Att låta barn bevittna slakt
På vilket sätt är det rätt att lära barn att det är moraliskt rätt döda en annan individ på grund av att den tillhör en annan art?
På vilket sätt är det rätt att lära barn att ignorera sina känslor av empati och se icke-mänskliga individer som egendom som vi har rätt att döda i onödan för vår aptit eller andra ändamål?
Varför vill man avdramatisera någonting så dramatiskt som att ta en annan individs liv?
Det later som om du redan har svaret.

För min del tycker jag att ska man äta kött ska man också kunna bevittna en slakt. Sen får man naturligtvis se till barnet, klarar hen av att se det eller ska man prata om det istället. Jag fick vara med vid slakt som liten, fick ställa frågor och fick förklarat för mig varför man gjorde som man gjorde. Jag har växt upp till en empatisk människa fast jag sett slakt och värnar om alla djur.
mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar
Om inte jag sett slakt som barn hade jag inte varit Vegetarian idag. Såg visserligen en dokumentär om grisar på tv, men det fick tankarna att snurra i mitt elvaåriga huvud och nu firar jag snart 5 år som köttfri. När jag första gången besökte en arlagård och såg att det inte alls ser ut som i bregottreklamen, rörde jag aldrig mer en droppe komjölk. Jag tror absolut på att visa barn varifrån köttet och mjölken kommer, så får han eller hon bilda sig sin egen uppfattning och åsikt.
Medarbetare på Supernatural och Hundparkour
@browniecolt på Instagram | http://browniecolt.blogspot.com/
#3 Man behöver dock inte bevittna slakt för att läras att förstå att det är moraliskt fel.
Lika lite som vi behöver bevittna mord på människor för att förstå att det är moraliskt fel.
#2 Jag menar inte att det är omöjligt att växa upp till att ha empati för djur fast man bevittnat slakt som barn. Är du Vegan idag?

#4 Nej, det är jag inte. Efter grava ätstörningar försöker jag idag att äta så varierat som möjligt.
mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar
Jag kan hålla med om att det kan vara grymt att visa sådana saker för barn men kan förstå tanken bakom att göra det för att visa barn var kött kommer ifrån och att visa den stora handlingen att faktiskt ta en annan varelses liv för att använda som mat.
Kom ihåg att alla har olika perspektiv på saker.
Om man anser att slakt är naturligt så som en del allätare (inklusive mig) gör, då ser man ingen anledning att dölja något för barnen, man anser och känner inte att man gör något fel. Som självhushushållare som även slaktar själv så har mina barn självklart varit med vid slakt. Liksom de har varit med vid lamning, kläckning, fårklippning o.s.v. För mig har det känts helt riktigt. Jag ät stolt över mit självhushållningsliv och över att mina barn har fått äta egenodlat mat, både vegetabilier och animalier, massa riktig mat från förstklassiga råvaror, där vi vet exakt hur saker har blivit till.
Om man anser att slakt är något 'naturligt' så har man fått sin fakta fel. Det finns ingen annan djurart i världen som ägnar sig åt slakt.
Det är ungefär lika naturligt som att dricka modersmjölk från en annan art. Något som med extremt få undantag sker i djurvärlden.
Slaktar man själv eller vill att sitt barn ska bli avtrubbat och se slakt som något acceptabelt, då är det klart att man vill visa sitt barn slakt. Men något man ska ha i åtanke är att man lär barnet att det är 'okej' att utnyttja och döda djur i onödan, inget annat.
Medarbetare på vegan ifokus.
#8 "Vissa arter av myror utnyttjar bladlössen som boskap och mjölkar dem på denna vätska." - http://sv.wikipedia.org/wiki/Bladl%C3%B6ss
#9 de lever i Symbios vilket inte vi gör med vår boskap, de får ingenting utav det att vi utnyttjar dem medans bladlössen skyddas.
mvh, HamsterHamster
Hela mitt liv går ut på djurskydd.
Har jag sagt att det är samma sak? Nej.
#11 har jag sagt att du har sagt det? Nej. 😉
Men du sa att de utnyttjar bladlössen som boskap vilket inte riktigt stämmer.🙂
mvh, HamsterHamster
Hela mitt liv går ut på djurskydd.
#11 Så vad var din poäng?😂
Tycker det är bullshit att säga att vi är de ända djuren som "slaktar" andra djur och använder sig av "boskap" eftersom vi inte är det, sedan att vi har andra metoder än andra djur är ju en helt annan sak.
Det finns massor av djur som äter andra djur. Människor använder nuförtden dom i särklass mest avancerade verktygen till hjälp vid t. Ex slakt (liksom vi använder mängder med andra avancerade vertyg för saker, typ biler, datorer mm). Elden är också ett verktyg som skiljer os från andra arter. Är det användsndet av verktyg som gör att ni tycker människor som äter djur är mer "onda" än andra djur som äter djur? Vi har snvänt eld i flera hundra tusen år och ätit kött, ägg mm ännu långre. När blev det ont och elakt? Enligt mig är djurindustrin förkastlig. Och inte hållbar varken ekologiskt, klimatmässigt eller ur djurvälfärssynpunkt. Däremot kan jag verkligen inte se något principiellt fel med att äta andra djur. Nör det gäller det med symbiosen så vill jag påstå att en del människor och deras husdjur lever i symbios. Det djuren får är t.ex. Vinterfoder, skydd mot rovdjur och byggnader som skydd mot vind och väder.
#15 klart att vi är mer onda om vi har andra möjligheter att inte döda men fortfarande håller oss till att döda, bara för att man har gjort en sak länge behöver det inte betyda att det är okej och är försvarsbart bara föratt vi har gjort det.
mvh, HamsterHamster
Hela mitt liv går ut på djurskydd.
Alla har verkligen inte möjligheten att utesluta kött ur sin diet. Visst finns det andra sätt att få i sig det som kött ger oss men kött är ett enkelt sätt.
#15 Jag vet att det finns massor av allätande och köttätande djur i världen, men inga av dessa ägnar sig åt slakt. Som sagt så är det inte något naturligt förekommande.
Det blev fel att utnyttja och döda djur sedan det blev något onödigt. Det vore verkligen en helt annan sak om vi var tvungna att döda för att överleva, men så är det inte i dagens samhälle.
Att visa slakt för barn kan leda till två saker. Antingen blir barnet traumatiserat, eller så blir det avtrubbat. Man borde verkligen skydda sina barn mot dessa reaktioner. Det ska inte heller vara upp till barnen att ta ansvar och veta vart maten kommer ifrån, det är föräldrarnas ansvar.
Något naturligt symbiosförhållande har vi inte med våra husdjur. Men vi, i vissa fall (som med vissa hundar och katter), kan ge djuren drägliga livsvillkor. Sällskapsdjur som vilda fåglar, reptiler och fiskar gynnas inte på något sätt av att hållas i fångenskap. Och produktionsdjuren lider allra mest av det.
Medarbetare på vegan ifokus.
#18 att "produktionsdjuren lider mest skriver du. Det är en sanning med modifikationer i högsta grad! 9 av 10 djurskyddsärenden där det konstateras att djur far illa är hundar och katter! Jag har mycket svårt att tro, att du som kan skriva något sådant någonsin lärt känna en ko eller get på en mindre gård! Gissar att du enbart sett djurundustri på tv/nätet och generaliserar utifrån det. Flertalet nötdjur, getter och får på naturbetesbaserade jordbruk mår mycket bra. Det med "valet" som # 16 beskriver tycker jag är intressant. Det innebär då antar jag att det var naturligt och ok för oss människor att jaga,fiska, samla ägg o.s.v. Förr och för människorna i bondesamhället för hundra år sedan att ha nån ko att mjölka och en grus att slakta, för de hade inga andra möjligheter att mätta sina eller sina barns magar. Men nån gång inom hyffsad modern tid, när vi här i rika världen inte långre sjålv skaffar vår mat genom att jaga/salmla eller bedriva jordbruk utan istället handlar mat i stora mataffärer och har råd och möjlighet att välja ickeanimalisk kost som ändå ger oss alla näringsämnen vi behöver, då blev det fel att äta animaliskt.? Har jag fattat rätt?

