Att ha husdjur tycker jag är helt okey eftersom vissa djur nästan skulle bli helt utrotade om vi inte tog hand om dem. Det skulle nog finnas vilda kattern men tror vi skulle nästan utrota dem. Att ha djur i hemmet tror jag även kan vara bra för allergier, finns undersökningar som säger att man får mindre allergi om man har husdjur.

Här är en bra länk:

http://www.miljomagasinet.se/artiklar/allerg17.htm

Sedan så har jag en följdfråga, vilka hundraser är okej att ha? Är alla lika okej trots ohälsosam avel på många raser eller är det bara okej att ha de raser som avlas på ett hälsosamt sätt?

Tänker då främst på tex schäfer som tyvärr blivit mycket sönderavlad i höfter, raser med extremt kort nos och utstående ögon som då ofta har problem med både andningen och ögonen.

#2. Om de är inavlade eller framavlade tycker jag absolut inte att det är okey om djuret lider, det står vi oftast väldigt hårt för att de gärna ska vara blandras eftersom de oftast mår bättre än renrasiga då de oftast får många defekter som inte alltid är så roliga. Renrasig Labrador får oftast höftbesvär.

Schäfer är samma sak precis som du säger och det tycker jag inte heller är okey, jag har en blandras mellan Whippet och Saluki själv, hon mår bra och är frisk, hennes foder är rekomenderat från uppfödaren och innehåller mycket grönsaker (morot och potatis är nästan alltid grund till fodret) men även kött.

Däremot förstår jag de du stött på litegrann, jag förstår deras tankeställning trots jag själv inte tänker i de banorna, tänkte så innan precis som de men har ändrat mig då jag vet att jag kan göra så mycket mer med djuren. Däremot tycker jag det är djurplågeri att låta hundar inte få göra något, jag låter min göra nästan vad hon vill, vi går ut mycket och hon får gå fritt och liknande.

#3 det där med om blandraser är friskare eller inte kan diskuteras i evighet, men efter vad jag läst så är det så att om man korsar 2 raser som inte har samma rasbundna defekter så kan avkomman vara friskare i 1:a generation, men att problemen kommer tillbaka i senare generationer och att problemen inte försvinner om man blandar raser med liknande problem.

Finns en artikel om ämnet här.

Mycket intressant artikel, förstår hur det kan vara vissa raser ska bara inte blandas men om de mår bra är det okey, så länge de får bra kost oavsätt det är vegansk eller köttigt värre, matar man en hund med bara kött kan de bli sjuka kunde man se i programmet "dokument hundar" som gick på svt förra året nångång, tyvärr bortplockad på svtplay.. Annars hade jag haft en länk, hunden var lite kraftigare men hade problem med matsmältningen jämt dålig i magen och såg äldre ut, dåliga tänder mm dog som 9 månader och hon skulle levt mycket längre om de hade gett annat än bara kött det sa även obduktionen. De hävdade att alla djur ska äta kött grönsaker är strunt, fattar inte deras syn..0

#5 självklart ska hundar inte äta endast kött, de behöver även ämnen som finns i växter tex grönsaker, rotsaker, mm.

Om man ska ta det så långt som att kolla på vad vildhunden äter så äter de ju djur, men det de äter först på djuret är inte det kött som människan föredrar (muskelkött osv) utan de äter först vommen och andra inälvor för att det är där den mesta näringen finns och även tarmarna där det på tex harar finns färdigsmält vegetabilisk föda, därför behöver våra tamhundar också få i sig vegetabilisk föda, inte enbart kött.

Hundar är omnivorer och ska käka kött och grönsaker. Katter däremot är karnivorer och ska bara käka kött egentligen, samma med illrar.

#6. Kan hålla med dig lite där, en hund kan leva helt veganskt.

#7. Har en kompis hans dvärjpudel är 13 år gammal nu och nydligen fått starr i ögat. Hunden mår bra annars och är i toppskick, veterinären tror inte på honom att han bara får vegansk mat.

Jag anser att det är rätt att ha djur, så länge som man respekterar djuren som de individer de är och ger dom ett så bra liv som möjligt, och anstränger sig för att tillgodose alla deras behov.

