Annons:
Etiketterinformationfakta
Läst 14888 ggr
sighni
2009-08-20 19:42

Djuren i livsmedelsindustrin

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En genomsnittlig svensk äter under sin livstid ungefär 644 kycklingar, 4 kor, 2 får, 27 grisar och tusentals fiskar.

Ur djurskyddslagen: §2 " Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. §4 " Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt". Det är numera länsstyrelsen som ska tillse att djurskyddslagen efterlevs. I den industrialiserade uppfödningen betraktas djur som saker, inte individer med egna känslor och behov.

Kor, tjurar och kalvar

I Sverige finns ca 1 500 000 kor, kalvar och tjurar enligt statens jordbruksverk (sjv). Ca 370 000 av dem är mjölkkor. 450 000 kalvar och tjurar slaktades under år 2007 enligt sjv. För att en ko ska producera mjölk måste hon regelbundet föda en kalv. Det vanligaste är att kalven tas ifrån kon direkt eller någon dag efter födelsen. Kalven får inte dia kon, mjölken ska ju till mejeriet. Ko och kalv stressas av separationen. Det är inte naturligt beteende att separera ko och kalv och låta dem leva åtskilda. De handjur som föds blir köttprodukter. En ko lever i genomsnitt i 5 år i mjölkindustrin innan hon skickas till slakt. En ko kan leva upp till 25 år i det "vilda". Man kan inte skilja på mjölk- och köttindustrin eftersom 65 % av nötköttet i Sverige kommer från mjölkkor och deras kalvar enligt Swedish meat. Kalvar och tjurar har inte rätt att vara ute (betesrätt). Under vinterhalvåret hålls de flesta kor uppbundna inomhus.

Grisar

År 2007 slaktades 3 000 000 grisar i Sverige enligt sjv. Hangrisar kastreras utan bedövning några dagar efter födseln. Detta ingrepp görs för att påverka köttets lukt och smak och är mycket smärtsamt för grisen. Den naturliga tiden för avvänjningen av smågrisarna är ca 4 månader. I djurfabriken avvänjs smågrisarna vid 4 veckor. Efter 3 månader blir uppfödningen mer intensiv. Då hålls smågrisarna i boxar inomhus i stora stallar med ca 10 individer i varje. Trängsel och konkurrens vid måltiderna gör att grisarna stressas. Detta kan leda till diarré, magsår och beteendestörningar. 99% av alla grisar i Sverige får aldrig vara utomhus. I naturen bökar de, gyttjebadar och småäter hela tiden. När grisen är 6 månader skickas de till slakt. På slakteriet hissas de ner i koldioxid för att förlora medvetandet. Enligt forskning är koldioxid stressande, ger ångest och kvävningskänslor. Grisen slaktas genom att halsen skärs upp och de förblöder.

Hönor och tuppar

Enligt tidningen "Fjäderfä 3:2008" som är en branschtidning, finns det ca 6 000 000 äggproducerande hönor i Sverige. 40% av dem hålls i burar. Upp till 16 hönor kan hållas i samma bur och varje höna ska ha tillgång till yta som motsvarar ett A4-papper enligt de föreskrifter som finns, DFS 2004:17. De hönor som inte hålls i burar lever oftast inomhus i grupper på tusentals djur. I en naturlig flock är det sällan fler än 20 individer. I stora grupper finns allvarliga problem som onormala beteenden t.ex. fjäderplockning. Tuppkycklingar som kläcks slängs direkt i en köttkvarn, där de mals ner levande! De lägger ju inga ägg. Hönorna slaktas vid ca 1,5 år då de anses uttjänta. De transporteras ofta mycket långt till något av de två värphönsslakteri som finns i landet eller så fylls deras stall med koldioxid vilket är mycket obehagligt för dem.

Kycklingar

Enligt sjv slaktades närmare 75 000 000 kycklingar i Sverige år 2007. Kycklingarna träffar aldrig sin mamma utan kläcks i maskiner. De hålls inomhus i stallar som rymmer 10.000-tals individer. Kycklingarna är avlade att växa fort vilket innebär lidande för djuret i form av bl.a. benproblem. Kycklingarna växer och det blir trängre i stallarna. Upp till 24 kycklingar kan hållas på varje kvadratmeter enligt de föreskrifter som finns, DFS 2004:17. Det smutsiga underlaget ger allvarliga frätskador under fötterna på flera miljoner kycklingar varje år. De lever ungefär 35 dagar. Sedan samlas de ihop, packas i burar och körs till ett slakteri. Varje år skadas och självdör ca 150 000 kycklingar under transporter i Sverige. På slakteriet hängs de upp i fötterna , vid fullt medvetande. Deras huvuden förs genom ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas innan halsen skärs upp och de förblöder.

Hästar

Även hästar kan räknas till djuren i matindustrin även om många hålls för tävlingar och som sällskapsdjur. Hästar hålls inte lika storskaligt som grisar och höns men många hästar far illa på grund av dålig kunskap hos sina ägare. Många "oönskade" hästar hamnar också på transport vidare ut i Europa till marknader och slakthus.

Får och getter

Dessa djur hålls inte lika intensivt som grisar och höns. Mer specialiserade raser och en intensivare typ av djurhållning med t.ex. lamning vintertid gör dock insteg även här. För getter finns ingen officiell statistik men antalet får beräknas till omkring 200.00 och antalet lamm till nästan 250.000.

Ankor, gäss och kalkoner

Mycket av denna uppfödning sker småskaligt även om det förekommer stordrift under intensiva förhållanden. Det finns inga officiella siffror på hur många ankor, gäss och kalkoner som föds upp och slaktas i Sverige.

Fiskar

Omkring 6 miljarder fiskar dödas varje år i svenska vatten. De flesta fiskarna fångas i havet , men det blir allt vanligare med fiskodlingar. Vi vet idag att fiskar kan uppleva smärta och lidande. Trots det behandlas de som okänsliga ting. De flesta fiskar dödas genom att kvävas i luften vilket naturligtvis är mycket plågsamt. Att fångas med krok, nät och trålar är också smärtsamt och stressande för fisken. Fiskar som föds upp i "odlingar" lever tätt sammanpackade. De utsätts för hantering, transporter, märkning och en mycket plågsam bedövning med koldioxid. De avlivas genom att strupen skärs upp och inälvorna tas ut. Bedövningsmetoden är ineffektiv så detta kan ske vid fullt medvetande hos fisken.

Denna information är hämtat bl.a. från ett häfte som heter "Vägen till vegoland". Det kan beställas från Djurens Rätt, www.djurensratt.se . Där finns mycket information och recept som underlättar en övergång till vegetarisk kost. Läs gärna Per Jensens böcker t.ex. "Djurens beteende och orsakerna till det". Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet.

Annons:
Upp till toppen
Annons: