Vegan

Jag heter Maria och är 51 år gammal. Blev för några månader matte till två råttpojkar; Halvan och Sigge. För ett tag sen blev Halvan "Halvdan" eftersom han fick snedskalle. Vi behandlade honom med antibiotika och kortison. Han är pigg och glad igen, även om han är litet sned. Klättrar hellre uppför än nerför. Trots att han alltid förlorar, vill han jämt brottas med Sigge som kan bli litet sur på sin efterhängsne bror.

Sigge har varit frisk hela tiden. Han kan vara litet nervös och lättskrämd ibland, men väldigt nyfiken. Han är en fena på att klättra och - hoppa! Han kan utan problem hoppa 45 cm rakt upp i luften. Man kan se honom stå och måtta: -Klarar jag det, eller klarar jag det inte...

Jag har inte haft smågnagare hemma sen min dotter var liten, men Råttpojkarna är utan tvekan bland de trevligare. Fast ibland kan man känna sig som en vandrande godisautomat eller ett sommarland. Min asfula fleecemorgonrock är favoritattraktionen, där man kan kuta runt i "tunnlar" eller ta sig en tupplur.

Halvan låg död i buren en morgon, drygt ett och ett halvt år gammal. En vecka senare var Sigge också borta. Han sörjde troligen ihjäl sig.

Nu har jag tre killar, Lakrits, Tippen och Inge. De är bröder ur samma kull. Inge är litet speciell. Var över året gammal, när han behagade gå ut frivilligt. Väldigt lättskrämd i början. Men nu är han litet tuffare trots att han står lägst i rang.