Däremot är jag mycket skeptisk till att man håller icke-domesticerade djur i fångenskap, t.ex reptiler, en del fåglar och exotiska gnagare. Att ett djur är dometicerat innebär att det är anpassat för fångenskap, trivs bäst med det och inte skulle klara sig i naturen. Att ha djur som tekniskt sätt är vilda och förmodligen skulle må bättre i naturen bara för att man tycker dom är snygga/intressanta eller som sammlarobjekt tycker jag inte är rätt någon stans. Samma sak när man föder upp djur som inte är hälsosamma bara för att de är estetiskt tilltalande eller kommersielt gångbara. Djur får aldrig bli objekt, de existerar för sin egen skull, inte för våran.

Att ha husdjur är ingen rättighet, det är ett privilegium :-)

#9 Bra skrivet! Jag håller med och behöver inte upprepa samma sak.

#9 Det där med reptiler vete f*n. Jag kan nästan tycka att det är tvärtom - reptiler har oftast ett behov som är lätt att tillfredställa. Finns vissa ormarter t.ex. som ligger i samma håla större delen av sitt vilda liv. Tänker man så är det nästan mer förkastligt att hålla djur med en mer utvecklad/komplicerad hjärna, djur som kräver mer stimulans. Varför skuller det vara mer förkastligt att skaffa en orm för att man tycker den är fascinerande än ett par marsvin för att man tycker de är gosiga?

Människor som missköter sina djur finns det alltid, det spelar ingen roll vad för djurslag man har.

Våra husdjur har ju både för- och nackdelar. De är inte fria att göra som de vill, men i utbyte får de trygghet. Sen finns det alltför många djur som behandlas fel, men det är en annan fråga. Större koll och krav på husdjur skulle behövas, och jag skulle helst se att endast kunniga uppfödare skulle få sälja/föda upp djur. Men det är nog bara en utopi.

Jag har stött på en del veganer som tycker att det är lite av en perversitet att hålla husdjur. Men det finns alltid folk som är mer "bokstavstroende" än en själv.

Jag tycker det är en väldigt invecklad fråga, och jag vet inte riktigt vad jag tycker. Dels eftersom det är svårt att väga för- och nackdelar, dels eftersom det blir komplicerat när man drar sakerna till sin spets.

Men jag tycker inte husdjur av princip är fel. Sålänge man inte ser husdjur som ägodelar, utan som en vän eller liknande, någon som lever för sig själv men som man har en skyldighet att ta hand om.

Men sen som sagt är det ju inte alla djur som passar som husdjur och endel djur som är avlade på fel sätt. Jag är inte själv så kunnig i detaljerna, men skulle jag köpa ett djur skulle jag se det som min skyldighet att kolla upp det först.

Och sen tycker jag fodret är väldigt relevant, men en komplicerad fråga. Husdjur som äter kött? Är det inte lite av en paradox att som Vegan stödja att djur föds upp som kommer att kräva att andra djur dödas? men om man drar det resonemanget till sin spets… borde vi inte då försöka minska antalet rovdjur totalt? även vilda? För mig som känner mig mer dragen till utilitarism än ekosystemfilosofin är det här inga självklara frågor, det är väldigt svårt. Men så länge som vi lever i ett samhälle som äter kött är det i allafall ganska lättlöst genom att ta hand om sånna djur som behöver hem och kanske ge dem slaktavfall eller liknande. Vet ni om kattmat är gjort på sånt kött människor äter eller om det är restprodukter bara?

Personligen tycker inte att det känns helt rätt att det föds upp katter och hundar som om de vore varor istället för individer. Det jag tänker på är t.ex. katter som föds upp i syftet att bara vara inne eftersom det finns en risk att de försvinner om de är ute och pengar går förlorade. Jag tänker även på hundar som enbart får betydelse som "accesoarer" och djur som, utan någon vidare överläggning, ges till barn och sedan blir övergivna.

Men att däremot ta hand om katter som inte har något hem och ge dem en så bra miljö som man kan, ser jag inget fel med. Jag har själv två katter som kommer från ett överbelastat katthem.

#12 Citerar: "men om man drar det resonemanget till sin spets… borde vi inte då försöka minska antalet rovdjur totalt? även vilda?"

Nu antar jag att det bara var en spekulation från din sida, men jag kan inte se något hållbart eller logiskt med den tanken. Utan rovdjur kommer det bli en överpopulation av "bytesdjur", och i längden skulle det ju bara leda till att de dör en smärtfullare död - att de svälter ihjäl pga begränsade fodertillgångar, sjukdomar som lättare sprids, sjöar som blir försurade pga all avföring, mm. Eller så får vi utöka jakten för att hålla ner bestånden (mer än vad som görs idag). Men då är vi ju tillbaka på att döda djur igen.

