De flesta veganer som inte vill riskera att få nervskador/hjärnskador om några år då förråden tar slut brukar ta sådana tabletter eller äta mycket mat berikad med B12. Jag äter både tabletter och berikade produkter.

Jag äter berikade produkter och tar tillskott - visst kan en säkert få i sig mängden via födan, dock så är det i praktiken svårt, inte sagt att det är omöjligt. Jag har testat i par månader utan - mina nivåer visade sig vara bra - dock så tar det år innan en eventuell brist uppkommer.
Ägg, mjölk, mjöl, gryn, kött etc är allihop berikade av B-12 direkt i slutprodukten eller i något utav produktionsstegen.

Nutrition Facts håller sig oftast sakliga och presenterar trovärdiga källor:

"Well, using the formula we just learned, 1.5 plus 0.01 times the quantity (x minus 1.5) equals 4 to 7; solve for x. I'll wait… Once a day, 250 micrograms or more is all we need. You can put it next to your toothbrush to remind yourself.

The reason we can't absorb more than about 1.5 at a time directly through our receptors is that they get filled up. But it only takes about 4 to 6 hours to unload their cargo into the body and then they're back in business.

So if we got B12 three times a day -- breakfast, lunch, and dinner -- we could absorb 1.5 each time and end up with 4.5 at the end of the day, which is all we need, and those kind of doses we can get from four to five foods.

The so-called "daily value" on Nutrition Facts labels for B12 is 6 micrograms. So as long as each serving contains 25% of our daily value, then we can eat a serving of B12-fortied foods at every meal, and we wouldn't have to take supplements at all!

So, for example, there's a vitamin B12-fortified nutritional yeast. Two teaspoons counts as a serving, so you could sprinkle that on your meals. But that would cost a few dollars a weeks, as opposed to just a few pennies a week for B12 supplements.

Whichever path you choose, these are not just recommendations for people eating plant-based diets. They're for anyone who wants to get a cholesterol-free source of vitamin B12."

Nutrition Facts har en kunskapsserie om bland annat vitamin B12 - kolla mer här och här. Ett lustigt inslag i serien finns även här.

Jack Norris som skriver mycket om motion och kost har en hel del adekvata sammanfattningar på sin hemsida, rekommenderas!

Denna kosten ska ju hålla mig livet ut så jag tar inga risker med B-12. Jag äter ett tillskott av methylcobalamin var eller varannan dag.

Nej jag tar inte B12-tillskott, det är helt onödigt så länge man äter det vi är gjord för att äta; linser/bönor, nötter/frön, gröna blad, grönsaker och frukt. Vi har nämligen bakterier i tarmarna (om man inte dödar dom med antibiotika och ohälsosam mat) som producerar B12 så länge dessa bakterier får de råvaror de behöver, bl.a. en mineral som heter kobolt som finns i rikliga mängder i linser, bönor, nötter och frön.

Jag tar tillskott plus att en del produkter som sojamjölk innehåller det. Jag har känt några som har haft rejäl brist på B12 så visst kan man riskera att få det.

Näring: Så om jag förstått, då är jorden utarmad numera pga av vår behandlign mot vår planet så oavsett om du är blandkostare eller vegna så riskerar du att få B12- brist om du inte äter tillskott eller inte.

Eftersom vi har glutenintolerans i vår släkt och en konsekvens av odiagnotiscerad sådan kan bli B12- brist som består när man övergår till glutenfri kost plus att jag är Vegan, så äter jag b-12- tillskot.  Jag borde vara bättre på att tabletterna än jag är.  Mitt mål är att övergå till b-12 sprayen som Pernilla Berg säljer, men varje gång jag har pengar, så är sprayen slut på lager.  Att spraya på tungan eller maten är konstigt nog lättare för mig att komma ihåg än att ta tabletter….

Men har ni alla kollat upp så att ni behöver ta tabletter? Jag har varit hos läkaren och de enda som jag behövde ta tabletter för var min järnbrist. Tycker att det låter onödigt att ta tabletter om man inte har brist på något, i detta fall B12.

kelfwing;
Det är sant att jorden hos icke-ekologiskt jordbruk innehåller mindre näring än normalt, men det är inte något större problem och är man orolig så kan man alltid välja ekologiska linser/bönor, nötter/frön, det är inte särskilt mycket dyrare. Är man ändå orolig kan man alltid testa B12-nivån med blodprov en gång per år. B12-brist är inte heller något man bara vaknar upp med, man får symptom långt innan det blir allvarligt.

Det finns ingen anledning att skrämma upp läsarna här, förutom om man har ekonomiska intressen. Ingen behöver vara rädd för vår naturliga föda!

 Näring: Jag väljer alltid ekologiskt….