#18 Fast det där stämmer inte. Jag såg slakt som barn och kan försäkra dig om att jag varken är avtrubbad eller traumatiserad.
mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar
Hade ett intressant samtal idag med äldsta dottern som är hemma på besök. Hon är 21 och altså uppväxt med att ha varit med vid slakt, som var ett naturligt inslag i vårt självhushållarliv. Idag är hon till största delen Vegetarian men äter ost, ägg och ibland skaldjur. Jag frågade henne hur hon minns slakt och vad hon tänker om det idag. Hon säger att det inte gjorde något stort intryck på hemme. Utom att hon tyckte vissa saker var äckliga och vissa lukter var äckliga. Hon skulle alldrig få för sig att vilja slakta själv, säger att idag är hon säker på att hon skulle tycka en slakt var jätteovehaglig att se på eller utföra. Så…Jag våger nog påstå att hon varken är traumatisetad eller avtrubbad.
#20 Såg du slakt som barn så påverkades du alldeles säkert. Om du var tillräckligt gammal för att förstå vad du såg förstås.
#21 Bara för att de flesta anmälda vanvårdsfallen gäller hundar och katter så betyder inte det att det är dessa djur som behandlas värst. Tvärtom egentligen, det är dessa djur som har högst status i samhället. Folk anser att det är fel att utsätta dessa för onödigt lidande och död.
Jag vet hur det ser ut på Sveriges fina småskaliga gårdar (besökt ett par under min djurutbildning). Men jag tycker fortfarande inte att det är okej att utnyttja och döda djuren i onödan, hur bra de än har det. De förtjänar verkligen inte att dö i förtid. Och de har rätten till sina egna kroppar, precis som människor.
Det låter som att din dotter blev avtrubbad vid tidig ålder. De flesta barn brukar reagera på slakt tack vare empatin de känner. Och det är klart att man kan ändra på sig senare i livet. Jag själv var väldigt avtrubbad en stor del av mitt liv.
Medarbetare på vegan ifokus.

Hamnade här av en slump då detta är ett ämne som jag finner intressant! Har skummat igenom kommentarerna och eftersom detta är Vegan iFokus och det är både veganer och blandkostare som skrivit så är det väldigt skillda meningar om vad som är "rätt". En kommentar jag fastnade på är att barn som ett slakt antingen är avtrubbade eller traumatiserade? Kommer inte ihåg vem som skrev denna kommentar men tänkte ge min syn på det, jag själv är uppväxt på ett mindre jordbruk där vi varit (och fortfarande är även om jag idag har egen gård och barn) självförsörjande till stor del sett att från uppfödningen av diverse djur och sen även slakten. Jag är varken avtrubbad eller traumatiserad pga detta, tvärt om vi är oerhört måna om våra djur tills den dagen de dör av antingen slakt eller ålder. Vi jagar även vilt, har jägarexamen själv sen flera år och varit med i skogen sen jag var stor nog att hålla tyst på pass dvs från ca 5-6års ålder. Nu är min dotter bara drygt 6 månader men hon kommer få vara med att ta vara på köttet från djuren vi slaktar vill hon hjälpa till får hon det, när hon är större och själv vill vara med vid själva avlivningen kommer hon få vara det, hur hon väljer att leva senare i livet är helt upp till henne och inget jag kommer lägga mig i. Men jag ser det som en självklarhet att hon är insatt i livet vi lever och självklart kommer vi förklara varenda sak ordentligt för henne så hon kan bilda sig en uppfattning.
Jag tänker att man vill avdramatisera slakten och lära barnen att det är rätt och naturligt att slakta. Lära barnen att djuren är till för oss att äta och på det här sättet förebygga att barnen senare ifrågasätter att det skulle vara något fel med att slakta.
Små barn tror ju att det deras föräldrar säger och gör är det rätta. Man lär barnen att man kan döda dom man bryr sig om så länge de tillhör en annan art.
Samtidigt blir vi förvånade och förfasade när barnet dränker marsvinet i handfatet eller när de spelar fotboll med igelkottar. De har dock lärt sig att djur finns till för oss och att stänga av sin empati. Så förvirrande det måste vara att se mamma eller pappa hugga huvudet av kaninen och att höra samma mamma eller pappa säga att man ska vara snäll mot djur. Att vara tvungen att lära sig skillnaden om att vi ska älska vissa djur och döda andra djur.