Håller med Minke, djur är inte varor! Att föda upp och sälja djur är ju själva essänsen i vår syn på djur, att de ska finnas till för vår skull, för att VI vill ha deras sällskap.

Men självklart är det jättebra att vi kan ta hand om hemlösa katter och hundar. De är ju fantastiska familjemedlemmar och ur ett rent egoistiskt perspektiv, kan jag knappt tänka mig ett liv utan katter.

Samtidigt kommer jag vara lycklig den dagen tamdjur slutat födas upp och vi "slipper" sopa upp resterna av människors behandling av katter och hundar (+ andra arter förstås).

Barnen på min gård, som ofta kommer fram till min uteplats och vill busa med katterna, frågar ofta vad katterna kostar och var man kan köpa dem. Jag försöker förklara att man inte ska köpa djur och att man i stället ska ta hand om de som är hemlösa.

Nu hör jag de större barnen läxa upp de mindre barnen med samma argument. Och ofta säger de: "Katterna måste själva få välja om de vill bli klappade!" och slår de andra ungarna på fingrarna. Tänk va enkelt det är att uppfostra barn till djurvänligt tänkande! :-)

#12 Det är givetvis fullständigt ologiskt. Vi människor har fött upp djur i årtusenden för att de ska tjäna våra intressen. De har blivit tama och klarar sig sällan själva i naturen. Att avveckla uppfödningsverksamhet minskar antalet djur som vi människor tvingar fram, dvs hundratals miljoner varje år!

#11 Tja, där tror jag du missförstår mig litegrann. Menar inte reptiler i allmänhet ( det var ett exempel) utan kärnan i mitt resonemang är att det inte är rätt att ha dett djur i fångenskap som skulle må bättre i det vilda. Om en reptil som i naturen bara bor i ett litet hål i marken och inte kräver så mycket mer av livet än att få mat, värme och någonstans att sitta och mysa- så fine. Iof är det väldigt svårt att veta hur ett djur som tekniskt sett är vilt ser på sitt liv i fångenskap, och därför tycker jag generellt sett det är bättre att hålla djur som är domesticerade och som man vet mår bäst av att leva med människor.

#12 Jag gör en tydlig skillnad mellan de vilda rovdjurens och människornas (och i förlängningen människornas djurs) konsumtion av kött. Nu är jag iof inte utilitarist men som jag ser det handlar allt om balans. Rovdjuren är befriade fårn moraliska bojor eftersom de dödar för att överleva och för att ekosystemet öht ska fungera. Vi männsikor dödar av njutning/lättja och vår kosnumtion av andra varelser förstör planeten och tillför inget posetivt. Utan rovdjur och ekologi skulle vi fortfarande plaska runt i haven som blågröna alger… Om människan fortsätter att äta kött som vi gör idag kommer det snart bara finnas alger kvar på det här klotet… :-)

#15 Håller i princip med dig angående avel av djur. Speciellt när det handlar om arter och raser som inte är sunda eller anpassade för livet som husdjur. Katter och hundar som det finns ett överflöd av hemlösa individer av är det vansinne att föda upp fler av. naturligtvis ska man i första hand försöka skaffa en omplacering före att köpa ett djur från en uppfödare, och djur ska aldrig, aldrig ses som ägodelar utan individer som det är en ära att dela liv med.

Däremot har jag blivit lite cynisk på sista tiden och har faktiskt gjort undantag av den principen. Tror inte att människan någonsin kommer kunna leva utan djur. Det är naivt nog att hoppas på att vi kommer uppnå ett samhälle där vi inte utnyttjar dom som föda, men jag tror att kontakten med djur fyller ett så grundläggande mänskligt behov så vi lär aldrig leva åtskilda. Däremot behöver vi inte samma urval av djurarter att välja bland utan borde kunna nöja oss med ett litet antal arter som i  så långt som möjligt är anpassade efter att leva med oss. Dessa ska naturligtvis vara så sunda och friska som möjligt. Därför anser jag att avel är berättigad- så länge som den görs med den avsikten att få fram sunda, friska och lyckliga djur. Estetisk avel eller avel för att tjäna pengar är inget annat än fel. (även det är väldigt ovanligt att uppfödare tjänar pengar på sin uppfödning)