Det där att man inte bara vaknar upp med B12-brist innan det är allvarligt och det bara att ta B12- prov varje år är ju inte riktigt sant. Min morfar har B12-brist och äter B12-vitamin (och han är blandkostare) och han hade inga symptom förrän det blev allvarligt..

Angående blodprov som jag har förstått att det inte säkert att blodproven på B12 går att lita på. Men jag har ju ingen läkare så jag vet inte…

"Det finns ingen anledning att skrämma upp läsarna här, förutom om man har ekonomiska intressen. Ingen behöver vara rädd för vår naturliga föda!"

Vad som ingår eller inte i definitionen av 'naturliga föda' vore tacksamt att se trovärdiga källor på. Naturlig, som beskrivande i sammanhanget angående kost och näringslära, vilar på vaga grunder. Oftast ytterst subjektiva sådana, som personliga erfarenheter, härledningar sprungna ur religion, kommersiella intressen (vi vet väl att animalisk LCHF/PALEO/Blodgrupps dieten är naturlig, häda inte! ;D)…

Med tanke på att flertalet studier bekräftar svårigheterna med egenförsörjning (rättare sagt, bakterier i nedre tarmsystemet som producerar) av vitamin B12 - samt att ett tillskott inte utgör något hinder - oavsett om en är växtbaserat eller blandat med animalier - så är det den säkraste vägen. Visst kan en klara sig utan rent tillskott, om en förtär berikade produkter som mjöler, gryner, sojadrycker dylikt, annars finns det en påtaglig risk att brist kommer att utvecklas.

Nutritonfacts sammanfattar en del av det här:

"//Here are the recommendations I posted:

In my professional opinion, the easiest and most inexpensive way to get one’s B12 is to take at least 2,500 mcg (µg) of cyanocobalamin once each week, ideally as a chewable, sublingual, or liquid supplement (you can’t take too much–all you get is expensive pee).

Or, if you’d rather get into the habit of taking something daily (instead of once-a-week), I recommend at least 250mcg (I know the math doesn’t “add up” but that’s due to the vagaries of the B12 receptor system — I’ll record and upload a video showing how I arrived at these recommendations).

Or, if you’d rather get it from B12-fortified foods instead of supplements, I’d suggest three servings a day, each containing at least 25% of the “Daily Value” on its label (again, I’ll explain). Such foods can be as exotic as a certain type of “nutritional yeast” or as simple as a bowl of Cheerios."

Länkar även till en studie utförd i Storbritannien angående vitamin B12 bland diverse blandkostare och vegeterianer:

"

Results

Mean serum vitamin B12 was highest among omnivores (281, 95% CI: 270-292 pmol/l), intermediate in vegetarians (182, 95% CI: 175-189 pmol/l), and lowest in vegans (122, 95% CI: 117-127 pmol/l). Fifty-two percent of vegans, 7% of vegetarians and one omnivore were classified as vitamin B12 deficient (defined as serum vitamin B12 < 118 pmol/l). There was no significant association between age or duration of adherence to a Vegetarian or a Vegan diet and serum vitamin B12. In contrast, folate concentrations were highest among vegans, intermediate in vegetarians, and lowest in omnivores, but only two men (both omnivores) were categorised as folate deficient (defined as serum folate < 6.3 nmol/l).

Conclusion

Vegans have lower vitamin B12 concentrations, but higher folate concentrations, than vegetarians and omnivores. Half of the vegans were categorised as vitamin B12 deficient and would be expected to have a higher risk of developing clinical symptoms related to vitamin B12 deficiency."

Med "vår naturliga föda" menar jag givetvis den mat vi är gjord för att äta, den mat vi åt innan industri, jordbruk och uppfinnandet av vapen, verktyg och eld. Precis som gräs är kornas naturliga föda, och kött är kattdjurens naturliga föda. Kolla vad aporna äter, våra närmsta släktingar. I princip alla apor äter likadant; gröna blad, frukt, nötter och frön, med undantag för schimpansen som vid sällsynta tillfällen även äter ägg, insekter och smådjur.

Studien du hänvisar till är intressant. Ingen av veganerna hade bristsymptom utan mådde hur bra som helst. Att dom hade lägst nivå av B12 har ju ingen betydelse om dom mår bra! Slutsatsen dom drog av studien förtjänar också att belysas; "…would be expected to have a higher risk…"/"torde förväntas ha en högre risk", man skriver alltså inte att dom löper högre risk utan att dom "torde förväntas" göra det. Dom kan inte skriva att dom löper högre risk eftersom det vore lögn, därför skriver dom "torde förväntas". Och även den slutsatsen saknar helt stöd, eftersom vid själva studietillfället så mådde dom som sagt hur bra som helst, och eftersom dom studier och den fakta som finns visar att veganer inte drabbas av B12-brist, förutsatt att dom äter vår naturliga föda och inte lever på pasta, bröd och halv- och helfabrikat.