Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (19) Senaste inläggen

Djurrätt & Veganism Frukterian (Diskussion och recept) Frågor och tips Föreläsningar / videos / audios Hälsa och Nutrition Hygien, kosmetika och kemtekniska produkter Information om sajten Köpes / Säljes / Bortskänkes Köttersättning Konservering (vin, sylt saft, inläggningar osv) Klotterplanket Miljö O.T. (Off-topic) Politiska frågor Restauranger Shopping Träning Undersökningar Kluringar Tävlingar Topplistor Vegankost Veganprat Veganska matprodukter Veganföräldrar Veganska textiler, kläder & skor Recept (Varmrätt & Övrigt) Recept (Efterrätter & Förrätter & Godis) Recept & Diskussion (Glutenfritt) Recept (Pålägg) Recept (Såser) Recept (Rawfood - Råkost) Recept (LCHF-vegan) Recept (LFD Low Fiber Diet)
O.T. (Off-topic)

Vem bestämmer om ni ska ha barn?

2016-08-21 15:38 #0 av: vendelay

Jag postade detta inlägg tidigare på en annan sajt men den blev borttagen. Jag kan personligen inte se vart min tråd bryter mot någon sajtregel (ja, jag har läst den specifika sajtens regler också) men jag antar att det är upp till sajtvärdarna att bestämma. Så om ni känner igen inlägget är det därför.

MYCKET VIKTIG INFORMATION! Alla som har en livmoder är inte kvinnor. Det går till exempel att identifiera sig som ickebinär och vara gravid, eller som man och ha en livmoder. Detta MÅSTE respekteras, annars kommer era kommentarer att tas bort. Anledningen till detta är för att alla har rätt att må bra, att respekteras och att vara sig själva så länge ingen annan skadas av det.

--------------

Vem har rätt att bestämma om ni ska behålla barnet? Jag tycker att det känns så självklart att den gravida måste ha mest makt. Om den gravida ska genomgå en graviditet med allt vad det innebär och en (troligen) smärtsam förlossning och därefter kunna fatta ett beslut om barnet ska stanna eller adopteras bort. Eller om den gravida ska genomgå en abort, vilket kan vara otroligt påfrestande och mycket svårt, inte minst psykiskt. Men å andra sidan måste väl partnern ha något att säga till om också?

Om vi kallar den gravida för X och partnern för Y. Tänk om Y inte vill ha barn, har Y då rätt att "tvinga" X att genomgå en abort? Har inte Y i och med samlaget tagit på sig ansvaret för en eventuell graviditet? Men olyckor händer, kondomer spricker och p-piller är inte 100% säkra. Tänk om X inte vill ha barn, inte vill föda men Y vill ha barn? Får Y "tvinga" X att behlla barnet, genomgå graviditeten och förlossningen? Y kanske inte själv har möjlighet att bli gravid.

Med "tvinga" menar jag t.ex. att tjata eller försöka framkalla skuldkänslor och liknande.

Det finns inga rätt eller fel, men många olika synpunkter och tankar. Jag vill gärna höra vad ni tycker!

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-21 15:43 #1 av: Calcifer

Det är alltid den gravida som har slutgiltiga valet i ekvationen, punkt. Det finns inga andra alternativ som är humana. Naturligtvis får den andra parten ha åsikter, jag tycker till och med man ska uppmuntra till åsikter från dem. Men i slutändan är det inte rimligt att 1) tvinga någon genomgå en abort om de inte vill, 2) tvinga någon genomgå en graviditet och sedan en förlossning om de inte vill. 

Sen går det ju att debattera kring om t:ex den andra parten inte vill att barnet ska födas om det ändå går att tvinga dem att betala underhåll osv. Men gällande själva graviditeten så går det inte att låta det vara någon annans val än den som är gravid.

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-08-21 15:43 #2 av: Halvdansken

Jag är hetrokvinna, med livmoder, men har aldrig velat ha barn. Så det har jag alltid sagt när jag inlett ett nytt förhållande. 
Har aldrig varit nåt problem. Är 55 nu. Inga barn.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2016-08-21 15:45 #3 av: vendelay

#1 Hur tänker du kring det du skrev om underhåll, om du vill berätta? Går det att tvinga den andra att betala underhåll? Barnet är till hälften partnerns även om denne inte vill ha barnet. Eller ska det få gå att helt ta avstånd från barnet? Partnern kanske inte har finansiella möjligheter att betala underhåll och så. 

