämnet läggs på huden. Det krävs oftast att två olika administrationsvägar har testats, t.ex. inandning och på huden. Detta är ett mycket plågsamt djurförsök som ger djuren mycket lidande i form av ex. skador på inre organ, andningsproblem, kramper, blödningar från ögon, nos och anus. Det saknas godkända alternativ till detta försök men det håller på att utvecklas alternativ till det orala toxicitetstestet (via munnen). Det går dock att minska antalet djur genom att inledningsvis använda celltester för att bestämma giftigheten på ett ämne.

Cancertester

Dessa tester ska undersöka om det finns risk för att ett ämne eller en produkt kan ge människor cancer. Cancertester på djur är undantagna i EU:s förbud mot djurtester av hygienprodukter. Djuren utsätts dagligen för ett ämne i hög dos. De får ämnet blandat i maten eller vattnet. De kan också tvingas andas in ämnet eller få det lagt på huden. Testet kan ta upp till 5 år att genomföra. Djuren måste avlivas för att det ska kunna undersökas ifall testämnet ger cancerförändringar. Djuret obduceras och förekomsten av cancertumörer registreras. Det finns inte godkända alternativ till alla former av cancertest ännu. I OECD:s riktlinjer finns tre olika metoder att testa förändringar i generna (mutagenicitet) utan djurtester. QSAR-metoder, andra databaserade expertsystem och celltester kan användas för att prioritera vilka kemikalier som behöver testas vidare. Detta skulle minska antalet djur som utsätts för cancertester.

Längre giftighetsstudier

Dessa tester görs för att undersöka om ett ämne ger akuta förgiftningssymtom eller dödar djuren när de får i sig ämnet vid upprepade tillfällen. Djuren får upprepade doser av ämnet i maten, genom en sond direkt i magen, de får inandas ämnet eller läggs det direkt på huden. Tester kan pågå från 28 dagar upp till flera år. Djuren få bl.a. dessa symtom: förändrat blodtryck, onormal salivproduktion, anemi, försvagade muskler, skakningar, diarré, koma, hundar kan få kräkningar och ibland dör de av testet. Tyvärr saknas det godkända alternativ till dessa plågsamma tester. Brist på finansiering har gjort att det arbetet knappt kommit igång ännu.

Fosterskador, påverkan på reproduktionen och hormonstörningar

EU:s kemikalielagstiftning REACH kommer att innebära en ökning av denna typ av djurtester. EU:s förbud mot djurtester av hygienprodukter undantar dessa tester. Fosterskador ( teratogentester) utförs för att undersöka risken för död, utvecklingsskador eller missbildningar hos foster. Reproduktionstester utförs för att undersöka ämnets effekter på den kvinnliga och manliga reproduktionsförmågan. Vissa störningar anses bero på att ämnet liknar våra hormoner eller påverka vår hormonproduktion. Det kan antas att mellan 6 och 15 miljoner djur kommer att användas vid tester av kemikalier som en följd av REACH. 80% av de testerna kommer att vara inom reproduktionsområdet. Fosterskador och utvecklingsstudier går till på så sätt att djuren får ett testämne dagligen via sond i magsäcken från den dag man konstaterat att hon är dräktig och under den period då fostrens organ bildas. Strax före nedkomst avlivas honan. Hon kan också ha dött tidigare under testperioden. Fostren tas ut och undersöks. Vid reproduktionsstudier undersöks en eller två generationer. Djuren tillförs ämnet genom foder, vatten eller på annat sätt. Doserna kan variera. Vissa djur får föda ungar och moderns och ungarnas beteende studeras. Hannarna får ämnet dagligen under spermaproduktionstiden och under parningsperioden. Honorna får ämnet under minst två veckor före parning, under parningsperioden, dräktigheten och diperioden. I båda dessa tester kan djuren få viktstörningar, rinnande nos, håravfall, uttorkning, diarré och ibland död. Det finns mycket kritik mot reproduktions- och fosterskador på djur. Man anser dessa har dålig överenskommelse med riskerna för människa. Ett högt antal falskt positiva testresultat är troligen inte skadliga för människan trots skador hos djuren. Det finns alternativ som kan begränsa fosterskadetester. Projekt pågår för att komplettera med nya testmetoder för att kunna ersätta dem helt. Samma gäller reproduktionstesterna.

Mutagenicitetstester

I dessa försök undersöks i fall testämnet orsakar förändringar i arvsmassan (generna). Det vanliga är att man undersöker förändringar i blodceller eller celler från benmärgen. Mutagenicitetstester kan också användas som korttidstest för att se om ett ämne orsakar cancer. Många cancerformer uppstår genom förändringar i arvsanlagen och de kan upptäckas med dessa testmetoder. Även kombinerade mutagenicitets- och toxicitetstester finns. Mutagenicitetstester görs ofta med djurfria metoder. Senare görs djurtester för att bekräfta resultaten. Testerna går till så att djuren får ämnet injicerat i bukhålan eller via munnen en gång eller upprepade gånger och avlivas inom 48 timmar. Då undersöks vävnaderna. Blodprover kan tas medan djuret lever. Det finns andra testvarianter än denna. I OECD:s riktlinjer finns tre godkända celltester som kan användas istället. Ibland krävs dock att resultaten konfirmeras i djurtester.

Metabolism- och kinetikstudier

Toxikokinetiska studier görs för att undersöka ämnets vandring i kroppen. Hur ämnet tas upp (absorberas), hur det fördelas i kroppen (distribueras), hur och var i kroppen det omvandlas och bryts ner (metaboliseras) och hur det lämnar kroppen (elimineras). Dessa tester är undantagna från EU:s djurtestförbud av hygienprodukter. Testerna genomförs genom sondmatning, inhalation eller att ämnet läggs på huden. Metabolism sker ofta i levern eller andra organ. Eliminering kan ske t.ex. i urin, avföring eller utandningsluften. Djuren placeras en och en i speciella burar sk. metabolismburar. Denna bur har gallergolv vilket gör det lättare att samla upp urin och avföring. En kateter kan sättas in i gallgångarna för att samla upp galla. När försöket är avslutat avlivas djuren och deras organ och vävnader undersöks. Det finns alternativ till detta som inte ännu är godkända. Det behövs ytterligare utveckling och utvärdering.

Fototoxicitet

Att ett ämne är fototoxiskt innebär att det blir skadligt i solljus. Denna typ av djurtester är förbjudna i EU:s djurtestförbud av hygienprodukter. Det finns inga standardmetoder, olika djurslag används, olika ljuskällor och mängd UV-strålning, olika längd på testperioderna och olika metoder att tillföra testsubstansen. Ett kosmetikaföretag smörjde in nakna möss med testämnet och klädde in dem i folie och tejpade fast dem på en skiva som placerades framför en sollampa! Metoden fungerade inte för många djur dog i värmen. Djurens skador i dessa test består av hudrodnad, brännskador och hudutslag. Det finns en av OECD godkänd testmetod i den används celler.

Denna information är hämtad från Forska utan djurförsöks hemsida, www.forskautandjurforsok.se

För mer information besök även www.djurensratt.se hemsida, www.eceae.org

 eller www.uncaged.co.uk

 

Anmäl
2009-10-26 12:23 #1 av: sighni

Jag vill tillägga att många fler alternativ skulle kunnat utvecklats om det funnits pengar. Regeringen måste höja anslagen till djurfri forskning. Tyvärr gjorde de tvärtom när de kom till makten. Alla som vill ha en djurfri forskning kan också ge bidrag till Forska utan Djurförsök så att de kan stödja fler forskare som väljer bort djurförsök.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.