slitande, ärligt och ambivalent om etik
Hoppas att detta är rätt ämnesord att posta inlägget under…..annars kanske forumvärden kan flytta det? Hur som helst så vill jag börja med att säga att jag inte skriver detta inlägg för att agera internet-troll, provocera eller jävlas med någon….utan för att jag vill lufta en del av mina egna funderingar, och försöker komma fram till hur jag vill leva. Vi får väl börja från början då……Jag har alltid haft lite tudelat förhållande till etik-argumentet för veganism. Här är några frågor som brukar poppa upp: * Visst anser inte jag heller att man ska plåga djur i onödan, utan att de ska ha det så bra som möjligt….men i vilken utsträckning plågas djur i onödan? Har det de ändå inte ganska bra i Sverige? Och vad är alternativet….ha ihjäl alla lantbruksdjur för att industrin ska försvinna? *Om man måste döda för att överleva så har man rätt att göra det. ….men hur många måste det egentligen? *Om det är möjligt att odla utan djur…..och om det inte är det…. måste man äta de djur som ingår i ett jordbruk….skulle de inte lika gärna kunna vara husdjur/dragdjur? *Värdet hos olika djur…..är små lika viktiga att värna om som stora (insekter, fisk, smågnagare)…….hur långt sträcker sig den premissen……och är det antalet "räddade" liv som är viktigt? Hur ska man lyckas leva utan att döda alls….och är det någon vits att alls försöka? Orsaken till att denna fråga känns så viktig just nu, är att jag har sorg. Min älskade hund och livskamrat har gått till sista vilan idag. Jag höll mina händer på hans bröstkorg när hjärtat slutade slå…..och mitt eget hjärta brast när hans blev tyst…..både min partner och mina barn är lika förstörda. Jag har jobbat med lantbruksdjur under en period i livet, och är mycket väl medveten om vilka underbara, kärleksfulla och känslosamma djur de är….både getter, får, höns och kor…… Tanken på att lika fantastiska personligheter som min hund går i graven (eller till slakteriet) utan att någon behöver det, bryr sig eller fäller en tår känns förfärlig…..ja outhärdlig! Det var dags för min hund att gå….han var gammal och sjuk, och hans kropp var slut….till skillnad mot de många miljoner som dör i Sverige varje vecka. …..ändå har jag svårt att helt lägga ned tankarna om hållbarhet, odling miljötänk etc…..jag är bara så full av sorg och motsägelsefulla funderingar. Jag saknar min vän…….hur många vänner av andra arter är det som ingen någonsin får tillfälle att sakna? Jag har svårt att få ihop etiken både för att äta och inte äta djur…. Hur tänker ni? Hur har ni resonerat kring dessa frågor? Nya infallsvinklar mottages tacksamt.
#0 Många intressanta tankar och känslor. Så ledsen att den gamle hunden gått bort, massor av styrkekramar🌺
Det är dock hoppfullt att läsa ditt inlägg och jag känner att din empati för alla djur finns där.
Jag har lite ont om tid just nu så därför återkommer jag lite senare till dina funderingar.
Tar en punkt i taget. Så här tänker jag kring första punkten🙂
"* Visst anser inte jag heller att man ska plåga djur i onödan, utan att de ska ha det så bra som möjligt….men i vilken utsträckning plågas djur i onödan? Har det de ändå inte ganska bra i Sverige? Och vad är alternativet….ha ihjäl alla lantbruksdjur för att industrin ska försvinna?"
Det är lika moraliskt fel att döda djur som har det förhållandevis bra (hur bra man nu kan ha det i fångenskap som produktionsdjur kan diskuteras).
Djuren bör inte vara våra ägodelar att utnyttja och döda oavsett om vi behandlar de "bra" under den korta tid vi tillåter att de lever. Mänskliga djur är inte den enda arten som har ett intresse av att leva och att ta en individs liv i onödan är alltid en våldshandling och moraliskt fel oavsett om det är en mänsklig eller icke-mänsklig individ.
Alternativet är att låta de djur som finns idag leva ut sina liv på bästa sätt och upphöra med aveln av domesticerade djur.
Jag beklagar sorgen. Jag har varit med om samma sak två gånger tidigare och ja, det är verkligen hjärtslitande.
Jag ska försöka svara på dina frågor:
* Visst anser inte jag heller att man ska plåga djur i onödan, utan att de ska ha det så bra som möjligt….men i vilken utsträckning plågas djur i onödan? Har det de ändå inte ganska bra i Sverige? Och vad är alternativet….ha ihjäl alla lantbruksdjur för att industrin ska försvinna?
Svar: Oavsett hur bra djuren har det så är det fel av oss att ta deras liv, vet inte om jag måste skriva mer på den :P Sen så tror jag inte på att vi ska döda lanbruksdjuren utan att vi människor helt enkelt få ta hand om de som finns så länge de lever. Vi får helt enkelt stå vårt kast och ta hand om dem.
*Om man måste döda för att överleva så har man rätt att göra det. ….men hur många måste det egentligen?
Svar: Vet inte om jag förstod din fråga korrekt, men då tror jag att det är väldigt få som behöver det och speciellt om vi slutade ha all mat för oss själva. Då skulle ingen behöva svälta. Vi har hur mycket växtbaserad mat som helst och det skulle bli ännu mer om vi slutade mata slaktdjuren med det :)
*Om det är möjligt att odla utan djur…..och om det inte är det…. måste man äta de djur som ingår i ett jordbruk….skulle de inte lika gärna kunna vara husdjur/dragdjur?
Svar: Jag har inte så bra koll på det där med gödsel osv, jag har inte hängt med i tråden som finns och handlar om just gödsel här på Vegan iFokus. Någon annan har säkert bra svar :)
*Värdet hos olika djur…..är små lika viktiga att värna om som stora (insekter, fisk, smågnagare)…….hur långt sträcker sig den premissen……och är det antalet "räddade" liv som är viktigt? Hur ska man lyckas leva utan att döda alls….och är det någon vits att alls försöka?
Svar: Att vara Vegan innebär att du gör så mycket som är praktiskt möjligt. Att gå runt med mikroskop för att se till att man inte råkar trampa på minsta lilla insekt är nog svårt :P Men att undvika all kött, mjölk, ägg, honung och insekter som finns i mat (karmin) så är det ju väldigt enkelt. Sen att man behandlar alla djuren med respekt är också enkelt. Sen kan man kanske undvika att trampa på den där masken eller myran om man ser den när man går på vägen. Men allt jag räknade upp innan gör så otroligt mycket. Det är en otrolig förändring för oss och världen :)
Punkt två och tre då, så här tänker jag🙂
*Om man måste döda för att överleva så har man rätt att göra det. ….men hur många måste det egentligen?
*Om det är möjligt att odla utan djur…..och om det inte är det…. måste man äta de djur som ingår i ett jordbruk….skulle de inte lika gärna kunna vara husdjur/dragdjur?
Ja, hur många? Inte så väldigt många i vårt moderna samhälle skulle jag vilja påstå. Naturfolk och människor som måste döda djur för att överleva ställs ju inför en helt annan situation. Men det är ingen anledning för mig att glufsa i mig animalier.
Nej, är det absolut ett tvång att hålla en liten del djur pga gödsel så måste man naturligtvis inte döda och äta djuren för det. "Dragdjur" hör dock inte hemma i en vegansk värld.
Kolla våra trådar om gödsel, finns en del bra där.
Sista punkten:
*Värdet hos olika djur…..är små lika viktiga att värna om som stora (insekter, fisk, smågnagare)…….hur långt sträcker sig den premissen……och är det antalet "räddade" liv som är viktigt? Hur ska man lyckas leva utan att döda alls….och är det någon vits att alls försöka?
Jag tycker inte att man ska avsiktligt döda något djur, om det inte handlar om dödshjälp eller försvar. Försvara sig mot angrepp tycker jag att man har rätt till.
Man kan nog inte leva utan att döda alls, men man kan leva utan att avsiktligt döda helt i onödan.
If Not You, Who? If Not Now, When?