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-21 15:46 #4 av: vendelay

#2 Vad skönt att du känner att dina önskemål respekteras men hur tänker du kring frågan jag ställde? Ifall du hade blivit gravid, vad hade hänt då?

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-21 15:50 #5 av: Herveaux

Jag håller med #1 som formulerade det hela väldigt bra. Tummen upp

Är inte påläst om ämnet, så om det inte finns, så borde det finnas möjlighet för Y att göra en "juridisk abort" så att Y inte kan krävas på tex. underhåll.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-08-21 15:53 #6 av: Calcifer

#3 Det är en svår fråga. Om båda parter villigt haft samlag så går det ju att påstå att man får ta sitt ansvar för eventuella konsekvenser. Även om mannen inte vill ha barn så är konsekvensen alltså att betala underhåll. Men samtidigt är det svårt att säga direkt det ena eller det andra. Mannen kan ju även helt hux-flux ändra sig kring frågan och komma 5 år senare och kräva umgänge med barnet, och då kan mamman inte bara säga nej hur som helst. 

Från personlig erfarenhet vet jag att det inte är helt omöjligt att det händer. Mina föräldrar gjorde slut innan jag föddes, min mamma fick göra DNA test då min "pappa" påstod att hon horat runt = jag kunde omöjligt vara hans dotter. Mamma behövde underhåll eftersom hon inte hade någon stark ekonomi. När jag var 4 trots att han enbart träffat mig 1-2 gånger när jag var nyfödd krävde han umgänge och vann till slut det och varannan helg fick jag pendla 2 timmar för att vara hos en främling som aldrig gjorde det för min skull utan det handlade om någon slags korkad princip. När jag var 14 slutade jag åka dit och har inte träffat honom sedan dess och vill inte göra det heller.

Det är inte ett perfekt system och det är hemskt svårt att säga hur det borde se ut. Jag tror det är omöjligt att ha något som är hugget i sten, utan man måste gå efter fall till fall och utvärdera vad som är bäst. Generellt tycker jag kanske inte att det ska gå att tvinga någon att betala underhåll i 18 år, men samtidigt tycker jag inte heller att man ska automatiskt få ändra sig efter x antal år och bestämma att man visst vill vara förälder och ska ha tillgång till sitt barn. Och samtidigt så finns det ju människor som genuint växer upp, mognar, och inser att deras liv inte kommer vara så rikt det borde om de aldrig får en chans att lära känna sitt barn och de skulle kunna bli en helt underbar förälder. 

Det är som sagt en himla komplicerad fråga för det finns så många olika faktorer. Men det jag tycker är viktigast är att det alltid är barnets välmående som kommer först och jag önskar det var omöjligt för någon part att använda barnet för att få makt över den andre.

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-08-21 15:54 #7 av: Alyssa

Den som är gravid bestämmer. Ingen tvekan om saken. Den andra personen får givetvis ha åsikter men i slutändan är det den som är gravid som bestämmer. Det är en ganska komplex situation dock... Om jag hade blivit gravid(och ville behålla) och min pojkvän inte hade velat behålla barnet hade det ju varit en olidlig press. Han hade kanske till och med lämnat om jag behöll det. Det är ju ohyggligt svårt och vill man olika saker så kommer det utan tvekan att bli tufft men som sagt, den som är gravid bestämmer. Nu va det jag skrev ovan hypotetiskt. Varken jag eller min pojkvän vill ha barn i nuläget. 

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-08-21 16:34 #8 av: Loris M

En otroligt svår och komplex fråga, tycker jag. Jag kan tycka att den som bär barnet har lite mer rätt att bestämma just av den enkla anledningen att det är hens kropp. Men samtidigt om vi säger att X vill behålla barnet men inte Y och X då gör det också så är det jättetuff och orättvis situation för Y. En del (som ex. #2) inte vill ha barn överhuvudtaget och det måste de ju ha rätt till.

När X bestämmer sig för att behålla barnet så fråntar hon Y den möjligheten som #2 har. Flera nämner underhåll men det är kanske inte det största problemet. Även om vi säger att Y och X bestämmer att X ska inte kräva Y på underhåll eller att träffa barnet någonsin, så kvarstår faktum att Y ändå har ett barn som hen inte vill ha. Jag skulle inte vilja leva med den vetskapen. Det skulle vara jättejobbigt. För att inte tala om när barnet växer upp och ev. söker upp Y och kräver svar. 