Jag skulle vilja återknyta till frågorna i första inlägget.
På vilket sätt är det rätt att lära barn att det är moraliskt rätt döda en annan individ på grund av att den tillhör en annan art?
På vilket sätt är det rätt att lära barn att ignorera sina känslor av empati och se icke-mänskliga individer som egendom som vi har rätt att döda i onödan för vår aptit eller andra ändamål?
Varför vill man avdramatisera någonting så dramatiskt som att ta en annan individs liv?
#22 Jag förstår vad du säger och jag håller helt med i att man är avtrubbad. Jag var också avtrubbad, men om någon hade frågat mig då hade jag nekat till det, man ser det inte själv.
Det är därför det kan vara jobbigt psykiskt när man blir Vegan och får tillbaka empatin. När man ser och känner det man tidigare varit avtrubbad ifrån så kan det bli psykiskt påfrestande till en början.
#17 Det var också enkelt för de ljushyade rika människorna att låta andra jobba för dem och sedan bara vifta bort det. Sedan när blev det enklaste sättet, sättet som var rätt?
Jag tycker att det är en skillnad på att plåga och döda. Jag bryr mig om att våra boskap ska ha ett så bra liv som möjligt fram till slakt. Genom att visa barn slakt betyder det inte att man säger att det är okej att plåga djur.
#26 Okej så människor som behandlade sina slavar bra, var det okej då? Eller är det aldrig okej att utnyttja sådana individer oavsett folks åsikter om dem, eller deras intelligens? Och varför kan det inte överföras på våra djurslavar?
Jag tycker att alla mänskliga slavar ska behandlas så bra som möjligt fram till deras död som ska ske med dem omedvetna och med bedövning. Endast sådant människokött äter jag, etiskt människokött.❤️Eller vänta, finns det etiskt människokött?
Att 9av 10 djurskyddsärenden rör katt och hund betor inte på att dessa anmäls mer, tvärt om är det så att jordbruksdjuren besöks av djurskyddsinspektörer även utan anmälningar medan hund-och kattägare enbart får besök efter anmälan. Utan tvekan är skillnaden mycket större, altså mångamånga fler katt-o hundar far illa, fast det alldrig anmäls. Många ser genom fingrar med alla välfärdssjukdomar (inte minst övervikt och därtil relaterade sjukdomar) hos katt och hund och betraktar det inte som vanvård även om dessa sjukdomar helt o hållet är förorsakade av djurägarna som djuren är helt beroende av. När människor av missriktat "kärlek" till djur vill ha katter i lägenheter, hundar fast de inte har tid/ork att ge dom den stimulans de behöver mm. Og på något sätt tror att deras "kärlek" och kramar och köpta leksaker till djuren kompenserar. Sånt gör mig ledsen på riktigt. Varemot mina fritt sprättande höns (som just nu ligger o gottar sig i solen med utsplattade vingar) de gör mig glad att se och jag äter med mycket gott samvete detas ägg. Att man vill dela sin världsbil och värderingar vidare till sina barn är självklart. Jag förstår att veganer vill dela sina värderingar till barnen. Jag vill såklart dela mina värderingar med mina barn. Jag tycker mina värderingar är rätt och friska. Jag respekterar att andra tänker anorlunda. Det du nämner om barn som dränkar marsvin eller spelar fotboll låter ju hemskt. Jag har mycket svårt att tro att det handlar om barn som mår bra eller barn som vuxigt upp med att ta hand om djur av ena eller andra sorten.

Jag fick tidigt lära mig empati och att ta hand om djuren, det finns inte på världskartan att jag skulle spelat fotboll med en igelkott eller dränkt ett marsvin bara för att jag sett slakt. Barn som gör så har nog annan problematik än att dom sett just djur slaktas.
mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar
Nu reagerar ju barn olika, så jag menar inte att alla som varit med vid slakt reagerar på det sättet. Det finns säkert barn som aldrig varit med vid slakt som spelar fotboll med igelkottar eftersom barn lär sig att djuren finns till för oss.
Vi lär vi barnen att det är rätt att döda ett djur bara för att vi tycker de smakar gott, är bekvämt, billigt eller vad nu anledningen är (för vi svälter ju inte och är tvungna på något sätt) och att djuren finns till för oss att göra som vi vill med.
Är det då detsamma moraliskt sett att lära ett barn att inte skada och döda andra individer som det är att lära barn att det är rätt att döda och skada andra individer?
Jag tänker på hur generation efter generation av slavägare föddes och inlärdes samma moraliska värderingar som vi lär barnen idag men istället är våra slavar icke-mänskliga individer. Hur känns det rätt att upprätthålla djurförtrycket i kommande generationer?
barn som spelar fotboll med igelkottar eller dränkar marsvin gör det knappast som följd av att flertalet äter kött utan det måste handla om barn som mår väldigt dåligt eller som har psykisk störning. Om man läser om psykopati/antisocial perspnlighetsstörning så står just elaka handlingar mot djur beskrivet som vanliga första symptomen.
Eller så handlar det om ett inlärt beteende att djuren finns till för oss och att det inte spelar så stor roll om det är ett djur. Jag tror det spelar in i bilden ändå.
Hur känns det rätt att upprätthålla djurförtrycket in i kommande generationer och varför vill man avdramatisera slakt?
För det är ju inte på grund av att man vill avskräcka barnen från att döda som man vill att dom ska se slakt. Man vill att de ska bli bekväma med det.
Visst, när jag haft med barnen vid slakt (och alla sndra sysslor inom jordbruket) då är det för att det i min värmdsbild ingår i att bedriva jordbruk. En (av många) nyttiga baskunskaper. Eftersom jag inte ser det som elakt djurförtryck att bedriva sjålvhushållningsjirdbruk med husdjur så har jag inte heller några dåliga känslor kring att föra vidare kunskapen. Våra världsbilder är olika. Verkligheten som den ser ut just nu, här. att vi är enormt rika i förhållande till vad mat kostar och att allt "Allt" finns att välja på i affären är mycket speciellt. Det har inte varit så sörskild många prtionden och det kommer formodligen inte vara så så länge till heller, det är helt enkelt inte hållbart. Det är en av snledningarna till att jag anser det är viktigt att kunna det som behövs för att skaffa sin egen mat, (varav slakt är del del). Alla som köper sin mat är dessutom helt beroende av jordbrukande bönder med djur för att de ska få nåt att äta. Att i det läget jänföra blnderna med sla handlare kånns lite (nej rätt mycket) som att försöka såga av grenen man själv sitter på.

Jag håller med #34 i allt hen skriver.
mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar
Nu har jag ju inga barn, men om jag hade det skulle jag nog aldrig låta dem varken se eller medverka vid en slakt. Ser ingen anledning alls till att lära dem att det vore okej att döda. Den enda undantaget som jag kan tänka mig är att lära dem hur man tar livet av ett djur snabbt och smärtfritt vid nödfall (tänker att om man arbetar mycket nära djur kan det vara bra att veta hur man avlivar akut)
Oj så annorlunda det är nuförtiden mot när jag var barn. Jag växte upp på en bondgård, men aldrig att vi barn skulle titta på när dom slaktade. Hörde aldrig talas om att barn var med på slakt. Inte där jag kommer ifrån i alla fall.
#34/35 Men känns det inte fel att man lär ut och normaliserar våldshandlingar pga att barnet kanske i ett påhittat framtidsscenario kan komma att vara tvungen att behöva slakta ett djur för att överleva?
I ett annat påhittat framtidsscenario kanske vi blir tvungna att döda människor också. Men det väl betyder inte att det är moraliskt rätt att lära barnen det idag?
För mig är slakt en naturlig del av jordbrukandet och matskaffandet (förr, nu och i framtiden), för dig är det "normalisering av våldshandling". Längre kommer vi nog inte. Både våra världsbilder och vokabulärer är olika :-)
Här avdramatiserar man och gör det till lite skoj för barnen…..
http://www.expressen.se/kvallsposten/efter-marius-slakten--svinkakar-jongleras/
If Not You, Who? If Not Now, When?