Ett exempel är tamråttan- ett djur som varit dometicerat i lite över hundra år vilket med råttans reproduktionstakt ger väldigt många generationer. Idag är det en enorm skillnad mellan den tama och den vilda brunråttan- sätt dom bredvid varandra och det är svårt att tro att det ens varit samma art en gång, lite som hund och varg. Till och med beteendet är annorlunda, och en tamråtta har ingen chans att överleva i det vilda. Råttan som av naturen är ett extremt anpassningsbart djur trivs kanonbra i fångenskap och det är inte svårt att tillfredställa dess behov. (Faktum är att den vilda råttan väljer att leva i människans skugga och med hjälp av oss har erövrat så gott som hela världen, för några hundra år sedan fanns den bara i indien- nu finns den överallt) Ska framtidsmänniskan ha ett husdjur som är litet, socialt, trevligt och lättskött är tamråttan den givna kandidaten. Problemet är att korkad avel lett till att de lätt blir sjuka och lever väldgt kort tid ( visserligen längre än sina vilda kusiner men långt under sin potential). I andra länder har man lyckats avla fram mer hälsosamma djur. Jag skulle gärna stödja en sådan avel om uppfödarna i sverige riktade in sig mer på hälsa och livslängd och mindre på fina färger eller teckningar. Tror det skulle gynna både råttan och mänskligheten.

#17 Jag menar verkligen inte att vara otrevlig på nåt sätt men det är klart att man inte tror att husdjursavel kommer upphöra, om man själv brinner så för en djurart och vill ha dess sällskap. Om inte ens vi djurrättare kan avstå, hur ska då andra kunna göra det?

Jag har självklart full förståelse för vad du menar - jag tror inte heller att alla djur far illa av att vara våra kamrater och i framtiden kanske vi kan ha ett fint utbyte med varann men så länge vi har det här sjuka systemet med påtvingad uppfödning (främst för mat), anser jag att det är en del av den grundläggande djurrättsfilosofin att arbeta mot uppfödning generellt.

Men jag dömer verkligen, verkligen ingen som uppskattar sällskapet av djur - jag älskar mina katter gränslöst. Bara vi reflekterar över varför vi har de här djuren, varför vi föder upp dem osv.

Nu har jag bara skummat igenom alla inlägg lite :p  men min tumregel nuförtiden är iaf att om individen själv väljer att vara hos mig - då är det lugnt. Jag har haft med mig mina råttor ute och de har följt efter mig dit jag gått. Hundar, katter mm brukar ju också gå bra.

Fast det är ju förstås inte alltid så enkelt.. nu har min far en ny omplaceringshund som nog skulle kunna tänka sig att sticka om man inte höll koll. vi håller honom kopplad eftersom vi är oroliga för att han ska bli skadad i trafiken mm.. fast drömmen så klart är att man ska slippa kopplet.

eftersom jag insett att min överdrivna oro för vad som kan hända ofta kan resultera i minskad frihet för djuren som bor hos mig så har jag dock valt att avstå från att ha några fler tills jag känner att jag är mogen. det är tomt som fan men jag anser att deras bästa går före mitt intresse av att ha dem som sällskap. det är en bedömningsfråga. som att skaffa barn.

jag tycker faktiskt inte längre att det är ok med burfåglar och fiskar eftersom bägge är fast på begränsad yta utan möjlighet att uttrycka sina naturliga behov (förstår att det inte alltid är så med fiskar men jag tycker risken är för stor att de som köper fiskar behandlar dem illa så det bästa vore om de lägger ner uppfödningen helt).

#18 Nej precis- huvudsaken är att man reflekterar över det och jag har varit inne på samma linje som du i många år, men har ändrat mig. Tycker inte uppfödning strider mot djurrätttssprincipen ( inte min princip i alla fall- vi har ju alla olika grundsyn) så länge som det sker med djurens bästa för ögonen, vilket dessvärre sällan är fallet…

Om ingen föder upp husdjur. Hur kan det då bli några att omplacera? Eller ska alla ta hand om en gatuhund från någonstans och föra in en mängd mer eller mindre obotliga sjukdomar?

#21
Nej, som sagt: Jag kommer va lycklig den dag vi inte behöver omplacera. Då har vi ju nått jättelångt!

Jag känner många utländska omplaceringshundar och friska är de också.