Det finns nog ingen lösning som är helt perfekt eller rättvis i den här situationen. X har rätt att behålla sitt barn men Y har också rätt att välja bort föräldraskap och barn.

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-08-21 16:39 #9 av: Loris M

#0 Om du vill får du gärna posta samma inlägg på Lika villkor. Det här är mycket intressant tycker jag och något som passar alldeles utmärkt att diskutera där. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-08-21 16:53 #10 av: vendelay

Förlåt för OT nu men tack för att ni finns allihop. Jag blev så himla ledsen när mitt inlägg togs bort från den första sajten jag postade detta på, för jag tycker inte att det finns någon ordentlig anledning att ta bort det. Så kommer alla ni och respekterar att alla gravida inte är kvinnor osv, och både Veggie4every1 (sajtvärd här på Vegan iFokus) och du, Loris M, erbjöd mig att posta det på era sajter. Det gör mig så otroligt glad att det finns folk som faktiskt bryr sig. Hjärta

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-21 17:03 #11 av: vendelay

#5 Ja, det kan en tycka, men X kan ju aldrig göra det på samma sätt. Om vi ska säga det på det värsta sättet som finns så måste ju X antingen döda något som lever inuti X eller föda barnet och sedan lämna ifrån sig barnet. Allt ansvar hamnar på X även fast båda var villiga att ha samlag. Det tycker jag känns så otroligt orättvist! Ledsen

#6 Jättebra skrivet. Jag är ledsen att det blev som det blev för din del, det viktigaste måste ju alltid vara barnets mående men det är kanske svårt att få igenom i vissa fall (t.ex. om barnet inte vågar säga ifrån eller så). Du har rätt i att det är komplext.

#7 Ja, jag förstår hur du menar. Det är också det jag menar med att "tvinga" som jag skrev i #0 - att hota med att lämna om du inte gör abort t.ex. Att genomgå en abort kan ju vara en otroligt stor och hemsk händelse.

#8 Du tar upp många viktiga punkter. Jag skulle inte heller vilja leva och veta att jag har ett barn som jag inte vill ha. Hur ska jag någonsin kunna förklara det för barnet, om det blir som du beskriver, att barnet söker upp mig? Och om det verkligen var en olycka, om vi skyddade oss ordentligt men någon ändå blev gravid, går det att tvinga mig att vara förälder till ett barn jag inte vill ha? Men samtidigt, är inte barnets bästa det viktigaste - jag har ju på ett sätt gett min tillåtelse till att graviditeten skulle kunna inträffa när jag väljer att ha sex, ska jag verkligen kunna få bara gå därifrån?

Det här är så intressant och jag är så glad att ni är så många som vill diskutera det! Kramas

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-21 17:22 #12 av: Herveaux

#11 Jag uttryckte mig nog otydligt, jag menade att om X vill behålla barnet men att Y inte vill det och deras relation upphör p.g.a graviditeten eller att X och Y inte hade en relation innan samlaget, så borde Y kunna göra en form av juridisk abort om Y inte vill ta ansvar för barnet i form av tex underhåll (då skulle heller inte Y senare i barnets liv kunna kräva umgänge med barnet tex.).
X ska alltid ha rätt till sista ordet om graviditeten ska avbrytas eller fullföljas.
Men som flera har nämnt, det är en intressant, men svår och komplex frågeställning.

X eller Y kan inte kräva av den andre att bli (eller vara en närvarande) förälder men då måste också X, liksom Y, vara beredda på konsekvenserna för deras ev. relation som en oplanerad graviditet kan ge.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-08-21 17:43 #13 av: Calcifer

En del människor störs inte av att veta att de har ett barn biologiskt någonstans därute, och ser det inte som en större grej än om de skulle donerat sperma som användes till donation genom ett officiellt system. Och en del barn störs inte heller av att deras biologiska pappa inte vill vara med i bilden, jag är en av dem. Det gjorde mig mer illa att min biologiska pappa försökte tränga sig in i min värld och jag hade varit lyckligare om han aldrig hade hört av sig. Jag har två starka fadersfigurer i min mammas exman och hennes nuvarande man, som ställt upp, skjutsat till träningar, lärt mig åka slalom, övningskört med mig osv. Mer än vad min biologiska far någonsin gjorde ens när han var med i bilden. Men det är såklart svårt, en del mår dåligt av att veta att en förälder inte vill ha med dem att göra. 

Sen blir det ju mer komplicerat om t:ex fadern x antal år senare skaffar familj med en ny partner för då har ändå första barnet syskon biologiskt och där kan det bli jobbigt. 

Det är ett tungt ämne och finns så himla många faktorer och "tänk om" situationer.

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-08-22 11:45 #14 av: TicTac

Jag känner att var och en har makt över sin kropp. Kvinnor får därigenom också makten över ett ofött barn.

Män får helt enkelt ta större personligt ansvar för var de stoppar pillen så att en "olycka" inte påverkar dem alltför stort eller där de automatiskt har större inflytande bara genom att vara där. En kvinna som är osäker på sitt förhållande med sin partner kommer vara mer benägen att göra abort än en kvinna som känner att han är mannen i hennes liv.

Men vad vet jag? Det är en situation jag aldrig kommer att befinna mig i.

Anmäl
2016-08-22 12:52 #15 av: vendelay

#14 Kom ihåg att det inte bara är kvinnor som kan bli gravida och inte bara män som är partnern. Föreslår att du istället skriver "den gravida" eller "hen" eller liknande.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-22 12:56 #16 av: Herveaux

#15 Ursäkta OT men jag har missat att skriva det i tidigare inlägg, men tycker det är så j*kla bra att du är noga med att understryka att det inte bara finns två kön utan att det finns ett helt spektra av könsidentiteter! Hjärta

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-08-22 13:08 #17 av: vendelay

#16 Hela tråden är OT, så inga ursäkter behövs SkrattarKramas Det är jätteviktigt, alla ska känna sig välkomna att delta och alla ska bli respekterade för dem de är.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-23 08:49 #18 av: [Túrwen]

Det är den gravida som bestämmer helt klart! Det är trots allt den som ska bara på ungen i 9 månader och individen bestämmer själv över sin egen kropp. Man kanske inte vill ha barn eller så tillåter inte livssituationen iust då att man skaffar barn. 

Jag vill inte ha några barn och jag har alltid sagt att om jag mot allt förmodan skulle bli gravid gör jag abort. Jag är dock öppensinnad för att om jag verkligen skulle älska mannen och ville vara med en viss man så hade jag valt och genomgå graviditets. Antagligen hade jag inte känt mig likgiltig för (mitt)  barn som jag gör nu...

Anmäl
2016-08-23 17:05 #19 av: vendelay

#18 Nej, det är såklart omöjligt att kunna tänka sig in i den situationen, speciellt om en inte själv varit gravid. 

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-24 17:20 #20 av: Ominous

Jag har alltid varit en stor och stolt förespråkare för "den gravida bestämmer". Din kropp, du bestämmer. Men för mig handlar inte det inte bara om ens kropp, utan om rätt att bestämma över sitt eget föräldraskap. Jag tycker ingen ska tvingas att bli förälder, varken den gravida eller den som gjort den andra gravid.

Jag är alltså lika mycket för Y's rätt att  inte vara skyldig att närvara eller bidra ekonomiskt. Däremot skulle jag aldrig någonsin acceptera att försöka tvinga någon att genomgå en abort. Kan såklart vara en fin linje mellan att argumentera/framföra åsikter och att emotionellt utpressa.

Tex om jag var Y och gjort någon gravid av misstag hade jag kunnat säga till X att jag inte kan fortsätta förhållandet, då jag hade känt mig sviken.(Jag är alltid noga med att jag inte vill ha barn och inte indenterar det med samlaget) Men detta skulle även tolkas som emotionell utpressning. Det är viktigt att lugnt diskutera det utan att bli upprörd och acceptera den andras val, bådas val. 

Jag tycker hela frågan är väldigt komplicerad och jag tror inte det finns någon bra lösning tyvärr. Det är hemskt att vi lever i en värld där preventivmedel till kukbärare(förutom kondom och sterilisering) inte finns tillgängligt.  Det borde finnas, och bums. 

Min åsikt är iallafall att föräldern som inte hade rätt att göra aborten ska ha rätt att välja bort graviditeten och föräldraskapet juridiskt. Dvs, den andra parten kan inte kräva några som helst pengar eller att hen ska närvara.

Jag hade även önskat att samhället slutat kalla Y's för rövhål och oansvariga. För, för mig är dessa personer inte mer eller mindre oansvariga än folk som gör abort.
(Förutsatt att personen var ärlig tidigt och inte kom på det efter födsel eller liknande, ni förstår vad jag menar förhoppningsvis).

Att göra abort är inget någon ska klandras för heller, vill vara tydlig med det. 

Så alltså tycker jag att X har rätt att behålla Y's biologiska barn, men inte rätt att kräva pengar/hjälp.

Anmäl
2016-08-24 17:53 #21 av: vendelay

#20 Jag är en sån som klandrar Y och kallar dem för rövhål men när jag läser det du skriver blir jag lite fundersam. Du har ju faktiskt rätt. Jag skulle aldrig säga att någon som gör abort har gjort fel, så kan jag verkligen påstå att juridisk abort vore fel? Jag måste fundera på det här.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-24 18:46 #22 av: Ominous

#21
Det är en normal reaktion man har. Eftersom när man tänker på såna situationer så är barnet redan fött, då tycker man att det är bådas ansvar. Man vet ju inte hur diskussionerna såg ut i det tidiga stadiet av graviditeten.

Jag vet flera (cis)-män som varit i denna situationen, både som gjort sitt bästa och de som bara betalar. Det är nästan alltid barnet som blir lidande. Att ha en förälder som blev tvingad in i föräldraskapet slutar inte alltid bra. Hade en nära mig som hade en pappa han träffade kanske engång om året max, och pratade knappt annars. Hans pappa hade varit tydlig med att han inte var intresserad av barn(innan födseln) och det var ett väldigt kort förhållande. Jag tror med handen på hjärtat att han varit lyckligare om hans pappa var död eller inte existerade .

Det är ju bara anekdot och egentligen irrelevant. Vad jag menar är att den här kulturen att pushar personer att de "måste" ställa upp för att inte dömas gör att vi får flera oengagerade och faktiskt dåliga föräldrar. 

Men jag ska erkänna att jag själv inte ser biologiska band speciellt starkt överhuvudtaget. Så kan vara svårt för mig att förstå. Jag är lite av att föräldrar får man förtjäna att vara, samma sak med familj.

Ett barn kanske har ett enormt behov att veta vem hens föräldrar är. Det tror jag faktiskt många har. Frågan är vad som skulle vara bäst rent generellt, det vet inte jag. 
Man kan ju ha en biologisk förälder man inte träffar för än man är äldre och bara vid korta träffar, ungefär som en spermadonator. Då växer man inte upp med sorgen och får det behovet

Anmäl
2016-08-24 18:55 #23 av: vendelay

#22 Jag tycker inte heller att biologiska band inte är speciellt viktigt, jag håller med om att för att få räknas som familj ska en ha förtjänat det. Det är inte för barnets skull som jag tycker att Y ska stanna, utan för den gravidas. Det blir såklart mycket krångligare om de redan kommit överens om att inte ha barn och Y verkligen tydliggjort att hen inte vill ha barn! Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka såhär: X kanske inte klarar av att göra en abort, det är ju för många väldigt laddat och känslosamt. Att gå igenom en graviditet är ju inte heller enbart solsken, speciellt om en kanske inte ens vill vara gravid. Jag tycker att det är så fruktansvärt orättvist att allt ansvar hamnar på den gravida, om X inte klarar av att göra en abort måste X ju föda fram barnet och bestämma vad som ska hända sen. Är det verkligen rätt att Y bara ska få försvinna då och fortsätta sitt liv? 

Samtidigt känner jag också många vars föräldrar inte velat ha barn och jag tycker inte att alla som råkar göra barn är föräldramaterial. Självklart är det bättre att vara borta ur barnets liv om Y ändå bara tänker sabba det (bryta löften, inte visa tillräckligt med kärlek osv). 

Det beror helt på just den exakt situationen. Det är väldigt många om och men.

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-24 19:16 #24 av: Ominous

Ja, hela frågan i sig är väldigt orättvis på flera håll. Blir aldrig rättvist. Men vad jag tycker är viktigt är att inte "straffa" den ena partnern för att den andra inte ska få det jobbigt. 

Jag ogillar starkt när folk säger att om man har sex får man skylla sig själv och acceptera sin föräldraroll/att man måste betala. Jag tycker det är fel och gammalmodigt, sex är så mycket mer än barnskapande.

Men samtidigt finns det en poäng att man får ta konsekvenserna. Fråga är bara vad konsekvenserna "ska" vara.

 Jag förstår att abort kan vara otroligt jobbigt, och att graviditet kan vara det. Det är inte något jag behövt uppleva själv. Men om man inte klarar att gå igenom en abort eller vill ta hand om ett barn själv så kanske man får göra just det? Tänka på att det är konsekvensen och klarar man inte av det får man kanske låta bli vaginalssex? 

Det tar självklart emot att säga så, då jag vill att sex ska vara för alla(vuxna medgivande). 

Men det känns ju mer orättvist, enligt mig, att tvinga någon betala eller att bli förälder utan ens valet att göra abort. Jag känner att det blir fel att ta ifrån valet från en part för att den andra inte klarade av det. Blir ju inte mer rätt.

Min personliga åsikt av konsekvenserna är alltså ungefär såhär:
Som kukbärare som har samlag med någon som riskerar att bli gravid får man acceptera att de har rätt att behåll ditt biologiska barn, oavsett vad du tycker om det. Du får även acceptera den frustration och ev sorg/nedstämdhet kring det. Man bör inte heller ha rätt att ångra sig och kunna kräva umgänge om inte den andra föräldern godkänner det, tills det att barnet är 18år och kan bestämma själv.

Som livmoderbärare.
Om du blir gravid får du acceptera att den andra parten inte måste och kanske inte vill närvara, om du väljer att inte göra abort. Vill hen inte närvara får man underhåll av försäkringskassan. Om hen väljer att göra en "juridisk abort" har du inte rätt att tjata eller kräva pengar/umgänge av personen.

Att försöka smutskasta personen bör kunna ses som förtal/trakasserier(i väldigt extrema fall alltså)

Anmäl
2016-08-24 21:53 #25 av: vendelay

#24 Jag kan inte komma på en enda anledning till att inte hålla med dig. 

En annan sak, irrelevant kanske, men jag tycker att det här är intressant. Du behöver självklart inte svara om du inte vill! Om Y har oskyddat sex med X, ändrar det på konsekvenserna? Det är såklart bådas ansvar att skydda sig ändå men om vi utgår från att Y i detta fall har snopp så kanske hen inte gillar kondomer av tusen olika anledningar. Vad händer då om X inte vill göra abort fastän de inte vill ha barn?

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-25 18:41 #34 av: Ominous

#25 
Jag tycker det är precis som du sa, bådas ansvar. Snopp eller slida så är det bådas ansvar att se till att ett skydd finns. Vill den andra partner inte ha ett visst skydd så får man komma överens om ett annat, eller inte ha sex. Säger Y att hen inte vill ha kondom och X går med på sex ändå så har ju båda gjort lika fel.

Så jag tycker inte det gör någon skillnad överhuvudtaget. Det finns liksom inget "hen hade inte skydd", utan "vi hade inget skydd".

Men säg att X inte kan/vill ta hormonella preventivmedel och endast ha kondom, och Y pressar X att ha sex ändå. Det är ju såklart fel, men det känns mer som ett moraliskt fel än ett lagligt fel. Det blir "hen sa, hen sa". Det tycker jag inte är något som ska bestämmas av lagen. 

Anmäl
2016-08-25 18:48 #35 av: vendelay

#34 Nej, jag tror jag förstår!

Veganism Savvity (English)
Vegan iFokus (svenska)

Anmäl
2016-08-26 21:32 #36 av: kae

Alla borde förstå att det alltid finns en risk att impregnera någon, oavsett vilket preventivmedel man har. Om man absolut inte vill ha barn får man väl sluta ha sex med folk där risken finns. Bara helt stört att tvinga någon göra ett smärtsamt och ev. psykiskt påfrestande ingrepp, speciellt när det gäller ett barn. Man kan ju även vända på frågan, om Y verkligen vill ha barn men inte X... Ska X då bära barnet i 9 månader, föda det och ge det till Y?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.